Göteborgs Konserthus Den mänskliga rösten

Gripande drama med Göteborgs Symfoniker och dirigerande sopranen Barbara Hannigan.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Vilket drama: älskarinnan försmås av mannen och ber, vädjar, bönar om att inte bli lämnad. Poulencs musik till Cocteaus pjäs La voix humaine är inkännande och lyssnande, förstår den desperata kvinnans förtvivlan.

Mildare sorg möter i Richard Strauss gripande minnesskrift över en förlorad värld. Ett fantastiskt stycke där 23 solostråkar speglar både saknad och resignation, men också har kraft att ropa ut sin protest. En vilja att efter andra världskrigets fasor blicka framåt och låta ruinerna bli grunden för en ny värld.

Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Med sin oöverträffade dramatiska känsla är hon en artist bland de absolut främsta när det gäller konstnärligt nytänkande. Hennes konserter är tänkta som spännande helhetsupplevelser där slutresultatet blir större än summan av delarna. Publiken kan få en gripande solosång, överraskande musikkombinationer eller en dramatisk gestaltning som berör på djupet. När hon både dirigerar och sjunger uppstår en alldeles speciell känsla i samspelet med publiken.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! En musiker från Göteborgs Symfoniker ger dig berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om hur det är att spela de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen. Varmt välkommen!

Program

RICHARD STRAUSS (1864-1949) METAMORFOSER: IN MEMORIAM, STUDIE FÖR 23 SOLOSTRÅKAR 80-årige Richard Strauss komponerade sina Metamorfoser i mars-april 1945 då andra världskriget gick mot sitt slut. Sedan de tyska bakslagen börjat vintern 1942-1943 hade trycket från de allierade hårdnat, attackerna blivit alltmer intensiva. Skådeplatsen för hemskheterna hade flyttats till hemmaplan. Verket avspeglar tonsättarens känslor inför förstörelsen av hans land och den tyska kulturens undergång. Fyra stora städer betydde för honom särskilt mycket: München (där han var född), Berlin, Dresden och Wien. Här hade man turats om att framföra hans musik och här hade han haft sina största framgångar som dirigent. Nu kom det ena beskedet efter det andra om tyska städer som förstörts av bomber. Det närbelägna München (han bodde själv i Garmisch söder därom) svårt skadat, Nationalteatern lagd i ruiner. Berlin bombat, Staatsoper unter den Linden förstörd, likaså berömda Philharmonie på Bernburger Strasse som använts sedan 1882. Så kom den 13 februari 1945 det enorma luftangrepp som ödelade Dresden. Därmed förintades Semperoperan, den kanske mest betydande tyska operascenen med flerhundraåriga anor. Den 2 mars 1945 skriver Strauss till en vän: "Jag är förtvivlad! Goethehuset, världens främsta helgedom, är förstört! Mitt underbara Dresden, mitt Weimar, München, allt är borta!" Senare samma månad kom beskedet att även Wienoperan skadats allvarligt. Det är hans känslor inför allt detta som avspeglas i Metamorfoser. Partituret påbörjades den 13 mars och avslutades den 12 april. Man kan dock anta att han burit idéerna inom sig under en längre tid; musiken är alldeles för sinnrikt utarbetad för att vara något tillfällighetsstycke. Verket hör till höjdpunkterna i hans produktion. Man tänker sig i förstone att titeln valts med tanke på den tematiska bearbetningsteknik som använts. Men metamorfoser i ordets musikaliska betydelse, på exempelvis Liszts maner, förekommer knappast. Troligen var det något annat Strauss avsåg. Kanske lånade han termen från litteraturen. Man vet att han just då ägnade sig intensivt åt Goethes verk. Några av dennes Zahme Xenien (vers tillfogad en present) skrev han till och med in bland metamorfosernas manuskriptblad. Ordet kan mycket väl vara hämtat från Goethe som med det betecknat människans själsliga utveckling. I flera av hans sena dikter förekommer det även i titlarna: Die Metamorphose der Pflanzen och Metamorphose der Tiere. En helt annan anknytning till det förgångna är Strauss citat av huvudmotivet ur sorgmarschen i Beethovens "Eroica", den centraleuropeiska musikens kanske främsta sorgesymbol. Han sade själv att det "flödat ur hans notpenna", att han först mitt inne i kompositionsarbetet blivit medveten om dess härkomst. Frasen förekommer mer eller mindre oförändrad genom hela verket för att i de sista takterna fullföljas med klanger av yttersta förtvivlan. "In memoriam!" skrev han här i noterna. LENNART DEHN

Paus 25 min

Poulenc La voix humaine 44 min

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum. Hon besökte senast Göteborg och Symfonikerna i december 2021 när hon av Stenastiftelsens utsetts till hedersstipendiat och fick ta emot en stipendiesumma på 300 000 kr. Stenastiftelsen firade 25-årsjubileum med en konsert där Barbara Hannigan och flera tidigare stipendiater framträdde på scen vid firandet. Dessförinnan gav hon i september tre konserter med musik av Haydn, Busoni och Vivier.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 1 2021-2022 Hannigans nya liv

Exklusiv intervju med Göteborgs Symfonikers förste gästdirigent

Biome
24 sep 19.00

En helhetsupplevelse med projektioner, ljus, surroundljud och scenografi skapat av Lisa Nordström och musiker ur Göteborgs Symfoniker. Konceptet Pionjär ger dig samtida musik i experimentella kombinationer.

Läs mer
Mäktigt sus i orgel och orkester
19 okt 19.30

Upplev klangerna av storslagna konserthusorgeln med Göteborgs Symfoniker, Christoph Eschenbach dirigent och Christian Schmitt orgel.

Läs mer
Also sprach Zarathustra
16 mar 19.30

Magnifik klangprakt med Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali dirigent och Johan Dalene violin.

Läs mer
Mot himlen med Hannigan
31 mar 18.00

Ren skönhet med Göteborgs Symfoniker, Barbara Hannigan dirigent och Göteborgs Symfoniska Kör.

Läs mer
Dans och sång i Paris
26 apr 19.30

Succéer med Göteborgs Symfoniker och Barbara Hannigan dirigent och sopran.

Läs mer
Benedettis blå toner
10 maj 19.30

Virtuos magi med Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali dirigent och Nicola Benedetti violin.

Läs mer