Göteborgs Konserthus Side by Side 2024: Closing Concert

Ida Moberg (1859-1947) Soluppgång, orkestersvit Soluppgång, Preludium: Verksamhet, Afton, Stillhet För finska Ida Moberg innebar komponerandet att söka efter livets yttersta sanningar. Hennes filosofiska och esoteriska kompositioner uttrycker ofta en individs andliga strävan och inre förvandling. Orkestersviten Soluppgång (1907) är också en inre resa, där sökande motiv växlar med mystiska visioner och tystnader. Frammaning av naturen fungerar som metaforer för meditation och för att kommunicera med universum. Den första satsen bygger på en stor spännvidd, från krusningen av några få toner till ett svävande koral-liknande fullkomnande – som ett stort andligt uppvaknande. Den andra satsen innehåller uppåtgående suckande motiv, som om en individs liv skildrades som ett hårt slit. Tredje satsen fortsätter med en strikt puls, som så småningom avtar, som åldrandets förfall. Finalen som spelas endast av stråkinstrumenten antyder det som kommer hädanefter, det andliga riket. Denna sista sats tog Moberg med i sin opera Asiens ljus, under titeln Cradle song. Moberg dirigerade uruppförandet av verket i Viborg 1908. Hon började sin karriär som sångerska och pianolärare, och först senare utbildade hon sig till kompositör och dirigent. Hon var en pionjär inom de teosofiska och antroposofiska kretsarna i Finland och numera också en queer-ikon. Susanna Välimäki

Daniel Nelson (f 1965) Hjärtats Fanfar Kompositören Daniel Nelson är utbildad i USA. Han skriver mest för symfoniorkester och för blåsorkestrar. Hjärtats fanfar sprudlar av rytmer och fängslande motiv i Bernsteins stil. Det är en kortversion av verket Romantachycardia, som beställdes av Sveriges Radio Berwaldhallen. Daniel Nelson har bland annat skrivit operan Stolthet och Fördom som spelats på Vadstenakademien. Hanfick också uppmärksamhet för Chaplin Songs, en musikalisk variation på filmen Diktatorn av Charlie Chaplin, som uruppfördes i Berwaldhallen i Stockholm 2022.

FLORENCE PRICE (1887-1953) Symfoni nr 3 Florence Beatrice Price hörde till de miljoner afroamerikaner som flyttade från sydstaterna för en drägligare tillvaro längre norrut. Tidigt gav hon bevis på musikalisk begåvning och undervisades först av sin mor. Men därefter fanns ingen lärare att hitta i Little Rock som åtog sig att undervisa en svart flicka. Hon skrevs därför in i New England Conservatory i Boston där hon tog examen 1903 och sedan fortsatte studera för dess direktör, George Chadwick. Efter att färdigutbildad ha återvänt till Little Rock och gift sig, flyttade hon vidare till Chicago 1927 efter många omtumlande rasupplopp. Hon hade drivit en egen pianoskola och vann flera priser. Detta gav henne ett betydande anseende och hon stöttades av musikpersonligheter som den välbekanta sångerskan Marian Anderson. Hennes första symfoni vann Rodman Wanamakers pris och framfördes 1932. Den ansågs ha stora drag gemensamt med Dvorák. Hon skrev ytterligare två symfonier, nr 3 och nr 4. Den andra är antingen förkommen eller aldrig skriven. Den tredje symfonin fick sitt första framförande vid Detroit Institute of Arts i november 1940. Mottagandet var varmt och recensenten noterade att tonsättaren använt sitt eget folks musikaliska idiom med stor auktoritet. Symfonins långsamma sats har en majestätisk skönhet, och den tredje rymmer en serie rytmiska mönster av afrikanskt ursprung. Finalen sveper förbi med stor energi. Stig Jacobsson

Sergej Rachmaninov (1873-1943) Symfoni nr 2 e-mott Op 27 Rachmaninovs tonspråk har många efterföljare i orkester-, populär- och filmmusik. Men i originalform berör det fortfarande starkt och talar till oss med tonfall man inte finner någon annanstans. Som turnerande pianovirtuos och utlevande kompositör kan man gott jämföra Rachmaninov med Liszt - här finns lockelsen till det djävulusiska och orädslan för starka känslor, och inte minst den folkliga närheten som ibland snuddar farligt nära det banala. Men det är alltid äkta. Adagiot i tredje satsen har ett romantiskt öppningstema som är lätt att känna igen och mynnar ut i ett klarinettsolo.

