Stäng
Meny
lör
3
Feb
Kl 15.00
Flera datum

Ingmar Bergman 100 år

Varifrån kommer musiken? Ett musikaliskt drömspel i Bergmans universum med livemusik av Symfonikerna, video och ljus under Göteborg Film Festival.

Ingmar Bergman 100 år

Varifrån kommer musiken? Ett musikaliskt drömspel i Bergmans universum med livemusik av Symfonikerna, video och ljus under Göteborg Film Festival.

Svensk films demonregissör uppmärksammas på kulturscener världen över under 100-årsjubiléet 2018 och Göteborgs Symfoniker är med i leken. Välkommen till ett musikaliskt drömspel i Bergmans universum med livemusik, ljud och ljus i samband med Göteborg Film Festival.

Om filmen var Ingmar Bergmans yrke var musiken hans passion: den filosofiska frågan ”Varifrån kommer musiken?” som han ställde till Svenska folket i sitt sommarprat 2004  fascinerade honom genom hela livet och öppnade dörrarna till nya konstnärliga landvinningar och frågeställningar.

I detta allkonstverk närmar vi oss den mytomspunne regissören i ett drömspel med livemusik, video och ljus där såväl musiker som publik omfattas av Bergmans universum. Och av den eviga frågan – varifrån kommer musiken?

Bergmans djupa kärlek till musiken är föreställningens utgångspunkt. Här ryms kompositioner av bland andra Bach, Beethoven och Bruckner samt ett nykomponerat verk av tonsättaren Jüri Reinvere, som i många år var Bergmans förtrogne.

Erbjudande

Abonnenter i Göteborg Konserthus och Filmfestivalens Plus-medlemmar får 100 kr rabatt och betalar endast 330 kr/biljett (ord pris 430 kr). Bokas i biljettkontoret 031-726 53 00.

#Bergman100

Använd gärna #Bergman100, firandets officiella hashtag, och låt oss tillsammans göra 2018 till ett fantastiskt år till minne av Ingmar Bergman!

Program


Bach ur Die Kunst der Fuge
29 min


Bach Air ur Orkestersvit D-dur
3 min


Bach Affettuoso ur Brandenburgkonsert nr 5
6 min


Bach Moderato och Largo ur Klaverkonsert nr 5, f-moll
5 min


Reinvere Through the Lens Darkly
15 min


Beethoven Andante ur pianokonsert nr 4
4 min

LUDWIG VAN BEETHOVEN (1770-1827) PIANOKONSERT NR 4 G-DUR OP 58 Allegro moderato Andante con moto Rondo: Vivace Fjärde pianokonserten ställer oss inför en Beethoven på helt nya vägar, karakteriserade av att han (offentligt) uruppförde den vid sin berömda fyra timmar långa akademi i den helt utkylda Theater an der Wien 22 december 1808. Mastodontprogrammet omfattade "Pastoralsymfonin" (nr 6), arian Ah! perfido, Gloriasatsen ur C-durmässan, fjärde pianokonserten med Beethoven själv som solist och efter en paus Symfoni nr 5, Sanctus- och Benedictussatserna ur mässan, en pianoimprovisation av Beethoven och till sist Körfantasin. Särskilt de båda symfonierna antyder hans vilja att berätta i musik, i viss mån programmusikalisk men än mer i en poetisk avsikt att inordna musiken i en större konstnärlig helhetssyn. Men först efter Wellesley-professorn Owen Janders stora undersökning av särskilt andantesatsen - Beethoven's Orpheus in Hades, i tidskriften 19th Century Music 1985 - riktas ljus på pianokonsertens centrala roll i sammanhanget. Han visade där betydelsen av Ovidius kring sekelskiftet 1800 återupptäckta Metamorfoser för hela den gigantiska konsertplanen 1808. Hela Pianokonsert nr 4 var enligt Jander inspirerad av Orfeus-mytens tre episoder: hur Orfeus med sin sång betvingar de vilda djuren, hur han förgäves söker hämta Eurydike från underjorden, och hur han dödas av de rasande menaderna, allt återberättat i de tre satserna. Första satsens fem första takter för solopiano skulle gestalta hur Orfeus före sin sång slår an strängarna på sin lyra, medan stråkarnas stilla entré motsvarar musikens effekt på lyssnarna. Finalen åskådliggör hur menaderna eller backanterna i sin vilda vrede sliter sönder Orfeus sedan de först med "tibia, cornu, timpanaque" (blåsinstrument, horn och slagverk) överröstat klangen av hans lyra som gjorde honom osårbar. Jämte de i takt 32 introducerade två trumpeterna och pukorna bidrog det vid denna tid nyutvecklade fortepianot till den våldsammaste, mest upprörda, högljudda finalsatsen i hela konsertlitteraturens historia. Central sats var dock enligt Jander den andra, som han kallar Beethovens märkligaste experiment på programmusikområdet. Redan för 150 år sen uppmärksammade musikforskaren Adolf Bernhard Marx hur pianotranskriptionen av Hades-scenen i Glucks Orfeo påverkat satsen. 1803 hade Beethoven anskaffat ett fortepiano med tredubbel stränguppsättning och una-corda-pedal med helt nya klangmöjligheter. Därmed hade han fått möjlighet att gestalta furiernas vildhet i Hades (på trippelsträngarna) gentemot Orfeus milda sång (på enkelsträng). Därmed var det möjligt att gestalta ett förbluffande detaljerat program. Satsens första 46 takter fångade därmed inte bara Ovidius dialog mellan furierna och Orfeus som Gluck gestaltat den. Ord för ord kunde texten till en Orfeus-opera av Beethovens nära vän Friedrich August Kanne överföras på konserten. Lika talande för Janners tes är hur tre olika orkestertyper används i konserten, i sats 1 stråkar och träblås, i sats 2 ren stråkorkester och i sats 3 fullt uppbåd med trumpeter samt pukor. ROLF HAGLUND


