Göteborgs Konserthus Jubelklanger som ger hopp

Lili Boulanger (1893–1918) Pie Jesu för sopran och orgel Lili Boulanger led av svår sjukdom och genom sin tidiga bortgång hindrades hon från att förverkliga den enastående potential som kommit till uttryck i bara ett fåtal verk. Pie Jesu blev hennes sista verk; hon dikterade det för sin syster Nadia på sin dödsbädd, och dess gripande skönhet tycks tala om en annan värld. Ursprungligen var det skrivet för sopransolo med stråkkvartett, harpa och orgel.

Elfrida Andrée (1841 – 1929) Orgelsymfoni nr 2 för orgel och blåsinstrument Allegro moderato Andante cantabile Finale: Allegro maestoso I pionjären Elfrida Andrées andra orgelsymfoni i tre satser möter vi en solist som utgör verkets symfoniskt klangliga nav, snarare än som traditionell motpart till en orkester. I detta fall en orkester av idel mässingsinstrument. Symfonin växer fram ur orgeln, den formerar sig inte som ett samspel mellan solist och blås, utan Andrée låter dem båda bli till klangliga block som succesivt läggs på, eller dras ifrån i olika skikt. Orgeln blir närmast det harmoniska kitt kring vilken musiken organiseras. Andrées estetik bär på det nationalromantiska arvet, men det är samtidigt påfallande internationellt, det orienterar sig mot Centraleuropas rådande romantiska musik. En säregen detalj är hur dynamiken verket igenom får en formskapande karaktär, där musikens kulminationer ofta växer fram genom gradvisa förändringar i orgelns registreringar snarare än genom tematikens harmoniska bearbetning. I detta blir vi också varse organisten Elfrida Andrée. Hur hennes relation till orgeln blir hörbar i verket, hur hennes händer drar i registerdragen, hur fötterna trycks mot pedaler och fingrarna växlar mellan manualerna. Och hur hon därigenom manar fram klangrum genom hur orgelpiporna succesivt träder fram för våra lyssnande öron. Esaias Järnegard

Felix Mendelsohn (1809-1847) Symfoni nr 2, Lobgesang Op 52 1. Sinfonia: Allegro - Allegretto un poco agitato - Adagio religioso 2. Kör: Alles, was Odem hat, lobe den Herrn - Sopran: Lobe den Herrn, meine Seele 3. Recitativ (tenor): Saget es, die ihr erlöst seid 4. Kör: Sagt es, die ihr erlöst seid 5. Sopran 1, 2: Ich harrete des Herrn - Kör: Wohl dem, der Seine Hoffnung setzt auf den Herrn 6. Tenor: Stricke des Todes hatten uns umfangen 7. Kör: Die Nacht ist vergangen 8. Kör: Nun danket alle Gott 9. Sopran, tenor: Drum sing ich mit meinem Liede 10. Slutkör: Ihr Völker! bringet her dem Herrn. Lobgesang är inte en symfoni i traditionell mening, Mendelsohn själv kallade den för symfoni-kantat och efter tre orkestersatser träder kören fram i ytterligare tio. Beethovens nionde symfoni gör sig här påmind, men där Beethoven därigenom lät ett revolutionerande brott i symfoniformen klinga fram, är det i Lobgesang något annat som verkar. Körsatsen är snarast verkets nav, där lovsången till Guds ära får klinga fram i liturgiska övertoner. Lobgesang skrevs till 400-årsjubiléet av boktryckarkonstens födelse; den innovation som förde det skrivna ordet utanför de lärdes kretsar. Verket inleds högtidligt i trombonerna, en signal som presenterar satsens centrala tema ur vilket musiken växer fram i en klassiskt präglad form där variation, instrumentation och stämföring leder förloppet framåt. Brasset är genomgående framträdande, men det bär på en mer ceremoniell än heroisk stämning och pekar redan från början fram mot verkets stora vokala del. Och när kören till slut träder in, sjunger de om en färd från mörker till ljus, där Mendelsohn för text och musik till en oskiljaktig förening: en lovsång för det tryckta ordets omvälvande kraft. Esaias Järnegard

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Säsongen 2026-2027 återvänder Samy Rachid till Boston Symphony Orchestra, där han tidigare arbetat. Han gör debut med Göteborgs Symfoniker, Orchestre National de France, Houston Symphony, Ulster Orchestra, Queensland Symphony Orchestra och Saito Kinen Orchestra. Han återvänder även till Rotterdam Philharmonic Orchestra, Philharmonie Zuidnederland, NFM Wroclaw Philharmonic och Auckland Philharmonia. Rachid gjorde en mycket framgångsrik debut på Opéra du Rhin säsongen 2025-2026, där han dirigerade Lalos Le Roi d’Ys, och har framträtt med Pene Pati och Amina Edris i Skandinavien och Frankrike. Bland höjdpunkterna från tidigare säsonger märks samarbeten med Cleveland Orchestra, Gulbenkian Orchestra, NHK Symphony Orchestra, Hamburger Symphoniker med flera. Samy Rachid var assisterande dirigent till Andris Nelsons vid Boston Symphony Orchestra 2023–2026. 2022 blev han den första franska dirigenten att tilldelas Neeme Järvi-priset vid Gstaad Conducting Academy. Han var tidigare cellist i Quatuor Arod, lämnade ensemblen 2021 för att satsa på en dirigentkarriär och vann andrapriset i Tokyo International Music Competition for Conducting.

Jonas Lundblad är organist och musikforskare vid Musikvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. Han studerade kyrkomusik och fördjupade sig i orgelinterpretation i Malmö, Lübeck och Piteå. Han arbetar på olika sätt med historisk musikestetik, i anslutning till både filosofi och teologi och har framträtt som organist runt om i Europa.

Den sydafrikanske tenoren Siyabonga Maqungo är medlem i ensemblen på Staatsoper Unter den Linden i Berlin. Han har framfört ett brett spektrum av repertoar, framför allt alla Mozarts viktigaste tenorroller. Hans konsertkarriär de senaste åren inkluderar debut med Münchenfilharmonikerna, Atlanta Symphony Orchestra och Strasbourgs Filharmoniker. Han anslöt till Freiburg Barockorchester under René Jacobs för en stor Europaturné och återvände till La Scala för Nibelungens ring under Simone Young. Maqungo har en förkärlek för oratorierepertoar, som Brittens Krigsrekviem och Bachs passioner, och samarbetar även med pianisten Klaus Sallmann i soloframträdanden. Hans diskografi inkluderar en enastående prestation i Turandot dirigerad av Sir Antonio Pappano, en inspelning nominerad till International Opera Award 2023.

Sopranen Elin Eriksson har kandidatexamen från Musikhögskolan i Piteå och utexaminerades från Malmö Opera Academy 2022. Som en del av sin utbildning gjorde hon debut som Berta i Rossinis Barberaren i Sevilla på Malmö Opera. Hon har även gjort rollerna som Första damen och Pamina i Trollflöjten, Sill-Maja i Rickard Söderbergs Det stora oväsendet, Grevinnan i J. Strauss Wienerblut (Vätteroperetten) samt Mimì i Puccinis La bohème på Malmö Opera. 2025 återvände hon till rollen som Mimì på Norrlandsoperan. Elin Eriksson har en omfattande repertoar av orkester- och oratorieverk, där Berlioz Les nuits d’été, Larssons Förklädd gud och Brahms Ein deutsches Requiem hör till favoriterna. År 2024 sjöng hon Poulencs Gloria tillsammans med Malmö Operas kör och orkester. Elin har tilldelats flera stipendier, bland annat från Kungliga Musikaliska Akademien, Lasse Lönndahls Stipendum, Operakonstens vänner i Skåne och Kristina Nilsson-sällskapet.

Karin Torbjörnsdóttir är en svensk-isländsk lyrisk mezzosopran med en repertoar som spänner från barock och klassicism till romantik och modern musik. Hon har medverkat i en rad konserter som Bachs Johannespassion, Mässa i h-moll och Himmelsfärdsoratorium, Händels Messias, Arnesens Requiem for Solace, Brahms Alt-Rhapsodie och Schuberts Ständchen (för manskör), samt framträtt med Kammaropera Syd i sommaroperett på Ystads teater. 2025-2026 gestaltade hon Tisbe i samproduktionen av Rossinis Askungen med Malmö Opera och Norrlandsoperan. Tidigare säsonger har hon framträtt med Islands symfoniorkester i programmet Our Classics i konserthuset Harpa under ledning av Bjarni Frímann Bjarnason. 2023 gestaltade hon Nerone i Monteverdis L'incoronazione di Poppea i en uppsättning av Opera Incognita på Müller'sches Volksbad i München. Tidigare samma år samarbetade hon med regissören Michiel Dijkema i Islands operas nya uppsättning av Puccinis Madama Butterfly. Hon medverkar även på skivan From Earth to Ether i tre verk av Daníel Bjarnason med Aarhus symfoniorkester.

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.

Katie Thomas är kördirigent från Wales och sedan 2023 kormästare för Göteborgs Symfoniska Kör. Tidigare engagemang inkluderar nio år som röstcoach för BBC Chorus, uppdrag som gästande kormästare och dirigent hos BBC Singers, MDR Rundfunkchor, National Youth Choirs of Great Britain och Junior Royal College of Music, samt gästföreläsare i kördirigering och ledare för kammarkören vid Högskolan för Scen och Musik. Hon har varit lärare i kördirigeringsteknik vid Association of British Choral Directors och domare vid körfestivaler över hela världen inom organisationen Interkultur. Som professionell sopran har Katie Thomas varit engagerad vid Storbritanniens främsta körer, som Monteverdi Choir under ledning av Sir John Eliot Gardiner, Polyphony och Academy of Ancient Music. Hon har framträtt på de stora konsertarenorna i Europa och USA, däribland Concertgebouw Amsterdam, Musikverein Wien och Carnegie Hall i New York. Tillsammans med London Voices har hon spelat in flera soundtrack för film och tv-spel, ofta i välkända Abbey Road Studios, samt konserter för både tv och radio. Katie Thomas har examen från Cardiff University och Royal Academy of Music i London. År 2020 utsågs hon till Associate of Royal Academy of Music (ARAM) i Storbritannien för framstående bidrag till det professionella musiklivet och betydande insatser inom dirigering och körmusik.