Göteborgs Konserthus Kammarkonsert: Bach, Beethoven och Boulanger för blåsare

Evenemanget har ägt rum. Håvard Lysebo Flöjt, Urban Claesson Klarinett, Ole Kristian Dahl Fagott, Jonas Olsson Piano.

Speltid ca: 1 t 37 min Scen: Stenhammarsalen
230 kr Student 100 kr

Evenemanget har ägt rum

Visst får Symfonikernas musiker glänsa i orkestern men här kommer vi dem ännu närmare in på livet i inbjudande kammarmusik.

Tre skickliga stämledare med sällskap av pianisten Jonas Olsson spelar musik av Beethoven, Bach och Villa-Lobos samt en udda fågel, lika ovanlig som grann, av Lili Boulanger. En konsert där man kan koppla av med det välbekanta och även förvänta nya upptäckter.

Program

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) TRIO FÖR FLÖJT, FAGOTT OCH PIANO G-DUR WOO 37 Allegro Adagio Andante con variazioni (Satserna två och tre spelas utan avbrott) Ludwig van Beethoven började komponera tidigt och var bara 16 år när han skrev följande högtravande titel på ett nästan halvtimmeslångt verk: Trio Concertante a clavicembalo, flauto, fagotto, composto da Ludovico van Beethoven organista di S S Electeur de Cologne. Det vill säga Trio för piano, flöjt och fagott skriven av organisten hos valfursten i Köln. Denna uppgift hjälper oss att datera stycket till 1786. Musiken komponerades för den mycket musikkunniga adelsfamiljen Westerholt-Gysenberg, vars dotter Maria Anna Wilhelmina var en mycket skicklig pianist, och för övrigt Beethovens elev. Som så många andra ungdomsverk är även detta fyllt av influenser från olika håll. Aldrig har väl Beethoven klingat så mozartskt. Men samtidigt finns här också en del som blev typiskt för den senare så bistre nyskaparen. Att låta den långsamma satsen direkt gå över i ett tema med variationer utan paus, var något ovanligt vid denna tid. Manuskriptet låg länge bortglömt på ett bibliotek i Berlin och musiken trycktes inte förrän 1888, drygt 100 år efter dess tillkomst. STIG JACOBSSON

LILI BOULANGER (1893-1918) D'UN MATIN DE PRINTEMPS Lili Boulanger växte upp i en synnerligen musikalisk miljö. Hennes far Ernest (1815-1900) var sånglärare och kompositör, främst av lättsamma operor. Redan som 20-åring hade han erövrat det attraktiva Rompriset med kantaten Akilles. Vid Pariskonservatoriet hade han den 43 år yngre ryska prinsessan Raisa Myshetskaya som sångelev, och de gifte sig 1877. 1887 fick de dottern Nadia som tilldelades andra pris i Rompristävlingen 1908 - hon kom att bli 92 år gammal och undervisade en lång rad av 1900-talets främsta tonsättare från hela världen i komposition. 1893 blev den 77-årige Ernest far till ytterligare en dotter, Lili, som först studerade för sin syster och därefter för Gabriel Fauré, och som 1913 tilldelades det årets Rompris! Hon blev den första kvinna som Franska akademin ansåg vara värdig det stora priset. Dessvärre var hon sjuklig och svag, och var bara 24 år när hon rycktes bort i Crohns sjukdom. Lili Boulanger hann under sin alltför korta levnad komponera ett 40-tal verk. Redan som 14-åring hade hon bestämt sig för att bli tonsättare. Under sitt sista levnadsår komponerade Lili Boulanger "En vårmorgon", det sista hon skrev själv. Bönen Pie Jesu dikterade hon för sin syster tre veckor innan hon kraftlös gick ur tiden. D'un matin de printemps kan spelas för violin och piano eller flöjt och piano, och finns även i en orkesterversion. Med tanke på omständigheterna är det märkligt att lyssna på detta bekymmerslösa och positiva stycke, men hon hade just genomgått en operation som såg ut att bli lyckad… Som kuriosa kan nämnas att asteoriden 1181 har uppkallats efter Lili Boulanger, och en krater på Venus efter Nadia Boulanger. STIG JACOBSSON

Paus 25 min

JOHANN SEBASTIAN BACH (1685-1750) FLÖJTSONAT E-MOLL BWV 1034 Adagio ma tanto Allegro Andante Allegro Det har alltid varit svårt att med säkerhet datera Bachs instrumentalverk. De tidigaste dokumenten rörande den här flöjtsonaten härstammar från ungefär 1726. Det vill säga under de första av hans år i Leipzig, men högst sannolikt finns det en föregångare till verket från hans tid hos fursten av Anhalt-Köthen där han skrev merparten av sina instrumentala kompositioner. I Leipzig ägnade han mest tid åt kyrkomusik. Som ansvarig för stadens kammarmusikverksamhet såg han till att arrangera en hel del äldre musik för de musiker som stod till förfogande. Det är mycket möjligt att den här flöjtsonaten hör till dessa äldre verk då den också visar upp ett äldre formschema, den italienska sonata da chiesa. Kanske är detta den första av Bachs tre sonater för flöjt och generalbas. Första satsen är långsam och presenterar en uttrycksfull melodi i ett enda svep, som inte repeteras. Den snabba andra satsen kräver mer av virtuositet med en typ av figurer som tonsättarna i Venedig föredrog. Det lyriska andantet visar i sin typiska basstämma också ett beroende av italienska förebilder. Finalen ställer åter stora krav på virtuositet. STIG JACOBSSON