Bartók Elegia och Intermezzo ur Konsert för orkester
10 min

BELA BARTÓK (1881-1945) KONSERT FÖR ORKESTER Introduzione: Andante non troppo. Allegro vivace Giuco della coppie: Allegretto scherzando Elegia: Andante, non troppo Intermezzo interrotto: Allegretto Finale: Pesante. Presto När den här musiken skrevs 1943 hade Bela Bartók två år kvar att leva. Han hade kommit till USA på flykt från ett Europa i krig och hankat sig fram under några magra år i New York. Hedersdoktoratet vid Harvard gav ingen inkomst. Därtill blev han allt sjukare, det som tidigare verkat vara tuberkulos visade sig vara leukemi. Men han komponerade vidare som alltid. Arbetet var hans liv - och nöje också, om man så vill. Likt ett barn vilade han genom att göra andra saker. Han var först och främst musiketnolog, det vill säga nedtecknare och insamlare av folkmusik. Och det var bland annat detta omätliga bibliotek, mer än 13000 melodier, han var så mån om att rädda undan andra världskriget. Otaliga resor i Ungern, Rumänien, Bulgarien, Slovakien och Turkiet företogs med en fonograf som minneshjälp. Dessemellan komponerade han, ovanpå det en hel massa undervisning som inkomst och omväxling, och så förstås en omfattande verksamhet som konsertpianist i många länder. Dessutom var han intresserad av att samla växter, skalbaggar, att lära sig nya språk. Palestrinas musik låg alltid på pianot och han reste aldrig utan sitt tummade partitur av Stravinskys Våroffer under armen. Finns det en diagnos för detta? skulle vi fråga i dag. Musiken Bela Bartók skrev var i högsta grad påverkad av all musik han sett och hört på sina insamlingsresor, men i de senare verken hör man också hur fascinerad han var av barockmästarna. Konserten för orkester skrevs på beställning av Sergej Kussevitskijs musikstiftelse. Bartók själv har beskrivit musiken som en resa från stränghet via en dödsbådande sång till ett livsbejakande slut. Likt Mozart komponerade han oerhört snabbt, han hann inte få ur sig en idé förrän nästa dök upp. Med en sådan kakafoni inombords är det inte underligt att han genom hela livet uppsökte tysta platser. Insamlandet av folkmusik såg Bartok själv som sin största och viktigaste gärning av mer än ett skäl: "…folkens brödraskap, brödraskap trots alla krig och konflikter. Jag försöker - så gott jag kan - att tjäna den idén i min musik: därför avvisar jag inga influenser, vare sig slovakiska, rumänska, arabiska, eller från andra källor." (Bartók, 1931) KATARINA A KARLSSON


Zender Der Leiermann ur Schuberts 'Winterreise', en komponerad interpretantion
7 min


Bruckner Finale ur Symfoni nr 4 "Den romantiska"
20 min


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.


Frank Strobel Dirigent

Sedan 1984 är Frank Strobel verksam som dirigent med ett brett intresse för musik från olika epoker och i olika genrer. Han har arrangerat äldre och nyare musik för ett stort antal filmklassiker och dirigerat musiken vid filmvisningar i biografer, konsertsalar och operahus. Många av dessa produktioner har spelats in för TV. Bland filmerna kan nämnas Sergej Eisensteins Pansarkryssaren Potjemkin (Sjostakovitj) och Alexander Nevskij (Prokofjev), Fritz Langs Dr Mabuse och Metropolis samt Charlie Chaplins Stadens ljus som han framförde med Göteborgs Symfoniker i Scandinavium 2005. I Göteborg har han också dirigerat filmvisningar av Richard Strauss Rosenkavaljeren (2011), konserter med filmmusik av John Willams (2015) samt Metropolis (2016). På Frank Strobels repertoar står också senromantiker som Schreker, Zemlinsky och Siegfried Wagner. Han hade också ett personligt samarbete med Alfred Schnittke som bad honom sammanställa sviter ur ett 60-tal filmer Schnittke komponerat musiken till. Frank Strobel dirigerar regelbundet tyska orkestrar som Berlins radiosymfoniker, Tyska statsfilharmonin i Rheinland-Pfaltz och Frankfurts radiosymfoniker och arbetar internationellt med orkestrar som Finska Radions symfoniorkester, London Symphony, Luxemburgs filharmoniska orkester och Tonhalleorkestern i Zürich. På Komische Oper i Berlin är han aktuell med ett omfattande "Cinéma Vérité"-program. Frank Strobel har varit chefdirigent för Tyska filmorkestern i Babelsberg och grundade 2000 Europeiska filmfilharmoniska institutet i Berlin tillsammans med Beate Warkentien. En kulturinstitution som byggt ett gediget rykte för sin expertis i autentiska framföranden av filmmusik.


Arnbjörg Danielsen Regissör


Lene Juhl Videodesign


Kasper Stouenborg Ljusdesign


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev