Vara Konserthus Symfonikerna gästar Vara Konserthus

KATARINA LEYMAN (F 1963) SOLAR FLARES Solen, ursprunget till allt liv, kan betraktas ur många synvinklar. Solar Flares är huvudsakligen en tolkning av det fysiska objektet solen med försök att i musik gestalta koronan, dess struktur och ständiga febrila aktivitet. Jag har låtit mig inspireras av företeelser som solfläckar, facklor och solvinden som sträcker sig långt ut i universum och kanske framför allt av solutbrott, "solar flares", som lånat stycket dess titel och kan vara våldsamma jetstrålar eller mindre och snabba utbrott och ibland bildar de mest fantastiska välvda bågar påminnande om stora handtag. Min sol, dynamon i sin mest mogna fas, är en positiv kraft och livgivare. Som antites till denna kan man tänka sig ett svart hål, en död sol, en destruktiv kraft som suger åt sig all energi som kommer i dess väg. Solar Flares är Sveriges Radio Berwaldhallens beställningsverk och stycket uruppfördes vid Östersjöfestivalen den 28 augusti 2010. KATARINA LEYMAN Katarina Leyman kommer ursprungligen från Orust på Sveriges västkust men lever och verkar nu i Stockholm. Färg och struktur, form och rörelse är ofta utgångsläge för och formskapande element i hennes musik. Idéer till kompositioner kan också väckas av olika naturfenomen såsom fiskars rörelser i stim, dna-kedjor, vattenmolekyler, moln, vulkanisk verksamhet… Konst har alltid betytt mycket för henne och under flera år studerade hon målning och skulptur vid olika förberedande konstskolor i Stockholm. En tidig inspiration och väg in i det moderna och abstrakta konstuttrycket var pappans, skulptören Fred Leyman, luftiga och rytmiska, ofta monumentala skulpturer i rostfritt stål, järn och trä. Katarina Leyman arbetar ofta i nära samarbete med olika musiker och komponerar övervägande orkester- och kammarmusik men gör ibland utflykter till den elektroakustiska världen. Hennes musik har framförts i Europa, USA, Argentina och Ryssland, bland annat vid olika musikfestivaler såsom Östersjöfestivalen 2010, ISCM World New Music Days Zagreb 2011 och Nordic Music Days Reykjavik 2011. Från juli 2012 till juni 2015 var Katarina Leyman Norrlandsoperans symfoniorkesters hustonsättare.

JOHANNES BRAHMS (1833-1897) PIANOKONSERT NR 1 D-MOLL OP 15 Maestoso Adagio Rondo: Allegro non troppo Johannes Brahms hade ofta svårt att bestämma sig för i vilken form han skulle stöpa sina musikaliska idéer. Att han därför började skriva en sonat för två pianon, som han sedan tänkte sig som en symfoni, och som - när verket så småningom fullbordats - visade sig bli en pianokonsert, är bara naturligt. Det var en process som kunde ta många år. Kvar blev emellertid i det här fallet en symfonisk karaktär, som är särskilt tydlig i den monumentala första satsen. Musiken är också påverkad av vännen Robert Schumanns försök att ta sitt liv genom att i sinnesförvirrat tillstånd kasta sig i Rhen 1854, och därför har den fått ett djupt dystert innehåll. Den andra satsen har i skisserna överskriften: "Benedictus, qui venit in nomine Domini" (Välsignad vare han som kommer i Herrens namn) - också det en anspelning på Schumann, som avlidit 1856, och som Brahms brukade kalla "Myherr Domine". Den inledande violinmelodin har en innerlig, nästan religiös karaktär som behålls under den själfulla dialogen mellan piano och orkester. Finalen är ett rondo med ljusare stämning, men musiken går fortfarande huvudsakligen i moll. Konserten fullbordades 1858 efter fem års slit och tonsättaren var själv pianosolist vid uruppförandet i Hannover i januari året därpå. En vecka senare framfördes den i Leipzig. Brahms skrev i ett brev: "Den första repetitionen medförde ingen reaktion från musiker eller åhörare. Vid den andra fanns inga åhörare och inte en muskel rörde sig i musikernas ansikten… Vid framförandet åhördes första och andra satserna utan den minsta reaktion. Efteråt började tre par händer försiktigt klappa mot varandra, varpå visslingar från alla håll hindrade sådana bifallsyttringar. Ingenting mer har jag att berätta om händelsen, för ingen har ännu sagt ett ord om stycket till mig… Jag tror att detta är det bästa som kan hända. Det tvingar mig att samla tankarna och det sporrar. Trots allt håller jag ju ännu bara på att experimentera och känna mig för. Men visslingarna var ändå för mycket, eller hur?" I dag är Brahms första pianokonsert förvisso älskad av publiken, och fruktad av solisten som har ett gigantiskt verk att bemästra. Den lever på sin intensitet och sin vildhet, på sin kraft och sitt självklara uttryck. STIG JACOBSSON

