Köpenhamn, Radiohusets konsertsal Göteborgs Symfoniker gästspelar i Köpenhamn

Max Savikangas (f 1969) War or Peace for Symphony Orchestra (Göteborgs Symfonikers beställningsverk) Max Savikangas är från början violast och grundade för 25 år sedan den Grammy-belönade Uusinta Ensemble. Han studerade komposition för framför allt Anders Eliasson, men även Paavo Heininen och Kaija Saariaho. Han har komponerat över 130 verk för kammarensemble och orkester, vokalmusik, elektroakustisk musik och musik till konstprojekt. Hans verk har framförts såväl i Norden som Holland, Ungern, Polen, Schweiz, Österrike, Ryssland, USA, Kanada, Australien, Brasilien och Sydafrika. Hans största verk är den sju timmar långa elektroakustiska ljudinstallationen Hammer, Anvil, Stirrup (2005), som nominerades till finska Teosto Prize. War or Peace väcker frågor om den mänskliga existensen. Där orden slutar tar musiken och klangerna vid. Tonsättaren själv skriver: “I slutändan ställer denna komposition pressande frågor: Vad definierar oss? Var står vi? Vad är ett meningsfullt liv? Och mitt i allt återstår den eviga frågan: krig eller fred?” Verket är en sambeställning av Göteborgs Symfoniker och Åbo Filharmoniska Orkester.

Igor Stravinsky (1882-1971) Violinkonsert Toccata Aria 1 Aria 2 Capriccio Violinkonserten i D-dur är skriven på beställning; Stravinsky komponerade ändå mellan kl 9 och 5 utan att drivas av annan inspiration än den rent konstnärliga, och kunde följaktligen lika gärna leverera beställningsverk som något annat. Här var det Willi Strecker, direktör för Schott-förlaget som föreslog att Stravinsky skulle skriva en violinkonsert för unge Samuel Dushkin. Soloviolinen hade Stravinsky intresserat sig för tidigare, i Historien om en soldat (1918), men kände sig ännu inte riktigt säker på sina kvalifikationer för att skriva en riktig virtuoskonsert. Han sammanträffade dock med Dushkin, visade honom det ackord som sedan skulle komma att inleda var och en av violinkonsertens fyra satser samt frågade Dushkin om det gick att spela. Dushkin sade i förstone nej men ändrade sig senare, varpå saken var avgjord. 1931 fick konserten sitt uruppförande i Berlin. De båda mellansatserna bär båda beteckningen Aria men innehåller ändå ganska få kantabla vilopunkter. Det är främst i den andra arian som förebilden Bach kikar fram för en kort stund. Finalens capriccio bjuder på konsertens mest konsertanta musik där solisten träder i förgrunden som mest.

Jean Sibelius (1865-1957) Lemminkäinensvit Op 22 Lemminkäinen och jungfrurna på ön Tuonelas svan Lemminkäinen i Tuonela Lemminkäinen drager hemåt Den 13 april 1896 gav Jean Sibelius en porträttkonsert i Helsingfors, och som största nyhet presenterade han ett stort anlagt verk kallat "Sinfoniska dikter till motiv ur Lemminkäinen mythen". Sviten bestod av fyra satser vilka omedelbart skördade stor lycka. Det var varken första eller sista gången Sibelius vann framgångar med motiv inspirerade av det finska folkeposet Kalevala. Centralgestalten är naturligtvis Lemminkäinen -hjälten som är lika pigg på kärleksäventyr som på krigiska bedrifter. Till vart och ett av de fyra avsnitten i partituret citerade Sibelius några rader ur Kalevala. I första dikten, Lemminkäinen och jungfrurna på ön, styr hjälten skutan mot stranden och ankrar ytterst på Saaris udde. Detta sker till ackord som uppenbarligen inspirerats av tonsättarens möte med Wagners musik sommaren 1894. Det följande ljusflimret har däremot en nästan impressionistisk förtrollning och skildrar hjältens förlustelser med öns jungfrur. Här finns mycket sagostämning och i sluttakterna tar han avsked från flickorna med en stråkklang i svagaste pianissimo. Den andra satsen, Tuonelas svan, har blivit den överlägset mest spelade av dessa fyra legender. Skildringen av svanen på dödsrikets svarta flod har blivit en gripande symfonisk dikt där solistiska inslag i engelskt horn skapar en vemodig, fjärran stämning. Men även på andra sätt firar Sibelius orkestreringskonst triumfer i just detta stycke: harpan, basklarinetten, bastrumman, solocello och soloviola hjälper alla till att förtäta detta dödens landskap. Man kan, om man så vill, betrakta Lemminkäinensvitens fyra satser som en symfoni - de har nämligen en symfonis förväntade karaktärer. Tuonelas svan skulle i så fall motsvara den långsamma satsen. Det har blivit mörk, ödslig och hemlighetsfull nordisk musik - men så befinner vi oss också i dödsriket. Tiden är upphävd, svanen helt oåtkomlig. Kvinnotjusaren Lemminkäinen ber Pohjola, symbolen för Norden, om hans dotters hand. Men för att godkännas måste han genomgå en rad besvärliga prövningar, däribland att döda Tuonelas svan. Han utsätts för många lömska svek innan han till slut styckas och slängs i floden. Mittdelen är isande kall, fylld av magi, när Lemminkäinens moder samlar ihop sonens kvarlevor och "hjälpte så den unge hjälten till hans forna sköna skapnad". I sluttaktens solocello har han återvänt till livet. Hjältens hemfärd är ett briljant rondo som hela tiden växer i intensitet. Det sammanbindande temat skildrar själva resan, medan episoderna handlar om det som händer efter vägen. Det är stolt musik, väl ägnad att stärka den finska nationalkänslan. Stig Jacobsson

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Säsongen 2024-2025 gör Santtu-Matias Rouvali sin avslutande säsong som chefdirigent för Göteborgs Symfoniker efter åtta framgångsrika år. Han fortsätter som chefdirigent för Philharmonia Orchestra och hedersdirigent för Tammerfors filharmoniska orkester hemma i Finland. 2023 turnerade han med Göteborgs Symfoniker och violinisten Arabella Steinbacher i Salzburg och Wien. Konserter i Göteborg säsongen 2023-2024 innehöll musik av Boulanger, Saariaho, Tjajkovskij och Beethoven. Santtu-Matias Rouvali ledde även Symfonikerna i Europapremiären av Julia Wolfes kördrama Fire in My Mouth, samt i utsålda konserter med Stravinskys Våroffer och Rachmaninovs 2:a pianokonsert. Sommaren 2024 fördjupade han sin starka relation med New York Philharmonic med ett framträdande på Bravo! Vail Festival med Jean-Yves Thibaudet och Augustin Hadelich. Rouvali och Philharmonia Orchestra arbetade också tillsammans i Mikkeli, Finland och återvände till Edinburgh International Festival för att framföra Verdis Requiem. Denna säsong fortsätter samarbetet med orkestrar och solister på toppnivå över hela Europa, inklusive Münchens Filharmoniker, Berliner Philharmoniker, Orchestre Philharmonique de Radio France, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Orchestra dell'Accademia Nazionale di Santa Cecilia och Royal Concertgebouw Orchestra. Han arbetar även med Chicago Symphony Orchestra och Tonhalle-Orchester Zürich. Rouvali arbetar med internationella solister som Bruce Liu, Lisa Batiashvili, Seong-Jin Cho, Nicola Benedetti, Jean-Yves Thibaudet, Nemanja Radulovic, Stephen Hough, Augustin Hadelich, Nikolai Lugansky, Christian Tetzlaff, Gil Shaham, Baiba Skride och Ava Bahari. Rouvalis långa uppdrag hos Göteborgs Symfoniker avslutas 2025 med en turné till Tyskland och Tjeckien samt en festkonsert i Göteborg i maj. Han slutför också sin omfattande Sibeliusinspelning med skivbolaget Alpha Classics, vars tidigare utgåvor har blivit hyllade med utmärkelser som Gramophone Editor's Choice-priset, Choc de Classica, ett pris från tyska skivkritiker, den prestigefyllda franska Diapason d'Or 'Découverte', och Radio Classiques 'TROPHÉE'. Rouvali har också en omfattande skivutgivning med Philharmonia Records. I maj 2024 släppte han ett framstående album med Benjamin Grosvenor, Nicola Benedetti och Sheku Kanneh-Mason i Beethovens trippelkonsert (Decca).

Violinisten Ava Bahari är född 1996 i Göteborg. Hon började spela fiol vid tre års ålder och gav sin första solokonsert vid åtta års ålder i Göteborgs Konserthus. Hon studerade vid Oslo Musikhögskolas program för unga artister under ledning av Terje Moe Hansen. 2011- 2015 fortsatte hon sina studier hos Per Enoksson, tidigare violinist hos Göteborgs Symfoniker. 2015 började Ava Bahari sina kandidat- och masterstudier vid Hochschule für Musik Hanns Eisler Berlin under ledning av Kolja Blacher och tog sin diplomexamen i maj 2024. 2021 tog hon också en examen vid Accademia Stauffer i Cremona, Italien. Ava Bahari har mottagit ett flertal utmärkelser inklusive 3:e pris vid Premio Paganini-tävlingen i Genova, 4:e pris vid Concours International Tibor Varga i Sion 2021 och 1:a pris vid Aurora Music Competition i Stockholm 2019. Under hela sin karriär har Bahari haft förmånen att undervisas av framstående violinister och pedagoger som Leonidas Kavakos, Mihaela Martin, Pierre Amoyal, Midori Goto och Boris Kuschnir. Hon har arbetat med dirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Pekka Kuusisto och Ryan Bancroft och uppträtt med orkestrar som Kungliga Filharmonikerna, Göteborgs Symfoniker, Teatro Carlo Felice Genova, Baden-Baden Philharmonie, Malmö Symfoniorkester, Odense Symfoniorkester. Orkester och Gävle Symfoniorkester. Orkesterdebuter under nästa säsong inkluderar konserter med The Philharmonia Orchestra, Tokyo Symphony Orchestra, Helsinki Philharmonic och BBC National Orchestra of Wales. Några av hennes mer anmärkningsvärda framträdanden inkluderar ett Paganini-framträdande på Seoul Arts Center, ett recital om "Stauffer" Guarneri del Gesù 1734 i museo del Violino Cremona och ett recital i Konzerthaus Berlin. Ava Bahari har också mottagit musik- och kulturstipendier från Sten A Olssons Stiftelse för forskning och kultur, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetsamhället i Göteborg och Willinska Stiftelsen. Med Göteborgs Symfoniker gjorde hon solistdebut i januari 2023 i Schönbergs violinkonsert.