John Williams (f 1932) Star Wars I - Det mörka hotet: Duel of the Fates Kompositören John Williams har haft mer betydelse för filmmusiken än någon annan i modern historia. Fem Oscars-priser talar sitt eget språk. Allra mest känd är förstås musiken till Star Wars-filmerna, som startade sitt segertåg över världen redan 1977. I musiken till Star Wars Episod 1, som kom 1999, fångar John Williams kampen mellan det onda och goda. Den ursprungliga inspelningen till filmen gjordes av London Symphony Orchestra.

ANTONÍN DVORÁK (1841-1904) Symfoni nr 9 e-moll Op 95 "Från nya världen": sats 4 Allegro con fuoco Antonín Dvorák krönte 1891 sin musikerbana med att acceptera posten som professor i komposition i New York. Det var sannerligen en imponerande karriär den fattige slaktarsonen från en liten böhmisk lantby hade gjort. Det nyöppnade konservatoriet i New York nöjde sig inte med någon annan än den mest uppmärksammade av tidens alla tonsättare och nu stod Dvorák onekligen på toppen av sin förmåga. Hur mycket amerikanskt det nu finns i nionde symfonin kan man diskutera, och det har man gjort alltsedan uruppförandet i New York 1893 under Anton Seidls ledning. Man har tyckt sig höra spirituals, pionjärsånger, storstädernas puls och mycket annat. Andra har bara hört hemlängtan och insett att det är minnen från det älskade Böhmen som tränger sig fram och format musiken. Några säkra svar finns inte. Men ett är helt säkert: symfonin är överväldigande i sin rikedom på geniala melodier och bländande orkestrala prakt. Få symfonier har en mer gastkramande intensitet och samtidigt en så lyrisk skönhet. Stig Jacobsson

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2017-2018 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Mario Venzago och Gustavo Dudamel och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Emilia Hoving har trätt fram som en av de mest spännande unga finländska dirigenterna i dag. Hon fick finska kritikerpriset 2021 som bästa nykomling inom konsten. Hennes uppdrag som assistent för Hannu Lintu på Finlands Radio (2019) och för Mikko Franck på Radio France (2020-22) ledde internationella framträdanden med orkestrar som Kungliga Filharmonin i Stockholm, Luxembourg Philharmonic, BBC Symphony och Orchestre National de Lille samt med Helsingfors Philharmonic. Emilia Hoving har dirigerat på Wiener Konzerthaus och gjorde sin tyska debut med Orchestre Philharmonique de Radio France i deras Berlin Philharmonie-konsert 2022 med bara några timmars varsel. Säsongen 2023-2024 debuterar hon med Sveriges Radio, Nederländska Radiofilharmonikerna, Royal Philharmonic, Tonkuenstler Wien, Bournemouth Symphony och Teneriffas Symfoniorkester. Hon ledde även skolkonserten Bubblor hos Göteborgs Symfoniker 2023. Sommaren 2022 gjorde hon sin Tokyodebut i Suntory Hall som dirigent hos Yomiuri Nippon Symphony och sin debut i Storbritannien hos Philharmonia, där hon nu har blivit en regelbunden gäst. Hoving har dirigerat många verk av levande (särskilt finska) kompositörer och gav förra säsongen den australiensiska premiären av Missy Mazzoli’s Procession på Adelaide Festival. Hoving studerade vid Sibelius-Akademin i Helsingfors hos Sakari Oramo, Atso Almila och Jorma Panula.

