”Kultur på recept blir allt vanligare” kunde man läsa i en dagstidning för något år sedan, och glädjande stämmer det att forskning har påvisat ett tydligt positivt samband mellan kultur och hälsa. Kulturupplevelser blir ett komplement till den medicinska vården.
Är detta verkligen möjligt? Har kulturupplevelser medicinska effekter som är grundade på empirisk forskning?
Detta är den första bloggen i en serie om kulturens, och kanske mera specifikt musikens påverkan på och betydelse för oss. Med tillgång till ett konserthus och en orkester i världsklass finns alla möjligheter för våra besökare att så småningom lyssna och utforska detta på plats. Tills vidare under den pågående pandemin får vi njuta av dem på GSOplay.
Jag som skriver detta heter Andreas Konvicka och sjunger till vardags i GSVE – Göteborgs Symfonikers Vokalensemble. Vid sidan av mitt yrke som musiker har jag även varit fascinerad av detta ämne, och det har lett till en parallell utbildning till musikpsykolog och terapeut.
Musik är en enorm källa till kraft som kan röra oss till tårar och få det att spritta i benen, men den påverkar inte bara vårt humör utan kan även stärka vår hälsa. Med dagens sofistikerade mätutrustning går det att se vad som händer i ”knopp och kropp” då vi till exempel ser ett konstverk, tittar på en film eller lyssnar på musik.
Faktum är att ju mera vi lär oss om musikens kraft, desto fler användningsområden upptäcker vi, inte minst inom vården. I en undersökning har man sett att patienter med Parkinsons sjukdom får lättare att gå om de ackompanjeras av rytm. I Sverige har vi jazztrummisen Ronnie Gardiners egen terapeutiska metod (RGM, Ronnie Gardiner Method), som idag finns i det svenska vårdsystemet och är effektiv vid rehabiliteringen av strokepatienter.
Andra exempel på musikens kraft är hur barn med autism får lättare med det sociala samspelet när de får lyssna på musik, och att patienter klarar sig med mindre bedövning under kirurgi om det finns musik i operationssalen (som patienten gillar). Allra mest överraskande är kanske att för tidigt födda barn lättare och snabbare går upp i vikt, om de får lyssna regelbundet på musik.
Framför allt triggar musik uråldriga delar av vår hjärna, som har en roll i vårt belönings- och njutningssystem och där signalämnet dopamin frigörs. Till vardags använder vi människor musik för njutnings skull och för att reglera och leva ut våra känslor, men att lyssna på musik eller njuta av andra konstformer har tydligt mätbara effekter. Till exempel ökar vår förmåga att lösa visuella problem när vi lyssnar på musik, som har visat sig vara den konstform som ger störst effekt. Det har visat sig att nervbanornas synapser och lillhjärnan, som sköter balans, koordination och rörlighet, blir större av musik och därmed mera effektiva. Den största förändringen för musikälskare sker i hjärnbalken, där förbindelsen mellan hjärnhalvorna tjocknar vilket gör att de kommunicerar och samarbetar lättare.
Jag kommer framöver ta upp olika aspekter på musik och hälsa, och bland annat beröra hur och varför vi reagerar på olika känslor via musik, ett forskningsområde som växer och utvecklas snabbt tack vare tekniska framsteg.
Spelar du själv ett instrument?
Nästa gång berättar jag lite om musikernas fördelar.
Andreas Konvicka
Göteborgs Symfonikers Vokalensemble