Göteborgs Konserthus Dvoráks färgstarka sjua och virtuos trumpet

Evenemanget har ägt rum. Fantasirikt med Göteborgs Symfoniker, Anja Bihlmaier dirigent och Per Ivarsson trumpet.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Evenemanget har ägt rum

Antonín Dvoráks sjunde symfoni rymmer både upprymdhet och utbrott av glädje, vemod och kontemplation. Den får vid den här konserten sällskap av fransmannen André Jolivets fantasirika trumpetkonsert och Anders Hillborgs magiskt klingande Sound Atlas (med unika instrumentet glasharmonika!), allt under ledning av dirigenten Anja Bihlmaier.

Dvorák komponerade sin sjunde symfoni efter att ha hört Brahms tredje symfoni som han upplevde som en musikalisk vitamininjektion. Men även om Dvorák inspirerades av den åtta år äldre mentorn Brahms är den här musiken helt unik och mycket personlig. Symfonin börjar dovt och mystiskt, men blommar ut i strålande lycka. Långsamma satsen är ren och okonstlad, tredje satsen ett melankoliskt scherzo och finalen en riktig urladdning.

André Jolivets trumpetkonsert är både charmfullt melodisk, klangligt pikant och virtuos. Här framförs den av Per Ivarsson, stämledare för Göteborgs Symfonikers trumpetstämma.

Trumpetaren Per Ivarsson med sin silvriga trumpet i handen.

Denna kväll möter vi också Sound Atlas av svenske kompositören Anders Hillborg; ”musik från universums avlägsna vidder, hemsökt av det utomjordiska ljudet från glasmunspelet. Om Stanley Kubrick kom tillbaka för att göra om 2001 och behövde ett soundtrack, skulle Hillborg vara hans man.” enligt Financial Times. Spännande!

I samband med konserten delar Göteborgs Symfonikers Vänförening ut årets stipendier.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Lär känna kompositören Anders Hillborg.

Lär känna det unika instrumentet glasharmonika, som används i stycket Sound Atlas.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

Anders Hillborg (f 1954 ) Sound Atlas Anders Hillborgs musik är ofta både intrikat och virtuos med bländande elegant orkesterbehandling. Det gäller också Sound Atlas, som även om gränserna inte är exakta, är uppdelad i fem sektioner: Crystalline, River of Glass, Vaporised Toy Pianos, Vortex och Hymn. Bruket av suggestiva titlar, och gärna med motsägande innehåll känns igen från tidigare Hillborg-verk, Cold Heat, Liquid Marble. ”Jag försöker alltid hitta rubriker som refererar till något i musiken men också lockar till eftertanke”, säger han. Sound Atlas – Ljudatlas – frammanar bilder både av ett geografiskt område, ett landskap och utforskande av klanger. ”Glasharmonika och mikrotoner i stråkarna spelar båda viktiga roller i verket, vilket bidrar till den kristalliniska karaktär som är i centrum för styckets klangvärld”, kommenterar Hillborg. Efter inledningens färd på floden av glas presenteras leksakspianon, Toy Pianos. När de efterhand förångas avtar den kristallina karaktären och musiken kastas in i Vortex – virvel – ett ljudlandskap av våldsamma, turbulenta, krampaktiga ljudmassor. Ur den kraftfulla klangvirveln stiger musiken upp igen i ett kort, kristallint ögonblick men störtar snart återigen ner i avgrunden, för att slutligen övergå i den högstämda stråkhymn som avslutar stycket. GÖRAN PERSSON

André Jolivet (1905-1974) Trumpetkonsert nr 2 Första satsen börjar med ett sordinerat trumpetljud, en röst som liksom försöker göra sig hörd från kulisserna på en gammal teater. Anslaget är omedelbart, precis som musiken som följer. Snart fylls ljudlandskapet på med slagverk, pianon och brass. Ett rytmiskt intensivt skov tar vid, för att snart åter dra sig tillbaka. En ensam trumpet igen. Som ett samtal. Liknelsen kan verka uttjatad men gör sig väl när det gäller den franske kompositören André Jolivet. En autodidakt och egensinnig 1900-talskompositör som vägrade låta sig etiketteras enligt den ena eller andra skolan. Hans ledstjärna var humanismen, han ville göra musik som tjänade människan. Och därför är hans musik i första hand kommunikativ, den riktar sig utåt. Trumpetkonserten som blivit ett av hans mest kända verk för eftervärlden, är ett typexempel. Den andra satsen är böljande, nästan hypnotisk med inslag av sin samtid, jazzig, blå och ändå fast förankrad i en fransk impressionistisk tradition. Avslutande tredje satsen är tillbaka i det skovlika, högintensiva flöde som manifesterat sig i första satsen, men här utan att avbrytas av trumpetens vemodiga sökande. Istället får slagverken och stråkar ta plats. Brottstycken ur något som liknar en jazzsvit letar sig in i kompositionen. Det är gjort med lätt hand, som bara någon som vet vad han eller hon vill åstadkomma, kan. Konserten stegras, spänningen likaså. I sista takten får både trumpeten och orkestern sista ordet. I sann humanistisk anda. EDITH SÖDERSTRÖM

