- Det är verkligen spännande att komma tillbaka till Göteborg och Göteborgs Symfoniker. Jag fick dirigera några av mina allra första “riktiga” konserter med Symfonikerna på 80-talet, och jag minns hur positiv och öppen orkestern var mot en oerfaren finsk kille som ingen hade hört talas om tidigare. Och så bra dom spelade – redan då!
Det blir svensk premiär – varför valde du Göteborg?
- Därför att jag ville jobba med Symfonikerna igen, efter så många år, och för att Konserthusets nya orgel lär vara en av de bästa i hela Norden!
Du är influerad av en hockeyorgel i ditt verk, är du ett hockey-fan?
- Hockey är faktiskt den enda sporten som jag blir riktigt engagerad i. Speciellt när Finland spelar mot Sverige. Då ylar jag som en varg, svär när Sverige gör mål och dansar vilt när vi vinner. För mig ett inte typiskt beteende annars. Jag går ganska regelbundet på NHL-matcher i USA. Spännande hockey, men inte samma emotionella laddning som hemma.
Föredrar du att komponera mer än att dirigera idag?
- Jag kan inte tänka mig ett liv utan båda aspekterna av att vara musiker. I framtiden kommer komponerandet ta större plats i min planering. Det är dags att skriva någonting större, en opera kanske…man blir ju inte yngre precis.
Efter några stopp i Norden ska du hem till USA. Vad har du för planer i sommar?
- Det blir två festivaler som musikchef i USA: Ojai Festival i Kalifornien i juni, och Festival of Contemporary Music i Tanglewood utanför Boston i juli och augusti. Men jag kommer också ha tid för att skriva och fiska på sommarstället vid Finska viken!
Text: Jenny Svensson
