Göteborgs Konserthus The White Book

Laura Bowler (f 1986) The White Book (Göteborgs Symfonikers beställningsverk) Boken The White Book av sydkoreanske nobelpristagaren Han Kang kom på engelska 2017. Det är en poetisk roman om sorg, färgen vit och människosjälen. Text och musik i sångverket är skapade av Laura Bowler, en brittisk kompositör, sångare och konstnärlig ledare som specialiserar sig på teater, tvärvetenskapligt arbete och opera. Hennes verk har beställts av ensembler i Storbritannien, Kanada, Österrike, Frankrike och Australien, däribland BBC Symphony och London Philharmonic Orchestra. Nyligen genomförda projekt inkluderar Feminine Hygiene, ett multimediaverk för stor ensemble och sångare (henne själv) och Damned Mob of Scribbling Women, en 20-minuters musikteatersångcykel för Lucy Goddard som blev nominerat till British Composer Award. Hon har också skrivit Antarctica, ett 50-minuters multimediaverk för orkester och sång beställt av Manchester Camerata och BBC Radio 3. Bowler är även sångerska i Ensemble Lydenskab baserad i Århus, och har skrivit verk för sång och nyckelharpa. The White Book är en sambeställning av Göteborgs Symfoniker, London Symphony Orchestra och Copenhagen Phil.

György Ligeti (1923-2006) Clocks and Clouds för orkester och damkör Clocks and Clouds (1972) rör sig i mötet mellan det mätbara och det ogripbara – en musik där György Ligeti låter två olika tidsuppfattningar dela tid och rum. Titeln anspelar på filosofen Karl Poppers distinktion mellan ”klockor”, som följer tydliga och regelbundna mönster, och ”moln”, som förändras organiskt. Ligeti, som under denna period alltmer intresserade sig för perception och för hur vi uppfattar tid, gör här dessa idéer hörbara genom en klangvärld som är både strikt organiserad och samtidigt svävande. Verket, skrivet för damkör och en förtätad orkestersats, byggs upp av långa och rytmiskt komplexa kluster som tycks lösa upp gränsen mellan enskilda röster. Ur denna klangliga dimma stiger ibland mer regelbundna pulser – ”klockorna” – som ger musiken ett nästan mekaniskt djup, innan de åter upplöses i ”molnens” mjuka oförutsägbarhet. I Clocks and Clouds möter vi en Ligeti som inte söker dramatik utan förfinad perception: hur små förändringar i tid, täthet och stämföring kan skapa en känsla av att lyssnaren befinner sig mitt i ett ständigt omvandlande landskap. Det är musik som inte pekar framåt eller bakåt, utan fortsätter att expandera i själva lyssningsögonblicket. Esaias Järnegard

Olivier Messiaen (1908-1992) Trois petites liturgies de la présence divine -Anthem of the Inward Conversation -Sequence of the Word, Divine Canticle -Psalmody of Ubiquity through Love I en tid präglad av krig och andlig tomhet skapade Olivier Messiaen Trois petites liturgies de la Présence Divine (1944), en jublande lovsång “till Guds närvaro i världen”. Att överföra det religiösa budskapet i musikaliska element är en central drivkraft bakom Messiaens musik, så även i detta verk, där de tre satserna skildrar olika aspekter av Guds närvaro (i människans hjärta, gemenskapen genom nattvarden och i skapelsen). Verket är skrivet för damkör, solopiano, stråkar, slagverk och det då futuristiska instrumentet ondes Martenot, vars eteriska klang ger en änglalik lyster. Musikens intensitet och mystik återspeglar inte bara Messiaens katolska tro, utan också hans djupa fascination för färg, rytm och främmande tonskalor. Han låter pianot och vibrafonen samverka som en liten kammarensemble, liknade den balinesiska gamelanen. Ställda mot körens sensuella, fylliga sång och rytmiska rop, ackompanjerad av kraftfulla slagverk, väver stråkarna samman helheten och skapar en rik, skimrande väv. Andreas Konvicka

