Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

Konserthuset gästas av de unga orkestermusikerna från masterutbildningen vid Högskolan för scen och musik.

Speltid ca: 1 t 30 min inkl paus Scen: Stora salen
150 kr Student 100 kr

Möt University of Gothenburg Symphony Orchestra som består av musiker från masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik. Utbildningen bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan och vi är glada åt att välkomna orkestern i Konserthuset.

Program

Elfrida Andrée Konsertuvertyr i D-dur 13 min

IGOR STRAVINSKY (1882-1971) PETRUSJKA (1947) Marknad vid fastlagstiden Hos Petrusjka Hos moren Moren och Petrusjkas död "Jag har talat ryska i hela mitt liv, jag tänker på ryska, mitt sätt att uttrycka mig är ryskt… i min musik finns det latent, det är en del av dess innersta natur" förklarade Igor Stravinsky vid 80 års ålder. Ändå hade han uttryckt förakt för folkmusik under en stor del av sitt liv. Om Bartók sa han till exempel att det var synd att en så stor tonsättare skulle ägna sig åt sådant. Observera! Detta sa han till Robert Craft i en av dessa böcker Conversations with Igor Stravinsky som man ska ta med en så stor dos salt att en nypa absolut inte räcker, snarare en skottkärra. Jag kan få för mig att Stravinskys kommentar om sin urryska själ efter 60 år i exil är ett tonårstrots riktat mot Craft som styrde och ställde med Stravinskys musik, familj, vänner och åsikter från 1948 och fram till tonsättarens död 1971. Petrusjka, som är ett exempel på Stravinskys känsla för rysk folklore, kommer egentligen från Stravinskys första år som tonsättare. Den unge juridikstudenten som tog privatlektioner i orkestrering hade fått balettimpressarion Djagilevs ögon på sig efter några orkesterstycken som framfördes hemma i Ryssland. Djagilev var på jakt efter något musikaliskt nytt och intressant. Pariskritikerna gillade den ryska balettens påhittiga dekor och koreografi men tyckte musiken var tråkig. Efter Stravinskys Våroffer var det inga kritiker som skrev så mera. Men detta låg flera år fram i tiden, först lockade Djagilev Stravinsky till Frankrike. Baletten Eldfågeln blev Stravinskys definitiva genombrott och kanske det verk som fick honom själv att verkligen tro på sitt yrkesval. Balett nummer två, Petrusjka, blev lika populär som Eldfågeln. Petrusjka handlar om tre dockor som framträder på ryska marknader och musiken är lika full av färger och infall som man kan tänka sig att en sådan marknad skulle kunna vara. Den fantastiske dansaren Nijinskij gjorde huvudrollen på Théâtre du Châtelet 13 juni 1911. Över 30 år senare, 1947, gjorde Stravinsky en ny version i USA med vissa bearbetningar, med största säkerhet för att han inte hade copyright till sin tidigare version och måste skriva om för att få inkomst när verket framfördes. Jag är nog inte ensam om att tycka att musiken till Petrusjka är bland det vackraste Stravinsky skrev. Gång på gång framkallar musiken leenden. Här finns karuseller, kärlek, positivhalare, romantik, slapstick. Blundar man kommer både dofter och bilder till. KATARINA A KARLSSON

Paus 25 min

SYMFONI NR 3 F-DUR OP 90 Allegro con brio Andante Poco allegretto Allegro Brahms tredje symfoni kan ståta med ett av de vackraste romantiska teman som skrivits: allegrettot i c-moll som med sin lätta tretakt får strängar att resonera hos de flesta kännande människor. I modern tid blev det känt som tema i Ingrid Bergman-filmen Tycker ni om Brahms… (1961) efter Françoise Sagans novell Aimez- vous Brahms? som den mer kärleksfullt heter i original. Brahms tredje symfoni var naturinspirerad, han skapade bäst med grönskan inpå knutarna. Han hade ärvt strategin av Beethoven och andra föregångare: arbeta som pianist, musiker och lärare höst till vår, komponera på sommaren. För Brahms blev det en livsstil. Mahler följde samma modell. Egentligen hade Brahms tänkt tillbringa sommaren i Bad Ischl men planerna ändrades när han fann avskildhet och inspiration i tyska Wiesbaden, en gammal kurort, dit han anlänt efter en resa längs Rhen. Det är uppenbart att Brahms skrev symfonin under lyckliga omständigheter denna sommar 1883. Var han förälskad? Alltid i Clara Schumann. När hon spelat igenom symfonin i versionen för två pianon skrev hon till Brahms: "Alla satser tycks bilda en enhet, som ett hjärtslag." Symfonin är en hälsning till henne och en hyllning till hennes framlidne make Robert Schumann, Brahms mentor och vän. Själva inledningen till symfonin - som öppnar sig likt en vidunderlig utsikt när man efter en lång vandring bland tallar och granar når en hög höjd - påminner inte så lite om inledningen till Schumanns "Rhensymfoni" (den tredje). Det nämnda allegrettot har också likheter med romansen i Schumanns fjärde symfoni som Brahms utgav i originalversion på egen bekostnad efter tonsättarens död. Brahms kostar också på sig en ironisk kommentar till den fortfarande pågående fejden mellan Brahmsanhängare (traditionalister) och wagnerianer (nytyska skolan) - tre toner i horn och oboe i förstasatsens avslutning. Känner ni igen det? Just det, Tristan och Isolde. Wagner hade dött i februari samma år… Stefan Nävermyr

Medverkande

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik - ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland inbjuds studenter från andra musikhögskolor att delta i och komplettera orkestern. Konstnärlig ledare för University of Gothenburg Symphony Orchestra är Henrik Schaefer. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra åtta orkesterproduktioner med sammanlagt omkring 15 offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Anja Bihlmaier, Eva Ollikainen, ShaoChia Lü, Olaf Henzold, Patrik Ringborg, Tobias Ringborg, Michel Tabachnik och Steven Sloane gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisterna Roland Pöntinen och Christian Zacharias, violinisterna Malin Broman och Antje Weithaas, trumpetaren Tine Thing Helseth samt sångerskan Kristina Hansson. Orkestern samarbetar också varje år med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. University of Gothenburg Symphony Orchestra är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret