Göteborgs Konserthus Salt – oratorium till Göteborgs 400-årsjubileum

Samuel Barber (1910-1981) Adagio för stråkar op 11 Tack vare dess andliga och högtidliga kvaliteter har Barbers Adagio spelats vid minneshögtider som minnesgudstjänsten för Franklin Roosevelt 1945 och prinsessan Graces av Monaco begravning 1982, förutom vid tonsättarens egen jordfästning. 28 år gammal utsågs Barber till kompositionsprofessor vid Curtis Institute där han själv studerat några år tidigare. Då hade han redan vunnit Pulitzerpriset två år i rad, och han skulle senare få det ytterligare två gånger. Som tonsättare blev han kanske mest älskad för sitt Adagio för stråkar, ursprungligen andra satsen i en stråkkvartett i h-moll från 1936. Det var Arturo Toscanini som övertalade honom att arrangera detta adagio och den store dirigenten uruppförde stycket med sin NBC Symphony 1938, för att därefter ofta ta med det på sitt program. Stig Jacobsson

John Adams (f 1947) Doctor Atomic Symphony The laboratory Panic Trinity John Adams hör till de mest uppskattade nu verksamma amerikanska tonsättarna. Han blev en av minimalismens förgrundsgestalter, men hans tidiga, så strikt monotematiska musik, har kommit att avlösas av en sorts postminimalism som är betydligt mer djuplodande, raffinerad och känslomässigt flexibel. Här kan man till och med hitta drag av sekelskiftesromantik och ett avväpnande drag av humor. I hans rika produktion kan man hitta en underbart gripande violinkonsert, den överraskande klarinettkonserten Gnarly Buttons och effektiva orkesterstycken som The Chairman Dances och Short Ride in a fast Machine, och samtidsbevakande operor som Nixon in China och The Death of Klinghoffer. Från musiken i operan Doctor Atomic (2005) sammanställde Adams efter ett par år en halvtimmeslång symfoni som blivit ett koncentrat av operan. Den handlar om vetenskapsmannen Robert Oppenheimers moraliska dilemman och desperation vid skapandet av den första atombomben. Här blandas historia med politik, vetenskap och etik på ett sätt som kan belysa många andra komplexa förändringar av samhället. Symfonin är hållen i en klingande enhet, men kan urskilja tre delar, och man har dragit paralleller med Sibelius sjunde symfoni, som haft en stor påverkan på Adams musikaliska tänkande, även om tonspråket är helt annorlunda. Här finns också inflytande från såväl Purcell som Varèse. Den som känner till operan kan också känna igen de olika delarna av symfonin, den panik som i andra akten uppstod när en elektrisk storm drabbade testområdet några timmar innan detonationen, eller general Leslie Groves som symboliseras av tölpaktiga tromboner, eller de rituella danser som den lokala urbefolkningen utför. Kanske är ändå det mest minnesvärda partiet det som avslutar symfonin, en trumpetversion av operans barytontolkning av John Donnes (1572–1631) sonett ”Batter my heart, three person’d God”. STIG JACOBSSON

Albert Schelzer (f 1972) Salt Verket beställdes till firandet av Göteborgs 400-årsjubileum och är ett oratorium för kör, två solister och orkester. Det inledande körpartiet har texten “Salt, bittersalt” ur Karin Boyes dikt Havet. Musikaliskt är inledningen en alludering på Debussys La Mer (timpani och kontrabas på ett liggande lågt h mot harpans långsamma puls) och ska ses som en blinkning till musikhistorien och det kollektiva minnet av hur havet gestaltas i det kanske mest kända verket om det stora, djupa och oändliga.

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Portugisiska Joana Carneiro är en kär gäst hos Göteborgs Symfoniker sedan flera år. Hon är huvudgästdirigent för Real Filharmonia de Galicia och konstnärlig ledare för Estágio Gulbenkian para Orquestra. Hon är efterfrågad för sitt fokus på samtidsmusik både i konserthus och på operascenen. Säsongen 2021–2022 dirigerade hon operan The Handmaid's Tale på English National Opera och världspremiären av John Adams oratorium The Gospel According to the Other Mary i regi av Peter Sellars. Med Scottish Opera dirigerade hon Nixon i Kina och i Lissabon Rucklarens väg. Joana Carneiro var chefdirigent för Orquestra Sinfonica Portuguesa vid Teatro Sao Carlos i Lissabon från 2014 till januari 2022. Från 2009 till 2018 var hon musikchef för Berkeley Symphony, och efterträdde då Kent Nagano som den tredje musikchefen i orkesterns 40-åriga historia. Hon var också officiell gästdirigent för Gulbenkian Orchestra från 2006 till 2018. Carneiros höjdpunkter under de senaste och kommande säsongerna inkluderar engagemang med BBC Symphony and Philharmonia i London, BBC Scottish Symphony och Scottish Chamber, Kungliga Filharmoniska i Stockholm, Helsingfors Filharmoni, Bryssels filharmoniker, Castilla y Leon och La Venice i Europa. Carneiro är född 1976 och var finalist i den prestigefyllda Maazel-Vilars dirigenttävling 2002 i Carnegie Hall. 2002 till 2005 var hon assisterande dirigent för L.A. Chamber Orchestra, och 2005 till 2008 var hon American Symphony Orchestra League dirigentstipendiat vid Los Angeles Philharmonic, där hon arbetade nära Esa-Pekka Salonen och ledde flera framträdanden i Walt Disney Concert Hall och Hollywood Bowl.

Norska sopranen Mari Eriksmoen har under det senaste decenniet etablerat sig på stora scener runt om i Europa och samarbetar med en rad olika orkestrar. Eriksmoen har utmärkt sig som Mélisande i Pelléas och Mélisande, Pamina i Simon McBurneys hyllade uppsättning av Trollflöjten, Susanna och Sophie i Rosenkavaljeren på Den Norske Opera och Waldvogel i Daniel Barenboims episka Ring-cykel på Teatro alla Scala. Förra säsongen utökade hon sin repertoar ytterligare som Gerda i Abrahamsens Snödrottningen i Amsterdams Concertgebouw under Kent Nagano, som Cleopatra i Händels Julius Caesar på Festival international d'opéra baroque de Beaune under Ottavio Dantone, och som Donna Anna i Mozarts Don Giovanni med Sveriges Radios Symfoniorkester och Daniel Harding. Säsongen 2022-2023 sjunger Mari Eriksmoen i Don Giovanni på Kilden Performing Arts Center och Xerxes på Opéra de Rouen, återvänder till Bergens Nationalopera som Pamina och sjunger titelrollen i Monteverdis Poppeas kröning med Ensemble I Gemelli. Mari Eriksmoen avslutade sina studier i Oslo, Paris och Köpenhamn innan hon startade sin karriär 2010 genom att debutera som Zerbinetta i Ariadne på Naxos på Theatern an der Wien, dirigerad av Bertrand de Billy. Hon återvände senare som Olympia i Hoffmans äventyr, Euridice i L'Orfeo och som Susanna, Zerlina och Fiordiligi i Da Ponte-trilogin under ledning av den bortgångne Nikolaus Harnoncourt. På skiva medverkar hon bland annat i Schumanns Scener ur Goethes Faust med Bayerska radions symfoniorkester under Daniel Harding (Naxos) och Mozarts Enleveringen ur Seraljen med både Akademie für Alte Musik Berlin under René Jacobs (harmonia mundi) och Glyndebourne Festival Opera under Robin Ticciati (Opus Arte DVD).

Anders Larsson har de senaste säsongerna framträtt i Rigoletto på Operaen i Kristiansund, samt på Opera Zuid i Maastricht. Han har även gästat Wermland Opera där han gjort roller som Falke i Läderlappen och Greven i Figaros Bröllop . Anders Larsson har också gjort rollen som Wotan i kritikerrosade Rhenguldet på Dalhalla, samt flertalet andra framträdanden i Wagneroperor. Han har framträtt på scener som Kungliga Operan i Stockholm, GöteborgsOperan, Malmö Opera, Den Kongelige Opera i Köpenhamn, Glyndebourne Opera, La Monnaie i Bryssel, Oper Frankfurt, Staatsoper Berlin, Gran Teatre del Liceu i Barcelona och Teatro Real i Madrid. På konsertscenen har Anders Larsson framträtt i Mahlers Des Knaben Wunderhorn med Kungliga Filharmonikerna och Aalborgs Symfoniorkester och Mahlers Frühe Lieder med Göteborgs Symfoniker under ledning av Carlo Rizzi. Hans framträdanden med Sveriges Radios Symfoniorkester har innefattat Adam i Skapelsen under ledning av Manfred Honeck och Josef i Berlioz L’Enfance du Christ med Charles Dutoit. Han uruppförde titelrollen i Hans namn var Orestes av Börtz med Kungliga Filharmonikerna och Alan Gilbert och har sjungit Donner i Rhenguldet konsertant med Göteborgs Symfoniker och Kent Nagano. Han har även sjungit Bachs Juloratorium med San Francisco Symphony Orchestra, samt sjungit såväl Mahlers Symfoni nr 8 som Allan Petterssons Barfotasånger med Kungliga Filharmonikerna och Sakari Oramo. Anders Larsson är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bland de stipendier han erhållit kan nämnas Musikaliska AkadAnders Larsson har de senaste säsongerna framträtt i Rigoletto på Operaen i Kristiansund, samt på Opera Zuid i Maastricht. Han har även gästat Wermland Opera där han gjort roller som Falke i Läderlappen och Greven i Figaros Bröllop . Anders Larsson har också gjort rollen som Wotan i kritikerrosade Rhenguldet på Dalhalla, samt flertalet andra framträdanden i Wagneroperor. Han har framträtt på scener som Kungliga Operan i Stockholm, GöteborgsOperan, Malmö Opera, Den Kongelige Opera i Köpenhamn, Glyndebourne Opera, La Monnaie i Bryssel, Oper Frankfurt, Staatsoper Berlin, Gran Teatre del Liceu i Barcelona och Teatro Real i Madrid. På konsertscenen har Anders Larsson framträtt i Mahlers Des Knaben Wunderhorn med Kungliga Filharmonikerna och Aalborgs Symfoniorkester och Mahlers Frühe Lieder med Göteborgs Symfoniker under ledning av Carlo Rizzi. Hans framträdanden med Sveriges Radios Symfoniorkester har innefattat Adam i Skapelsen under ledning av Manfred Honeck och Josef i Berlioz L’Enfance du Christ med Charles Dutoit. Han uruppförde titelrollen i Hans namn var Orestes av Börtz med Kungliga Filharmonikerna och Alan Gilbert och har sjungit Donner i Rhenguldet konsertant med Göteborgs Symfoniker och Kent Nagano. Han har även sjungit Bachs Juloratorium med San Francisco Symphony Orchestra, samt sjungit såväl Mahlers Symfoni nr 8 som Allan Petterssons Barfotasånger med Kungliga Filharmonikerna och Sakari Oramo. Anders Larsson är utbildad vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Bland de stipendier han erhållit kan nämnas Musikaliska Akademiens Christine Nilsson-stipendium och Birgit Nilssons stipendium. På cd kan Anders Larsson bland annat höras i Förklädd Gud (Naxos) samt Allan Pettersson Barfotasånger (BIS/Naxos). emiens Christine Nilsson-stipendium och Birgit Nilssons stipendium. På cd kan Anders Larsson bland annat höras i Förklädd Gud (Naxos) samt Allan Pettersson Barfotasånger (BIS/Naxos).

Kören grundades 1917 av kusinerna Elsa och Wilhelm Stenhammar. Elsa Stenhammar var en av de drivande krafterna i sekelskiftets körliv i Göteborg och blev körens första repetitör. Den 8 december 1917 debuterade kören i Beethovens Körfantasi med Wilhelm Stenhammar som solist vid flygeln. Som landets äldsta symfoniska kör kunde man 2017 fira sitt 100-årsjubileum med en stor festkonsert där såväl Mozart och Brahms som Stenhammar, Elfrida Andrée och Björn & Benny stod på programmet. Göteborgs Symfoniska kör är en ideell förening som är knuten till Göteborgs Symfoniker. Kören medverkar i konserter och föreställningar i såväl orkesterns som i egen regi. Musiken blir därför blandad och repertoaren omfattande. Göteborgs Symfoniska Kör har medverkat vid konserter i bland annat Royal Albert Hall och i Canterbury Cathedral i England samt deltagit med Göteborgs Symfoniker i den årliga musikfestivalen på Kanarieöarna och på en turné till Kina.