Marjolein Vermeeren gjorde sin framgångsrika professionella dirigentdebut med Göteborg Wind Orchestra i maj 2022 och hon har varit tillbaka som gästdirigent flera gånger sedan dess. Hon har jobbat med professionella orkestrar som Östgötamusiken, Marinens Musikkår och Helsingborgs Symfoniorkester samt lett El Sistema-konserter med Malmö Symfoniorkester och Svenska Kammarorkestern. Säsongen 2024-2025 debuterar hon med Norrköpings Symfoniorkester och Gotlandsmusiken. Marjolein Vermeeren är flöjtist i Göteborgs Symfoniker och växte upp i södra Nederländerna där blåsmusik är stort. Hon har jobbat mycket med ungdomsorkestrar och medverkat flera år på Side by Side som dirigent och instruktör för de äldsta deltagarna.

Göteborgs Symfonikers Vokalensemble (GSVE) bildades 2016 och består av 12 professionella sångare. Ensemblen verkar både som en del av Göteborgs Symfoniska Kör i stora symfoniska verk framförda tillsammans med Göteborgs Symfoniker, och som fristående ensemble under ledning av Katie Thomas. GSVE är en grupp med erfarna och mångsidigare sångare, som framför varierade program och utforskar en bred repertoar, från medeltidsmusik till nyskrivna beställningsverk. Ensemblen har tidigare samarbetat med bland annat Helsingborgs Symfoniorkester och Barockakademin Göteborgs Symfoniker och framför regelbundet vokalprogram både i Göteborgs Konserthus och runt om i Västra Götalandsregionen.

Birgitta Mannerström-Molin är kördirigent och sångpedagog. Hon undervisar även på Högskolan för scen och musik i Göteborg och är engagerad som kurshållare och kördirigent på riksnivå. Hon har också varit med i uppbyggnaden av El Sistema i Sverige och är dirigent och konstnärlig rådgivare för Side by Side by El Sistema som genomförs varje år av Göteborgs Symfoniker. 2016 blev Birgitta Mannerström-Molin utsedd till årets barn- och ungdomskörledare i Sverige. Hon är också lärare vid Hvitfeldtska musikgymnasiet samt projektledare för unga vid Sveriges Kyrkosångsförbund.

Katie Thomas är brittisk (walesisk) kördirigent. Hon leder och coachar professionella körer och amatörkörer i Storbritannien och Europa. År 2023 utsågs Katie Thomas till kormästare hos Göteborgs Symfoniska Kör och dirigent för Göteborgs Symfonikers Vokalensemble. Genom att dela tiden mellan Sverige och sin bas i London behåller hon sin mångåriga position som sångcoach och assisterande körledare för BBC Symphony Chorus, utöver frilansarbete i Storbritannien. Tidigare engagemang inkluderar gästdirigent för BBC Singers, gästkormästare hos MDR Rundfunkchor (Leipzig) och biträdande dirigent för 250-mannakören Barts Choir of London, medan kommande höjdpunkter involverar samarbeten med Vocalconsort Berlin och Le Foyer des Artistes. Katie Thomas är gästdirigent för National Youth Choirs of Great Britain och för körerna vid Royal College of Music. Hon är handledare i körledningsteknik vid Association of British Choral Directors och dömer vid körfestivaler över hela världen inom organisationen INTERKULTUR. Som sopran har Katie Thomas varit medlem i professionella körer som The Monteverdi Choir, Polyphony och Academy of Ancient Music, och framträtt på stora internationella konsertarenor inklusive Concertgebouw Amsterdam, Musikverein Wien och Carnegie Hall i New York. Med London Voices har hon spelat in många film- och tv-spelsoundtracks, främst i Abbey Road Studios, samt tv-konserter och nationell radio. År 2020 utsågs Katie Thomas till Associate of the Royal Academy of Music (ARAM) för framstående tjänstgöring inom musikeryrket och för betydande bidrag inom dirigering och körmusik.