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Sopranen och dirigenten Barbara Hannigan är förste gästdirigent hos Göteborgs Symfoniker sedan 2019. Hannigan förkroppsligar musik och hennes banbrytande arbete ledde till att hon 2025 tilldelades Polarpriset. Hennes konstnärliga partners inkluderar John Zorn, Krszysztof Warlikowski, Simon Rattle, Sasha Waltz, Kent Nagano, Vladimir Jurowski, Andreas Kriegenburg, Andris Nelsons, Esa Pekka Salonen, Christoph Marthaler, Antonio Pappano, Katie Mitchell och Kirill Petrenko. Dirigenten och pianisten Reinbert de Leeuw var en stor inspiration för hennes utveckling som musiker. Den kanadensiska musikern har ett djupt engagemang för vår tids musik och har uruppfört nära 100 nya verk. Hon har samarbetat med kompositörer som Boulez, Zorn, Dutilleux, Ligeti, di Castri, Stockhausen, Khayam, Sciarrino, Barry, Dusapin, Dean, Benjamin and Abrahamsen. Med sina unika och modiga val är Hannigan är känd för att skapa innovativa orkesterprogram och kombinera ny och äldre repertoar. Hon har dirigerat orkestrar i världsklass som Concertgebouw, Cleveland Orchestra, Montreal Symphony och Accademia Nazionale di Santa Cecilia, medverkat i festivaler som Aix en Provence och Spoleto, och haft huvudroller som sopran på operascener som Londons Covent Garden, Teatro San Carlo i Neapel, Paris Operas Palais Garnier, New Yorks Lincoln Center och operahusen i Berlin, Hamburg och München. Säsongen 2024-2025 gästade hon förutom Göteborgs Symfoniker även London Symphony, Munich Philharmonic, Orchestre Philharmonique de Radio France, Danmarks Radios symfoniorkester, l'Orchestre de Chambre de Lausanne och Kollegium Musicum Winterthur. Hon tar 2026 rodret hos Islands symfoniorkester som chefdirigent och konstnärlig ledare. Barbaras engagemang för den yngre generationen musiker ledde till att hon skapade mentorskapsinitiativen Equilibrium Young Artists (2017) och Momentum: our Future Now (2020),som erbjuder vägledning och framträdanden för unga artister. Hennes debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno. Hennes utmärkelser inkluderar Polar Music Prize (2025), Order of Canada (2016), Officier des Arts et des Lettres i Frankrike (2022), tidningen Gramophones Årets artist 2022, Tysklands Faust Award (2015), Rolf Schock-priset (2018) och Musical America Artist of the Year 2024. Barbara Hannigan bor i Finistère på Frankrikes västkust.

Cécile Lartigau kallar sig “ondist” och spelar det sällsynta instrumentet ondes Martinot. Hon arbetar i skärningspunkten mellan samtida musik, experimentell improvisation och den stora orkesterrepertoaren. Hon har uppträtt tillsammans med prestigefyllda ensembler som Wienerfilharmonikerna, Bostons symfoniorkester, Berlinerfilharmonikerna, Filarmonica della Scala, Israels filharmoni, Orchestre symphonique de Montréal och Orchestre de la Suisse Romande. 2024 spelade Cécile in Olivier Messiaens Turangalîla-Symphonie för Deutsche Grammophon. Vid sidan av sitt orkesterarbete är hon djupt engagerad i tvärvetenskapliga projekt som kombinerar musik, performance, teater och video. Från 2018 till 2025 medverkade hon som improvisatör i Heiner Goebbels stora produktion Allt som hände och skulle hända, ett hybridscenverk som turnerade över hela Europa. Cécile Lartigau har också en rik solo- och kammarmusikkarriär och samarbetar regelbundet med specialiserade ensembler såväl som med samtida kompositörer. Hon har bland annat bidragit till att återupptäcka det första kända stycket för ondes Martenot och orkester, Poème Symphonique av Dimitri Lévidis från 1928.

Juan Zurutuza är pianist och utbildad i Mexiko och Nederländerna. Han studerade för Rian de Waal vid Kungliga Konservatoriet i Haag 2001-2008. Han har spelat solo- och kammarmusikkonserter med medlemmar ur Rotterdam Filharmoniska orkester och Concertgebouw Orkester i Skandinavien, Europa och Nordamerika. Sedan 2022 är Juan Zurutuza anställd som pianist i Göteborgs Symfoniker. För närvarande studerar han för pianisten Robert Durso, tack vare flera stipendier som erhållits från Göteborgs Symfonikers Vänförening, Marianne & Ary Paleys Stipendiefond, Eduard Magnus Musikfond och Mary von Sydows Donationsfond.

2024 vann Bar Avni den stora La Maestra-tävlingen i Paris. Denna framgång ledde till ett fruktbart samarbete med Paris Mozart Orchestra och dess grundare Claire Gibault. Hon arbetar med mentorer som Yoav Talmi, Barbara Hannigan och Ayelet Geva. En viktig del av hennes konstnärskap är att forma konserter som kompletta upplevelser. Hennes debutalbum släpps februari 2026, med verk av Charlotte Sohy, Darius Milhaud, CPE Bach och Igor Stravinsky. Säsongen 2025-2026 återvänder Bar Avni till Orchestre de Paris och Orchestre National Bordeaux Aquitaine, och debuterar med WDR-symfoniorkestern, Warszawas filharmoniska orkester, Nederländska radions orkester, Stuttgarts radioorkester, Lausanne Chamber och Gulbenkians symfoniorkester. 2021-2024 var hon chefdirigent för Bayerska Filharmonikerna. Hon är utbildad slagverkare och studerade dirigering för Yoav Talmi, Martin Sieghart och Ulrich Windfuhr. Hon har assisterat dirigenter som Gustavo Dudamel, Klaus Mäkelä, Myung-Whun Chung och Matthias Pintscher.