Från Podiet nr 1 2026-2027 Hembränd folkmusik i storbandsformat

Spöket i köket är förmodligen Sveriges mest färgsprakande och okonventionella folkmusikstorband. Podiet fick nöjet att samtala med tre av musikerna i det tiohövdade kollektivet. Hur kokar bandet ihop sin musik och vilka sensationer kan publikens smaklökar förvänta sig att få uppleva? Och vem eller vad är egentligen spöket?

Det är vår i luften. Spöket i kökets senaste album Hits från förr, tillsammans med vokalkvartetten Åkervinda, har nyligen blommat ut med en kritikerrosad release-konsert på Musikens Hus i Majorna. Samtidigt som konserten firade Spöket i köket 10-årsjubileum som band.
– Vi har egentligen spelat längre än så. Det beror lite på hur man räknar. Jag flyttade till Göteborg 2014 och det var ungefär i början på 2015 som vi började spela mer på riktigt, säger Nisse Blomster som spelar mandolin, gitarr, banjo och podorythmie.
Podorythmie är ett slagverksinstrument som spelas med fötterna. Det används framför allt i traditionell kanadensisk folkmusik, vilken Nisse Blomster vurmar extra för.
– Jag är även kapellmästare och skriver arren ihop med resten av bandet. Det är en skapligt demokratisk process. Konstnärlig ledare är en titel jag inte riktigt tycker om, men det är väl den funktionen jag har.
– ”Hövding” har ju varit uppe på tapeten som titel, föreslår bandets trombonist Sebastian Petersson.
– Hövding är väldigt bra, jag kan också se det som att jag har mina nio ledsagare i bandet, så att jag ska kunna hålla på med folkmusik i storbandsverkstad, säger Nisse.
Spöket i köket kan förenklat sägas vara Göteborgsbaserat. I bandet ingår även två danska musiker. Signe Kierkgaard Schmidt är med på länk från Esbjerg, där hon studerar på musikkonservatoriet. Tillsammans med Mads Kjøller Henningsen, som spelar flöjter, vevlira, säckpipa och mungiga, och Lies Hendrix på durspel bildar hon en sektion i bandet.
– Vi agerar lite som försångare. Vi får spela melodierna och ligger i framkant i de arrangemang som Nisse komponerar, säger Signe.

Nisse och Signe plus några till av medlemmarna i bandet träffades under folkhögskoletiden i Skurup, Skåne, där bandet hade sin egentliga start. Nisse och Signe studerade senare även på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Bandets medlemmar har bytts ut över tid. Trombonisten Sebastian Petersson, som med välvilja kan kallas bandets urgöteborgare, (född i Borås) hoppade in i bandet 2021 och utgör nu en fjärdedel av blåssektionen.– Jag kommer egentligen från jazz-hållet. När jag kom med i bandet var folkmusik helt nytt för mig, så det har varit en total ögonöppnare. Blåssektionen är lite av bandets wildcard, säger Sebastian.

Det finns en officiell förklaring till hur Spöket i köket fick sitt bandnamn, vilken har att göra med den konstform de verkar inom.
– Om det hade gått att spela in skivor så som det låter när musiker sitter och fuljammar med nära spelkamrater i ett kök, så hade det inte behövt ödslas en massa tid i studion. Men så bra musik som spelas i dessa kök går inte att fånga i mikrofon. Magin försvinner omedelbart när du försöker prestera. I köket finns trolleriet kvar. I köket är magin verklig och den känslan vill vi vara så nära som möjligt när vi spelar live.

Men den förklaringen är en efterkonstruktion, enligt Nisse. I själva verket kom bandnamnet till av nöd under den period då Nisse Blomster fortfarande bodde i Skåne. Han hade tjatat till sig en spelning i Örebro, på festivalen Live at Heart och hade plötsligt ett offentligt forum att prova sina idéer om folkmusik i storbandsformat. Han samlade sina spelkamrater och för att kunna bli presenterad i programblad och pressutskick innan deadline, var han tvungen att slänga ur sig ett bandnamn.
– Egentligen är Spöket i köket namnet på en inte helt lyckad låt som jag och Simon Olofsson skrev, säger Nisse.

Och i den okonstlade andan har det fortsatt. Under årens lopp har de turnerat land och rike runt med sitt ihopkokade storbandskoncept. Den 4 september gör de sin första spelning som band i Stenhammarsalen.– Jag har ju inte varit med från start, men det känns verkligen som andan sitter kvar i bandets ryggmärg. Det är en anda som vi vill ge. Det är en upplevelse. Att få med publiken i det vi gör på scenen, säger Sebastian.– Ja, på den punkten är vi helt eniga. Våra spelningar har allt annat än en fjärde vägg med en dirigent emellan. Bland förberedelser med noter, logistik, bokningar och allt annat som måste organiseras, tappar vi aldrig lekfullheten och glädjen över att få spela tillsammans igen, säger Signe.

På Grammisgalan 2023 nominerades Spöket i köket till Årets Folkmusik. Före plattan Hits från förr (2026) kom Den nya spisen (2017), Kurbits & Flames (2022) och Grannlåt (2025). Musik som lockar till finlyssnande såväl som till omskakande dans. Vilken buffé av låtar som bandet kommer att repetera och presentera på konserten i Stenhammarsalen är ännu oklart. Eller vänta… hur var det nu?
– Repar gör vi ju inte. Det finns inget som heter repar. Vi kallar det för soundcheck, säger Nisse Blomster.

Text: Jörgen Wade
Foto Timmy Gasslander & Joel Olofsson

 

Kolla in konserten 4 september på gso.se