BELA BARTÓK (1881-1945) KONSERT FÖR ORKESTER Introduzione: Andante non troppo. Allegro vivace Giuco della coppie: Allegretto scherzando Elegia: Andante, non troppo Intermezzo interrotto: Allegretto Finale: Pesante. Presto När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "…folkens brödraskap, brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON

Sveriges Nationalorkester Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Från och med hösten 2013 är Kent Nagano förste gästdirigent och konstnärlig rådgivare för Göteborgs Symfoniker. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde orkestern en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Göteborgs Symfoniker har kallats "en av Europas mest formidabla orkestrar" (The Guardian) och har med sin hedersdirigent Gustavo Dudamel (chefdirigent 2007-2012) hänfört publik och kritiker i såväl Göteborg och Västra Götaland som London, Paris och Wien. Orkestern har en stark lokal förankring och ger årligen omkring 100 konserter i Göteborgs Konserthus vid Götaplatsen. Byggnaden invigdes 1935 och är ett av den nordiska funktionalismens stora monument och berömt för sin fina akustik. Vid sidan av de ordinarie konserterna framträder orkestern varje sommar på Götaplatsen och i Slottsskogen samt gästspelar i Vara Konserthus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Stenhammar och den nordiska profilen Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, blev orkesterns chefdirigent 1907. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och inbjöd kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. I raden av stora gästdirigenter från förr finns Wilhelm Furtwängler, Pierre Monteux och Herbert von Karajan. Idag samarbetar Göteborgs Symfoniker regelbundet med dirigenter som Joana Carneiro, Andrew Manze, David Afkham, Esa-Pekka Salonen, Neeme Järvi, Gustavo Dudamel, Christian Zacharias och Herbert Blomstedt. Turnéer till världens musikcentra Det stora internationella genombrottet kom 1987 när Göteborgs Symfoniker besökte Asien och USA. Sedan dess har orkestern också turnerat i Japan, Kina och Europa och framträtt vid BBC Proms i London, Luzern i Schweiz, Salzburgfestivalen, Musikverein i Wien samt Barbican i London. "En av världens mest formidabla orkestrar" skrev The Guardian efter framträdandet i London 2004. Gustavo Dudamel och Göteborgs Symfoniker har med stor framgång turnerat i Frankrike, Tyskland, Luxemburg, Spanien och Storbritannien, inklusive hyllade gästspel vid BBC Proms i London och Musikverein i Wien. "Göteborgs Symfoniker hade publiken helt i sin hand i går kväll. Salen fullkomligt exploderade." (The Telegraph) "Det hettade till ordentligt när Gustavo Dudamel och hans svenska orkester spelade i Musikverein." (Wiener Zeitung) Prestigefyllda inspelningar på DG, BIS och Chandos Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i ett 100-tal CD. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, bland annat symfonier och orkesterverk av Mieczyslaw Weinberg (god vän till Sjostakovitj), Alban Bergs orkestermusik, Brahms dubbelkonsert och Beethovens trippelkonsert med solister ur orkestern samt symfonier av Kurt Atterberg som kommer att ges ut i sin helhet med Neeme Järvi som dirigent. Samtliga skivor som finns utgivna (och som inte utgått) finns i vår butik på Götaplatsen. En del går även att beställa via vår butik. I vårt kalendarium hittar du orkesterns samtliga konserter i Göteborgs Konserthus.

"En perfekt fysisk reaktionsförmåga, böljande kroppspråk, teknisk skicklighet… Rouvali äger alla dessa egenskaper och det klingande resultatet är lika briljant som explosivt." (Frankfurter Allgemeine Zeitung) Finske Santtu-Matias Rouvali är chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Själlands symfoniorkester. Denna säsong framträder han för första gången med en rad internationella orkestrar: Bambergs symfoniker, Radioorkestern i Baden-Baden och Freiburg samt Indianapolis Symphony Orchestra, och han återvänder till Philharmonia Orchestra, Kungliga filharmonikerna och Dresdens filharmoniker. Framöver kommer han också att fortsätta samarbetet med Franska Radions filharmoniker, BBC Symphony Orchestra, Helsingfors stadsorkester och Tokyos symfoniorkester. Santtu-Matias Rouvalis första skivinspelning för Ondine innehåller Hakolas och Hosokawas gitarrkonserter med Uleåborgs symfoniorkester och Timo Korhonen som solist. Hans nästa release består av violinkonserter av Adams och Ligeti med Själlands symfoniorkester och Ilja Gringolts som solist (Orfeo). Som operadirigent har Santtu-Matias Rouvali dirigerat Bizets Carmen och Mozarts Trollflöjten vid Kokkolaoperan och han kommer också att leda flera uppsättningar med sin orkester vid Tammerforsoperan.