Göteborgs Konserthus Dans och sång i Paris

Succéer med Göteborgs Symfoniker och Barbara Hannigan dirigent och sopran.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Dirigerande sopranen Barbara Hannigan hittar de gemensamma nämnarna: Stravinsky, Offenbach och Weill var verksamma i Paris och hade andra hemländer alla tre. Stravinskys 1700-talsbalett Pulcinella – med kostymer av Picasso! – blev en stor succe, precis som Offenbachs ”Det glada Paris” med can-can och allt. Och i Paris påbörjade Kurt Weill sin internationella karriär som musikalkompositör vilket framöver ledde till premiärer på Broadway. Barbara Hannigan sjunger här några av hans finaste sånger från den tiden.

Barbara Hannigan är Göteborgs Symfonikers förste gästdirigent.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

IGOR STRAVINSKY (1882-1971) Pulcinella, komplett balettmusik Kärt barn har många namn: Pulcinella, Punch, Kasper… men det är samma figur från 1600-talets italienska commedia dell'arte vi talar om, den fräcke och sluge skojaren med den vassa rösten och svarta masken som driver gäck med omgivningen och uppvaktar sin käresta Pimpinella. Uppslaget till baletten kom från Ryska balettens grundare och ledare, den karismatiske och färgstarke Sergej Djagilev. Hans idé var att bygga storyn till musik av Pergolesi (1710-1736), tonsättaren som fick utbildning och utkomst i Neapel under sin korta karriär. Han dog 26 år gammal och är i dag mest ihågkommen för sitt Stabat Mater. Stravinsky var inledningsvis inte särskilt intresserad men ändrade sig när han fått titta i noterna: här fanns grundmaterial som kunde piffas upp med moderna rytmer och nya harmonier. Denna balettmusik från 1920 brukar betecknas som Stravinskys första neoklassiska verk, och det fick många efterföljare i samma stilriktning. Musiken - en packe noter Djagilev hittat i Neapel och London - tillskrevs på den tiden Pergolesi, men senare forskning har visat att flera okända italienska tonsättare också var inblandade, samt på ett hörn den något mer bekante holländaren Unico Wilhelm van Wassenaer. Några nummer var arior, därför ingick också sopran, tenor och baryton i besättningen för kammarorkester. När Stravinsky sammanställde sviten 1922 fick orkesterinstrument ta över sångstämmorna. Ytterligare en revision gjordes 1949. Och storyn? Ja, det handlar förstås om uppvaktning, rivalitet och svartsjuka. Pulcinella råkar i slagsmål efter amorösa eskapader och blir till synes knivstucken, men det är bara en fint för att väcka Pimpinellas sympati. Och den får han: det slutar med giftermål. Stefan Nävermyr

Paus 25 min

Jacques Offenbach (1819-1880) / Manuel Rosenthal (1904-2003) Ur Gaîté Parisienne Med talang för att skriva lustfylld scenmusik med satiriskt bett, lyckades Jacques Offenbach höja operetten till en internationell konstform. Han komponerade över 90 operetter, till exempel Sköna Helena, Storhertiginnan av Gerolstein och Orfeus i underjorden (som gav världen can-can), och fick med berömmelsen och framgångarna smeknamnet ”Champs-Élysées Mozart". 1938 fick dirigenten Manuel Rosenthal i uppdrag av Ryska baletten i Monte Carlo att skriva ett balettpartitur baserat på Offenbachs operetter, ett samarbete han gjorde med kompositörens brorson, Jacques Brindejonc-Offenbach. Verket höll först på att bli avvisat av teaterledningen, men fick till slut sin premiär tack vare att Stravinsky, som såg balettens potential, ingrep. Musiken hämtades bland annat ur Pariserliv, Sköna Helena, La Périchole samt den enda operan, Hoffmanns äventyr, och resultatet blev Gaîté Parisienne. Baletten i en akt har ingen egentlig handling, utan skildrar istället amorösa flirtar, den glada dansen och det sprudlande festhumöret hos en grupp gäster på ett fashionabelt kafé i Paris. Det charmerande verket är som ett exklusivt pärlhalsband, fyllt av gnistrande musikaliska pärlor. Andreas Konvicka

Kurt Weill (1900-1950) Youkali Lost in the Stars Kurt Weill skrev ursprungligen musikstycket Yokali under sin exil i Paris som ett mellanspel till den franska pjäsen Marie Galante (1934) av Jacques Deval. Den melankoliska och dystra atmosfären i musiken kom att inspirera Roger Bertrand (alias Roger Fernay) att året därpå skriva texten Youkali till denna tango-habanera. Den beskriver en idyllisk ö "nästan vid världens ände", och den synkoperade rytmen i början av ackompanjemanget återspeglar emigrantens vandring och ovisshet om sitt väntande öde. Den monotona refrängen antyder ett ideal som inte existerar, då ön Youkali i slutändan visar sig vara en dröm. Sången Lost in the Stars (1943) skrevs i USA, och blev en hit som har spelats in av en rad artister, från Mahalia Jackson till Nils Landgren. Titeln fick också ge namn åt en musikal av Kurt Weill, som kom 1949 och baserades på en novell av Alan Paton. Det är en socialrealistisk skildring av fattiga svarta arbetare i Sydafrikas guldgruvor, och skildrar ett mord och den känslomässiga kris som senare drabbar gärningsmannens far. ”En gång höll Gud alla stjärnor i sin hand... och de rann genom hans fingrar som sandkorn, och en liten stjärna föll ensam". Gud sökte och hittade den lilla förlorade stjärnan och "lovade att den aldrig skulle gå vilse igen", ett löfte som uttolkaren ifrågasätter och tvivlar på. Andreas Konvicka

Weill Lost in the Stars 4 min

Onsdag 26 april 2023: Evenemanget slutar ca kl 21.30
Fredag 28 april 2023: Evenemanget slutar ca kl 20.00

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Hon har kallats ”en konstnär som siktar rakt mot hjärtat och aldrig missar”. Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 – redan det en succé – och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum. Barbara Hannigan utsågs 2021 av Stenastiftelsen till hedersstipendiat och fick ta emot en stipendiesumma på 300 000 kr. I september 2022 framförde Barbara Hannigan den bejublade La Voix Humaine av Poulenc tillsammans med Göteborgs Symfoniker.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Mot himlen med Hannigan
31 mar 18.00

Ren skönhet med Göteborgs Symfoniker, Barbara Hannigan dirigent och Göteborgs Symfoniska Kör.

Köp biljetter