– Jag var helt jetlaggad och hade knappt sovit när jag flög dit från USA.
Daníel Bjarnasson återkallar minnet av Göteborgs Symfonikers inspelning av hans musik till konsertprojektet Nordic – A Fragile Hope i somras. Inspelningarna behövs när fotojournalisten Joakim Odelberg och regissören Andrea Östlund skapar konsertupplevelsen med magnifika bilder och film från den nordiska naturen. Och dessutom ska musiken ges ut på skiva, efter att den haft premiär i Göteborgs Konserthus.
För Daníel Bjarnason var det enkelt att tacka ja.
– Det är ett spännande, unikt projekt. Det kan öka medvetenheten och hjälpa oss att fira naturen och uppskatta den mer än vi gör, säger Daníel Bjarnason.
Den snart 45-årige musikern och tonsättaren har en rad framgångar i ryggen. Som dirigent leder han regelbundet den isländska operan och Islands symfoniorkester och har arbetat med London Sinfonietta, Ulster Orchestra och Sinfonietta Cracovia. De senaste åren har han skrivit en rad solokonserter för stjärnor som pianisten och vännen Víkingur Ólafsson, violinisten Pekka Kuusisto och slagverkaren Martin Grubinger.
– Jag har haft otroligt tur. Jag känner mig lyckligt lottad som fick chans att arbeta med Grubinger innan han slutade spela. Och Pekka Kuusisto är en riktigt kär vän med ett öppet sinne. Dessa är alla otroliga människor. De får din värld att växa.
Flera av Daníel Bjarnasons verk har beställts av Los Angeles Philharmonic. Han är pianist från början och har spelat in jazz- och popmusik och samarbetat med Sigur Ros, Brian Eno och Ben Frost. Och att ständigt korsa musikaliska gränser är en självklarhet.
– Musikskapande är organiskt. Det är så jag växt upp i Reykjavik, jag har lyssnat på alla sorters musik och de jag arbetar med har haft sina fingrar ”i alla syltburkar”. Så det blir helt naturligt.
Han vill inte placera sig i ett fack, utan fokuserar på att hitta bra partners att samarbeta och utforska musikens möjligheter med.
– Gå dit din nyfikenhet tar dig. Det är en bra parameter för alla konstnärer tycker jag.
Den tidiga komposition som förmodligen spelats mest är hans cellokonsert Bow to String från 2009 skriven för cellisten Saeunn Thorsteinsdóttir som utsågs till årets komposition på Island. Men även hans första opera, Brothers, med premiär 2017 har framförts flera gånger. Den bygger på Susanne Biers filmthriller om en officer som traumatiserats i kriget i Afghanistan.
– Brothers var det svåraste jag skrivit. Omfattningen av en opera är enorm, med 100 minuters musik, en dramaturgisk båge och så det tunga ämnet.
Som tonsättare får han förfrågningar om att skriva för film och tv, något han gärna gör när sammanhanget känns rätt. Han har just färdigställt musik till den animerade filmen The Last Whale Song, en familjefilm som precis som A Fragile Hope sätter ljuset på vårt hotade hav.
– Det handlar om valarnas liv och det finns absolut en röd tråd om miljön där.
Nästa stora uppdrag som väntar detta kreativa ånglok blir ännu en opera, ännu en berättelse om sår i historien som inte läkt. Operan Agnes är beställd av Islands nationalopera och bygger på händelser som utspelade sig när två personer skulle avrättas på ön 1830. En sann isländsk historia, men förlagd till modern tid med premiär i september 2024.
Att medverka i Nordic – A Fragile Hope i Göteborg såg Daníel Bjarnason som en unik utmaning, framför allt för samarbetet med fotojournalisten Joakim Odelberg.
– Jag är väldigt spänd på hur de ska sätta samman bilder och musik. Jag har sett fotoprojekt i hallen och jag vet hur fantastiskt det kan vara. Jag hoppas att det blir vackert.
Text Jenny Svensson
Foto Fredrik Arff