HEITOR VILLA-LOBOS (1887 -1959) BACHIANAS BRASILEIRAS NR 6 Aria (Chôro): Largo Fantasia: Allegro Heitor Villa-Lobos är den mest uppmärksammade tonsättaren från Sydamerika och han är dessutom den kanske mest produktive tonsättaren under 1900-talet. Under en drygt 60 år lång karriär hann han komponera ett tusental verk, däribland tolv symfonier, fem pianokonserter och mängder av annan orkestermusik, kammarmusik, pianoverk, gitarrstycken, oratorier, baletter. Han var dessutom cellist och verksam som dirigent (kanske inte någon framstående sådan, för i Stockholm döpte musikerna snabbt om honom till Villa-Bort-oss när han gästspelade i filharmonin). Förutom några cellokonserter skrev han sitt mest kända verk för en grupp av det instrument han själv spelade: Bachianas brasileiras nr 5 för celloorkester och sopran. För Villa-Lobos framstod Bach som den störste av alla tiders tonsättare, och för att hylla honom och samtidigt ge sitt eget hemland, Brasilien, en plats i ljuset komponerade han nio verk med den gemensamma titeln Bachianas brasileiras. De skilda verken har annars inget gemensamt. De är skrivna för mycket skiftande besättningar från duo till stor orkester och de komponerades sporadiskt mellan 1930 och 1945. Han lade märke till att mycket av barockmusiken bygger på en fast basgång över vilken melodistämmor mer eller mindre tycks improviseras och precis så fungerade åtskilligt av den folkliga musiken på gatorna i Rio. Men medan satserna hos Bach bär namn efter tidens modedanser menuett, gigue och sarabande, hittar man i Villa-Lobos Bachianas brasileiras titlar som pontio, dasafio, modinha, vilka är latinamerikanska danser. En annan stor grupp av kompositioner kallade han Chôro. Det blev 14 sådana verk för likaså mycket varierad besättning, och även denna gång är titeln lånad från en inhemsk folklig improvisationskonst. Just denna beteckning gav han även till den första satsen i Bachianas brasileiras nr 6, skriven 1938 för flöjt och fagott. Den andra satsen är en ganska fritt hållen fantasi. STIG JACOBSSON

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) TRIO FÖR KLARINETT, FAGOTT OCH PIANO B-DUR OP 11 Allegro con brio Adagio Tema con variazioni I sin ungdom komponerade Beethoven åtskillig kammarmusik med blåsare, bland annat en trio för klarinett, cello och piano 1798. Troligen hade han klarinettisten Joseph Beer i tankarna. När trion publicerades i Wien i oktober samma år hade den försetts med en dedikation till grevinnan Maria Wilhelmina av Thun, en av de tidigaste av Beethovens adliga gynnare. Hon var släkting till den furst Lichnovsky som skulle bli en av Beethovens viktigaste mecenater. Att musikerna i kväll bytt ut cellon mot fagott faller helt inom traditionens ramar. 1799 kunde man i Allgemeine musikalische Zeitung läsa en anmälan: "Denna trio är i inget avseende enkel, men den flyter fram naturligare än samme tonsättares övriga verk och skapar en härlig ensemblekänsla. Om tonsättaren med sitt ovanliga grepp om harmonin och sin kärlek till allvarliga satser skulle sikta mot det naturliga i stället för stränga och långsökta kompositioner, skulle han uppskattas av publiken…" Kanske var anmälaren på dåligt humör för trion kunde knappast ha vållat samtidspubliken några större bekymmer. Första satsen är den som rymmer mest substans, men den är ändå musikantisk. För ovanlighets skull är även den långsamma andra satsen hållen i sonatform, medan finalen består av nio variationer och coda över arian Pria ch'ió l'impegno ("Innan jag börjar arbetet måste jag få något att äta") ur Joseph Weigls opera L'amor marinaro ("Sjömannens kärlek") som gavs på Hovoperan i Wien i oktober 1797, och man kan väl utgå från att Beethoven såg den. Den här arian blev mycket populär och har även fungerat som tema till ett variationsverk av Paganini. STIG JACOBSSON

Medverkande

Musiker ur Göteborgs Symfoniker

Flöjtisten Håvard Lysebo är utbildad vid Norges musikhögskola med Andrew Cunningham som lärare. 19 år gammal började Håvard Lysebo vikariera i Oslo filharmoniska orkester. Sin första fasta tjänst fick han som alternerande soloflöjtist i Stavanger symfoniorkester då han var 20 år gammal. Efter ett års tjänstledighet för studier hos professor Matthias Rütters vid Folkwang-Hochschule i Essen var Håvard Lysebo1994-1997 soloflöjtist i Malmö symfoniorkester. I Göteborgs Symfoniker har han varit anställd sedan 1997. Bergens filharmoniska orkester erbjöd Håvard Lysebo 2012 tjänsten som soloflöjtist. Efter att arbetat där ett år bestämde han sig dock för att stanna i Göteborgs Symfoniker. Som gästande soloflöjtist har Håvard Lysebo spelat med många orkestrar, bland dem Sveriges Radios symfoni-orkester, Oslo filharmoniska orkester och Philharmonia Orchestra i London.

Sedan 1995 är Urban Claesson soloklarinettist i Göteborgs Symfoniker. Han kom till orkestern 1986 och har framträtt som solist med Göteborgs Symfoniker vid ett 20-tal tillfällen, bland annat i Mozarts Klarinettkonsert och Sinfonia concertante för blåsare, Bruchs Konsert för klarinett, viola och orkester och Coriglianos Klarinettkonsert. Som kammarmusiker har han bland annat framträtt med Amadeuskvartetten och Brittenkvartetten. Urban Claesson är också verksam som lärare vid Högskolan för scen och musik i Göteborg.

Ole Kristian Dahl fagott

Jonas Olsson piano

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret