Göteborgs Konserthus Vårkonsert i sångens tecken

Olivier Messiaen (1908-1992) Poèmes pour Mi Action de grâces - Paysage - La Maison - Épouvante - L'épouse - Ta voix - Les deux guerriers - Le collier - Prière exaucée Olivier Messiaen var känd för sitt radikala tonspråk präglat av färgstarka harmonier, komplexa rytmer och partier med tolkningar av fågelsång. Stilen han utvecklade utgick från västerländsk konstmusik, med införlivade icke-västerländska stildrag från Indien, Japan och andra delar av Asien. Många av Messiaens verk avspeglar också hans starka katolska tro. Poèmes pour Mi (Dikter till Mi) är en sångcykel skriven för sopran och piano eller orkester. I dikterna parafraserar Messiaen verser ur Nya Testamentet. Det handlar här om den jordiska kärleken och äktenskapet. Verket som skrevs 1936–37 var tillägnat Messiaens första fru, violinisten Claire Delbos, med smeknamnet "Mi". Nio satser, uppdelade i två böcker – från de jublande höjderna i Action de grâces (Tacksägelse) till den stilla, ömma, bönen i Prière exaucée (Besvarad bön). Poèmes pour Mi sprakar av färg, vibrerar av känsla, och som alltid med Messiaen suddas gränserna ut mellan det jordiska och det eviga. Jörgen Wade

Franz Schubert (1797-1828) Symfoni nr 9 C-dur D 944 Andante. Allegro, ma non troppo Andante con moto Scherzo: Allegro vivace Allegro vivace Den Stora C-dursymfonin skrev Schubert 1825-1826. Han tillägnade den Sällskapet musikvännerna i Wien hösten 1827, men de vågade sig inte på detta monster. Franz var själv spelande medlem i denna förening men hans förmåga att tala i egen sak var direkt usel. Han undvek faktiskt offentligheten hela sitt korta liv och umgicks mest i slutna skön-ande-kretsar. Hans tjocka C-durpartitur blev kvar i "Musikvännernas" stora bibliotek. Han dog hösten 1828. Storebror Ferdinand försökte bringa ordning i hans efterlämnade notpackar. Han gjorde en egen avskrift av C-dursymfonin. 1839 får han besök av Robert Schumann, en sann Schubertentusiast. Han häpnar när han blir förevisad sju symfonier. Han ser till - elva år efter Schuberts död - att Mendelssohn får C-dursymfonin i hand. Även han häpnar och genomdriver i all hast ett framförande den 21 mars i Leipzig på abonnemangskonsert. Han får snart ett tack från den lycklige broder Ferdinand som hört talas om stor framgång; applåder mellan satserna. "Ni, herr doktor, har rest en hederskolonn åt den hädangångne. Ni har befriat de okunniga från ögonbindeln, de som bara såg den avlidne som en sångkomponist." Tonsättaren Robert Schumann får tillfälle att titta in på en repetition inför det andra framförandet i Leipzig sent på hösten samma år. Han skriver till sin älskade Clara: "I dag har jag varit salig. På repetitionen spelades en symfoni av Schubert. Å, om du varit där! Jag kan inte beskriva den. Instrumenten är som människoröster, det hela är över alla gränser spirituellt. Jag blev lycklig; det enda jag kunde önska var att Du vore min hustru och att även jag kunde skriva sådana symfonier." Ingemar von Heijne 2014 (utdrag)

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Joel Sandelson var vinnare av Herbert von Karajan Young Conductors Award 2021. Innan dess arbetade han två säsonger som assisterande dirigent vid BBC Scottish Symphony Orchestra och har arbetat nära dirigenter som Thomas Dausgaard, Sir Roger Norrington och Lahav Shani. Han har även grundat och regisserat den Londonbaserade orkestern för periodinstrument kallad Wond'rous Machine. Joel Sandelson studerade musik vid Cambridge University och är ursprungligen cellist. Som dirigent har han haft framgångsrika debuter med Philharmonia Orchestra, Royal Philharmonic Orchestra, BBC Symphony Orchestra, Staatsorchester Stuttgart, Dresdner Philharmonie, Camerata Salzburg, Scottish Chamber Orchestra, Orquestra de València och Orchestra of the Eighteenth Century. Den här säsongen dirigerar han bland annat uruppföranden av tonsättarna Hannah Kendall och Joanna Marsh.

Sopranen Kathrin Lorenzen var 2024 års vinnare av Solistpriset som delas ut av Kungliga Musikaliska Akademien, den första sångare på 16 år att tilldelas 1:a pris. 2023 vann hon 1:a pris i International Telemann Competition och 2024 2:a pris i Mirjam Helin International Voice Competition. Kathrin Lorenzen är född i Flensburg, Tyskland 1994 och påbörjade kyrkomusikstudier vid HMT Leipzig. Efter ytterligare orgel- och sångstudier vid HfM Saar flyttade hon till Stockholm 2021 för anställning i Radiokören. Hon har studerat sång vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm under professor Bo Rosenkull. Hon har en stark passion för kammarmusik och samarbetar bland annat med pianisten Oskar Ekberg.