Göteborgs Konserthus VÄGUS: Mahler symfoni nr 1

Gustav Mahler (1860-1911) Symfoni nr 1 D-dur "Titan" Langsam. Schleppend. Kräftig bewegt Feierlich und gemessen, ohne zu schleppen Stürmisch bewegt Den första symfonin uruppfördes i Budapest med tonsättaren själv som dirigent. Musiken väckte våldsam kritik, för det här var något man inte hade väntat sig. Mahler hade gjort sig känd som en lysande operadirigent men som tonsättare var han praktiskt taget okänd, och nu kom han med en ambitiös, stilistiskt brokig och märkligt personlig symfoni. Få verk av Mahler har sedan genomgått så många revideringar - ända fram till 1898. När man på 1960-talet hittade första versionen kunde man konstatera att skillnaderna var stora. Inledningen är manande: det börjar med en oförglömlig känsla av rymd och stillhet. Kanske tänkte Mahler på när han lämnats ensam i skogen av sin far med tillsägningen att inte flytta på sig förrän fadern kom tillbaka - och det dröjde många timmar. Efterhand bryter tematiska fragment fram: hornsignaler, trumpetfanfarer, fågelsång. Andra satsen gick först under namnet "Fulla segel" och speglar en längtan till naturen och livliga, österrikiskt inspirerade bonddanser. "Sorgmarsch à la Callot" kallade han den tredje satsen, och konstnärens åsyftade etsning visar hur den döde jägaren bärs på bår av skogens djur. Det är en parodisk bild och en i högsta grad parodisk musik, som bygger på den kända barnvisan Broder Jakob i en ironisk, grotesk och bitter mollversion. I triodelen förekommer ytterligare ett citat ur Lieder eines fahrenden Gesellen. Finalen är ett sårat hjärtas förtvivlan. Rubriken på satsen lånade han från Dante: "Från inferno till paradiset". Nog kan musiken tyckas börja i helvetet, och nog var Mahler i alla fall en bra bit på väg till paradiset. Men ända fram nådde han inte ännu, det gjorde han först i andra symfonin - och den påbörjades omedelbart efter den första. STIG JACOBSSON

Andreas Hanson tillträdde som ledare för Västra Götalands Ungdomssymfoniker 2025. Han studerade dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, i London och i Milano. Han gästar de större svenska orkestrarna och framträder som gästdirigent i Europa. Han har spelat in närmare 20 skivor för BIS, Serpent och Chandos. Med stark passion för samtida musik har han uruppfört över hundra samtida verk. Efter decennier som chefdirigent för nationella blåsensembler har Andreas Hanson även byggt upp en omfattande repertoarkunskap om nordiska musikskatter och symfonisk blåsmusik. Han har ett stort engagemang i nästa generations musiker och dirigenter och i framtidens musikskapande. Han är lektor i dirigering vid Kungliga Musikhögskolan och arbetar med Dirigentløftet i Norge.