Göteborgs Konserthus Hugo Alfvén 150 år

Hugo Alfvén (1872-1960) I år är det 150 år sedan tonsättaren Hugo Alfvén föddes. Det Sverige han föddes i hade inte allmän och lika rösträtt, kvinnor hade en underordnad ställning och parlamentarismen var inte införd. Det var en manlig värld som Hugo Alfvén förstod att navigera i. Hugo Alfvén var på många sätt en modern människa, han iscensatte och dokumenterade sig själv som en nutida influencer. Han skrev artiklar och brev, betraktelserna och självbiografierna (i fyra delar) får ersätta hans you-tube konto, och överallt planterar han bilden av sig själv som den begåvade och lyckosamme mannen. I boken Med hälsning och handslag, om Hugo Alfvéns brevväxling, påpekar musikvetaren Gunnar Ternhag ”Skrivskickligheten utnyttjar han som sagt ibland för att framställa sig i bättre dager än den hans omgivning såg honom i. Alfvén manövrerade både duktigt och medvetet för att nå dit han ville, vilket kanske var hans olycka som tonsättare.” Alfvén klagar ofta över brist på pengar och brist på tid. Men den tid han kunde lagt på komposition lade han på annat. Alltså, ”hans olycka som tonsättare” var möjligen att han var för socialt kompetent, för bra på att manövrera sin omgivning och sämre på att disciplinera sig till att skriva de stora, symfoniska verk han påstod sig vilja åstadkomma. Men symfonier blev det, fem stycken, både storartade och tekniskt briljanta. Det var också dem han fick mest beröm för. Med uruppförandet av den första symfonin gick Alfvén från att vara violinist i hovkapellet till att bli känd som tonsättare. Svenska symfonier var inte vanliga vid slutet av 1800-talet och kritikerna jublade. Äntligen fanns det en framtid för mannen i konsten! Man var på allvar rädd för att manligheten skulle utarmas för att suffragetter i USA och Europa krävde rösträtt för kvinnor. Symfonierna tycks mig inte ha spelats så mycket som de förtjänar förrän i år, det är oftare de mindre verken som framförs. Men de är ju också fantastiska, kanske mer än Alfvén själv förstod? Arrangemangen av svenska folkvisor för kör var Alfvéns kassako. Han var bra på det och med ständig brist på pengar (brevsamlingarna visar hur mycket hans manliga vänner ställde upp för att rädda hans skinn) måste han få ur sig många arrangemang på kort tid. Vart gick alla pengarna, kan man fråga sig, han tjänade ju bra? Ja, men han ville gärna också omge sig med lyx, inte minst bilar var viktiga för honom. Men Alfvéns begåvning var stor, arrangemangen blev otroligt bra som de för piano över fyra låtar från Leksand. Likadant är det med sångerna till texter av Ernest Thiel. Bankiren och konstsamlaren Ernest Thiel var också poet och det är sångerna till hans texter som blivit några utav Alfvéns mest framförda, (förutom Saa tag mit hjerte med text av Tove Ditlevsen). Jussi Björling har tolkat Skogen sover och Jag längtar dig. Den sistnämnda är i sin korthet ett koncentrat av smärtan av att inte kunna komma nära den man älskar, inte ens när man är tätt intill; Jag längtar dig. Jag längtar ditt rike Jag längtar mest då du är när Jag längtar alltid till ditt skönhets rike Jag längtar dit, när jag är där. Det finns många intressanta poddar med avsnitt av Alfvén; bland dem kan nämnas Den Svenska Musikhistorien, Mäster-verken och Klassiska podden. Dessutom musikforskaren Tobias Lund som menar att Alfvéns stora mission i livet var att kombinera sin barnatro med att avskaffa det oscarianska pryderiet runt sexualiteten. Många Alfvénverk hyllar kärleken och det handlar både om den fysiska och den själsliga. Alfvén var en tekniskt skicklig tonsättare och den stolte upphovsmannen till följande one-liner: ”Tekniken är musklerna i andens vingar”. KATARINA A KARLSSON

Elin Rombos unika röst och intelligenta interpretation har tagit henne till de flesta av Europas ledande scener, där hon erövrat stora delar av den lyriska sopranrepertoaren. Hon har även rönt stora framgångar i nutida musik, senast som Régine i Primadonna på Kungliga Operan i Stockholm. Redan 2013 utnämndes Elin Rombo till hovsångerska och hon har även tilldelats H.M. Konungens medalj Litteris et Artibus.

Pianisten Peter Friis Johanssons glödande spel och känsla för subtil klanglig variation - förenat med förmågan att se oväntade konstnärliga samband och utifrån dem skapa raffinerade musikaliska idéer - har givit honom epitet som "nyansernas konung" och "ljudmagiker". Han har gjort bejublade framträdanden på flera av världens mest prestigefyllda scener, vunnit internationella tävlingar och samarbetat med flera av vår tids främsta tonsättare. Redan tidigt uppmärksammades Peter Friis Johansson. Han genomförde flera nordiska turnéer, blev korad till Sveriges unga solist och spelade med Jakob Koranyi in en cd som utsågs till årets skiva av MusicWeb International. Han utnämndes av Sveriges Radio till P2-artist och genomförde med klarinettisten Emil Jonason en europeisk lanseringsturné med konserter i bland annat Musikverein och Concertgebouw. Vid sidan om sin solistverksamhet är Peter Friis Johansson en passionerad kammarmusiker som engagerar sig i långtgående samarbetsprojekt med bland andra cellisterna Andreas Brantelid och Jakob Koranyi. Peter Friis Johansson inledde sina pianostudier för Inger Flyckt på kulturskolan och fortsatte senare för Mats Widlund på Edsberg och Anders Kilström på Kungliga musikhögskolan. Ryske Konstantin Bogino har under flera år fungerat som lärare och mentor för Peter Friis Johansson. Sommaren 2016 grundade han Ytterjärna Piano Academy som är ett komplement till unga pianisters traditionella musikutbildning. 2015-2020 undervisade han vid Musikhögskolan i Västerås. Hösten 2022 släpper Peter Friis Johansson en skiva på BIS inspelad med Göteborgs Symfoniker.