Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

MAURICE RAVEL (1875-1937) PIANOKONSERT D-DUR FÖR VÄNSTER HAND Ravels pianokonsert för vänster hand skrevs 1930 på beställning av den österrikiske pianisten Paul Wittgenstein (1887-1961). Denne hade i början av förra seklet påbörjat en lovande karriär men 1915 förlorat sin högerarm under världskriget. Eftersom repertoaren för vänster hand var synnerligen begränsad satte han igång att beställa ny musik av en lång rad framstående komponister: Ravel, Strauss, Prokofjev, Franz Schmidt, Hindemith, Korngold och Britten. Ravel ville att konserten skulle klinga som om den skrivits för två händer: "Jag har komponerat i en stil som liknar de traditionella pianokonserternas gärna mäktiga tonspråk. Efter introduktionen och en improvisationsartad episod följer ett jazzavsnitt. Först senare märker man att detta grundar sig på samma teman som inledningen." Vänsterhandskonserten är utpräglat dramatisk och hållen i mörka, mättade färger. När den året efter premiären i Wien gavs i Paris skrev musikhistorikern Henry Prunières att man knappast kunde tro annat än att solostämman utfördes med två händer, ja ibland rentav med fyra. Det säger något om svårighetsgraden men också om Ravels förmåga att ta begränsningen som en utmaning. LENNART DEHN

BELA BARTÓK (1881-1945) KONSERT FÖR ORKESTER Introduzione: Andante non troppo. Allegro vivace Giuco della coppie: Allegretto scherzando Elegia: Andante, non troppo Intermezzo interrotto: Allegretto Finale: Pesante. Presto När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "…folkens brödraskap, brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för scen och musik, Göteborgs universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik - ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland inbjuds studenter från andra musikhögskolor att delta i och komplettera orkestern. Konstnärlig ledare för University of Gothenburg Symphony Orchestra är Henrik Schaefer. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra åtta orkesterproduktioner med sammanlagt omkring 15 offentliga konserter. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Anja Bihlmaier, Eva Ollikainen, ShaoChia Lü, Olaf Henzold, Patrik Ringborg, Tobias Ringborg, Michel Tabachnik och Steven Sloane gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisterna Roland Pöntinen och Christian Zacharias, violinisterna Malin Broman och Antje Weithaas, trumpetaren Tine Thing Helseth samt sångerskan Kristina Hansson. Orkestern samarbetar också varje år med operautbildningen vid Högskolan för scen och musik. University of Gothenburg Symphony Orchestra är en ambassadör för Göteborgs universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Christian Zacharias började som pianist och blev sedermera aktiv som dirigent. Han har varit chefdirigent för Lausannes kammarorkester, förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker och Artistic Partner hos St Paul Chamber Orchestra. Han samarbetar regelbundet med Boston Symphony Orchestra, Basels kammarorkester, Konserthusorkestern i Berlin, Orchestre Nationale de Lyon och Bambergs Symfoniker. Christian Zacharias är också en hängiven kammarmusiker. Som operadirigent har han lett uppsättningar av Titus och Figaros bröllop (Mozart), Muntra fruarna i Windsor (Nicolai) och Hoffmans äventyr (Offenbach). Bland hans många kritikerrosade inspelningar finns Mozarts samtliga pianokonserter, Schumanns symfonier samt symfonier av C P E Bach (MDG). Sedan 2020 innehar Christian Zacharias positionen som huvudgästdirigent för Sinfonica Do Porto Casa da Musica och sedan 2021 för Orquesta Ciudad de Granada. Sedan säsongen 2021-2022 är han associerad dirigent för Orchestre National d'Auvergne. 2020 utsågs Zacharias också till hedersdirigent för George Enescu Philharmonic Orchestra Bukarest. I allmänhet utgör den klassisk-romantiska repertoaren, särskilt Schumann, Brahms, Bruckner, Mozart, Haydn och Beethoven, ett viktigt musikaliskt fokus för honom. Han kompletterar gärna sina program med moderna verk, som Schönberg, Britten eller Bacewicz. Som pianist ger han också soloaftnar och föreläsningar.