Paus 25 min

Antonin Dvorák (1841-1904) Symfoni nr 7, d-moll, op 70 Vi befinner oss på 1880-talet och den romantiska eran är på sin kulmen. Orkestrarna har nått fullvuxen storlek och dessutom har den nationalistiska andan i Europa tagit ett järngrepp om några av tidens största kompositörer. Under påtryckning eller som konstnärligt emblem manas de att förmedla kärleken till hemlandet genom musik. För Antonin Dvorák blev den sjunde symfonin den allra mest böhmiska, i hög grad influerad av den traditionsrika regionen i Tjeckien där kompositören tillbringade somrarna vid den här tiden. I den tredje satsen, scherzot, finns svängande tretakter, kallande valthorn och lyriska melodier som slingrar likt forsar nerför Vysocinas blommande sluttningar. Så var Dvorák också född i en liten stad vid Moldaus bank. Men tillkomsten av symfonin hade allt annat än soliga förtecken. Dvorák var i sorg efter att hans mor gått bort. Han var fast besluten att symfonin ”med Guds hjälp ska skaka om världen”. Det visar minst sagt den stormiga inledningen som fick undertiteln ”Från de sorgliga åren”. Symfonin fick ett varmt mottagande vid premiären i London 1885 och är den kanske högst aktade av Dvoráks nio symfonier. Den andra, långsamma satsen har kallats något av det vackraste Dvorák skrivit. JENNY SVENSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Anja Bihlmaiers starka musikaliska instinkt, rikliga karisma och naturliga ledarskap har drivit henne till frontlinjen av nyligen etablerade dirigenter, både på de symfoniska scenerna och på operascenerna. Hon tillträdde 2021 positionen som chefdirigent för Residentie Orkest i Haag. Sedan säsongen 2020-2021 är Anja Bihlmaier även förste gästdirigent för Lahtis symfoniorkester. Anja Bihlmaier är välkänd för musikpubliken i Göteborg. Hon har dirigerat vid Högskolan för scen och musik, vid GöteborgsOperan och hos Göteborgs Symfoniker. Med Symfonikerna har hon bland annat framträtt inför 20 000 göteborgare i Slottsskogen 2018 och i ett välfyllt Scandinavium vid musiklägret Side by Sides final 2019. Hon är efterfrågad i hela Europa och har på senare år arbetat med orkestrar som Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Kungliga filharmonikerna och City of Birmingham Symphony Orchestra. Som operadirigent har hon efter flera år med teatrarna i Hannover, Chemnitz och Kassel bland annat dirigerat Gounods Faust i Trondheim. Hon har regelbundet gästat Volksoper Wien där hon bland annat dirigerat Carmen, Läderlappen, Figaros bröllop och Henry Masons firade nyuppsättning av Trollflöjten.

Trumpetaren Per Ivarsson är sedan 2011 stämledare för trumpetarna i Göteborgs Symfoniker. Han kom närmast från Malmö Symfoniorkester dit han värvats redan innan han tog examen vid musikhögskolan i Karlsruhe där han studerat i sex år. Per Ivarsson är född och uppvuxen i Malmö och började spela trumpet när han var sex år gammal. Han studerade senare för Björn Lovén som han sedermera blev kollega med i Malmö Symfoniorkester. Per Ivarsson är också en hängiven kammarmusiker. Hos Göteborgs Symfoniker har Per Ivarsson bland annat varit solist i Jolivets Heptade för trumpet och slagverk och gjort inspelningar för GSOplay.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 2 2022-2023 Tonsättarporträtt Anders Hillborg

Utan att kompromissa en millimeter med sin konstnärliga integritet har Anders Hillborg en sällsam förmåga att skriva lyssnarens musik.