Göteborgs Konserthus Sjostakovitjs femtonde symfoni och ny marimbakonsert

Lekfullt glödande med Göteborgs Symfoniker, Andris Poga dirigent och Mika Takehara marimba.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Sjostakovitj femtonde symfoni blev också hans sista. Den både luriga och lekfulla musiken är full av citat från Rossini, Wagner och hans egna tidigare verk. Trots att Sjostakovitj var mycket sjuk när han komponerade symfonin kunde han inte låta bli att skoja. I den livliga första satsen hör vi bland annat det kända Wilhelm Tell-temat ur Rossinis opera, men under ytan lurar också en skev och oförutsägbar värld.

Sjostakovitjs verk skrevs i ett dåtida Ryssland och Sovjetunionen präglat av allt annat än åsiktsfrihet och nutida forskning pekar på att han var kritisk till sin egen samtids förtryck och använde sitt konstnärskap som ett uttryck för detta, även om de styrande då valde en annan tolkning. Att uppleva denna musik nu, med den vetskapen, kan ge en ytterligare dimension utöver den rent musikaliska.

Denna konsertkväll få symfonin sällskap av uruppförandet av Johannes Janssons Marimbakonsert. Under några år levde tonsättaren i södra Indien, en period som kom att betyda mycket för honom både som människa och konstnär. Hans musik är stundtals fylld av obändig kraft och förtätad energi, men också svindlande vacker. Marimbakonserten som nu uruppförs beskriver han som ”en poetisk resa”. Mika Takehara är den solist som för första gången någonsin tar plats vid marimban tillsammans med Göteborgs Symfoniker för att spela detta stycke musik inför publik. En världspremiär.

Konsertkvällen inleds av glödande Musica appassionata av lettiska tonsättaren Peteris Vasks. Stycket tar plats högt och resolut, som om Vasks skulle säga: ”Rensa scenen för min passion!”. Vid den dynamiska höjdpunkten stannar allt plötsligt av. Allt som återstår är kontemplation och en tyst bön.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Lär känna Mika Takehara.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! En musiker från Göteborgs Symfoniker ger dig berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om hur det är att spela de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen. Varmt välkommen!

Program

PETERIS VASKS (f 1946) MUSICA APPASSIONATA Eftersom Peteris Vasks föddes i en liten lettisk landsortsstad 1946, då Lettland ännu var en av sovjetrepublikerna, och dessutom i en familj där fadern var baptistpastor, var han redan från födseln stämplad som folkfiende. Peteris Vasks visade tidigt att han hade en stark musikalisk begåvning men fick på grund av faderns yrke inte studera i Riga, varför han istället utexaminerades 1970 från konservatoriet i Vilnius i Litauen - som kontrabasist. Under ett tiotal år spelade han i olika orkestrar men började därefter åter studera vid konservatoriet, denna gång komposition. I sin musik tolkar Vasks ofta sitt folks tragik. Den är ofta starkt personlig och full av vemod och lidande, men också av framtidstro och hopp. Han slog igenom internationellt med några mycket uppmärksammade stråkverk, Cantabile och Musica dolorosa, två hisnande vackra meditationer. Därefter har det blivit många framgångar. Musica appassionata komponerades 2001 på beställning av Juha Kangas och hans Österbottniska kammarorkester för att framföras vid Korsholms Musikfestival. Som titeln berättar handlar det om lidelsefull musik. "Samtid och reflektion; att nå de högsta topparna och blicka ner på vår syndfulla men ändå så vackra värld. Endast genom självutplåning i varje not finns det hopp att tända elden i varje lyssnares bröst." Vasks har här gett förutsättningarna: envis passion, men också breda tempi och skönhet, en rik fresk av uttrycksfulla nyanser. Vasks går alltid in med hela sin skaparförmåga när han komponerar. STIG JACOBSSON

JOHANNES JANSSON (f 1950) MARIMBAKONSERT Efter Peace Symphony hade jag sagt mitt för ett tag efter en lång kreativ resa. Den enda inspirationskälla som levde kvar var en Marimbakonsert till Mika Takehara, som jag i olika projekt samarbetat med sedan 2006. Marimbans gränsöverskridande klangvärld väcker associationer bortom industrialismens korta epok. Nya vyer öppnas. Marimban rör sig i konserten mellan självständiga utspel och som en del i orkesterklangen, genom pass mot oanade blickpunkter. Efter min violinkonsert till Göteborgs Symfoniker 2010 är det en stor glädje att vara tillbaka med en inte helt obesläktad ny solokonsert. JOHANNES JANSSON

Paus 25 min

DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) SYMFONI NR 15 A-DUR OP 141 Allegretto Adagio. Largo. Adagio Allegretto Adagio. Allegretto. Adagio. Allegretto Sjostakovitjs sista symfoni är ett av hans sällsynta orkesterverk från de sista åren. Den uruppfördes av sonen Maxim Sjostakovitj i januari 1972 och är ett i många avseenden unikt verk. Det var då nästan 50 år sedan han påbörjade sin första, geniala symfoni. Men på många sätt står de båda symfonierna nära varandra: den virtuosa orkesterbehandlingen, flykten, idéernas djärvhet, de oväntade associationerna med anspelningar på egna och andras verk. Mest överraskande är väl det tydliga citatet ur Rossinis Wilhelm Tell-uvertyr som dyker upp i första satsen. Där finns för övrigt också en tolvtonsserie - ja, den återkommer i alla satserna. Den andra satsen är en sorgmarschliknande klagosång som kontrasterar mot scherzot. Den övervägande långsamma finalen bjuder på flera kända citat, bland annat dödsmotivet ur andra akten ur Wagners Valkyrian. I pukorna hör man rytmer från hans egen Leningradsymfoni. Tonsättaren har fällt följande uttalande: "Det är stor skam att komponisterna tycks förbigå Tjechov. Ett av mina verk grundar sig på motiv av Tjechov, den femtonde symfonin. Den är inte en förstudie till Den svarta munken, utan variationer på ett tema. Mycket i den femtonde har relation till Den svarta munken, även om den är ett fullständigt självständigt stycke." Den svarta munken är en novell av Tjechov som Sjostakovitj hade långt gångna planer att skriva en opera över - till slut resulterade planerna istället till denna symfoni. STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Andris Poga dirigent

Mika Takehara marimba

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Biome
24 sep 19.00

En helhetsupplevelse med projektioner, ljus, surroundljud och scenografi skapat av Lisa Nordström och musiker ur Göteborgs Symfoniker. Konceptet Pionjär ger dig samtida musik i experimentella kombinationer.

Läs mer