Göteborgs Konserthus Sjostakovitjs femtonde symfoni och ny marimbakonsert

Lekfullt glödande med Göteborgs Symfoniker, Andris Poga dirigent och Mika Takehara marimba.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Sjostakovitj femtonde symfoni blev också hans sista. Den både luriga och lekfulla musiken är full av citat från Rossini, Wagner och hans egna tidigare verk. Trots att Sjostakovitj var mycket sjuk när han komponerade symfonin kunde han inte låta bli att skoja. I den livliga första satsen hör vi bland annat det kända Wilhelm Tell-temat ur Rossinis opera, men under ytan lurar också en skev och oförutsägbar värld.

Sjostakovitjs verk skrevs i ett dåtida Ryssland och Sovjetunionen präglat av allt annat än åsiktsfrihet och nutida forskning pekar på att han var kritisk till sin egen samtids förtryck och använde sitt konstnärskap som ett uttryck för detta, även om de styrande då valde en annan tolkning. Att uppleva denna musik nu, med den vetskapen, kan ge en ytterligare dimension utöver den rent musikaliska.

Denna konsertkväll få symfonin sällskap av uruppförandet av Johannes Janssons Marimbakonsert. Under några år levde tonsättaren i södra Indien, en period som kom att betyda mycket för honom både som människa och konstnär. Hans musik är stundtals fylld av obändig kraft och förtätad energi, men också svindlande vacker. Marimbakonserten som nu uruppförs beskriver han som ”en poetisk resa”. Mika Takehara är den solist som för första gången någonsin tar plats vid marimban tillsammans med Göteborgs Symfoniker för att spela detta stycke musik inför publik. En världspremiär.

Konsertkvällen inleds av dynamiska Musica serena för stråkorkester av lettiska tonsättaren Peteris Vasks. Stycket rör sig från mjukt skimrande violinövertoner via ett majestätiskt och kraftfullt centralparti, för att gradvis återfå sitt stillsamma harmoniska lugn.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Lär känna Mika Takehara.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

Peteris Vasks (f 1946) Musica Serena Lettländaren Peteris Vasks musik är ofta starkt personlig och full av vemod och lidande, men också av framtidstro och hopp. Hans violinkonsert Distant Light har utnämnts till 1990-talets, och de tidiga självständighetsårens, viktigaste lettiska musikstycke. Triptyken “Musica” innehåller tre verk spridda över hans karriär; Musica Dolorosa (1983), Musica Appassionata (2001) och Musica Serena (2015). Den första är både den mest personliga och politiska. Komponerad efter Vasks systers död blev det också en klagolåt för det lettiska folket, före självständigheten. Den senaste, Musica Serena, är skriven som en ljus, sjungande hyllning till den finska dirigenten Juha Kangas, Vasks nära vän och samarbetspartner, i samband med Kangas 70-årsdag. Det tio minuter långa stycket spänner över ett brett dynamiskt omfång och byggs upp från mjukt skimrande violinövertoner i andante cantabile till ett centralt fortissimo i maestoso, som gradvis återfår sitt lugn och leder tillbaka till verkets inledande harmoniska toner. JENNY SVENSSON

JOHANNES JANSSON (f 1950) MARIMBAKONSERT - Göteborgs Symfonikers beställningsverk "Efter Peace Symphony hade jag sagt mitt för ett tag efter en lång kreativ resa. Den enda inspirationskälla som levde kvar var en Marimbakonsert till Mika Takehara, som jag i olika projekt samarbetat med sedan 2006. Marimbans gränsöverskridande klangvärld väcker associationer bortom industrialismens korta epok. Nya vyer öppnas. Marimban rör sig i konserten mellan självständiga utspel och som en del i orkesterklangen, genom pass mot oanade blickpunkter. Efter min violinkonsert till Göteborgs Symfoniker 2010 är det en stor glädje att vara tillbaka med en inte helt obesläktad ny solokonsert." - Johannes Jansson Mycket av Janssons musik är präglad av intryck från Indien, där han varit bosatt, i fråga om tematik och stämningslägen. Det rör sig om en andlig gemenskap, en strävan efter uppriktighet inom en konstfull ram, snarare än direkt musikalisk påverkan. Bland annat vittnar hans uttryckssprängda stråkkvartetter om hur han lyckas formulera ett personligt tonspråk inom en klassisk ram. Sensibiliteten går igen även i större och mer utstuderade sammanhang, som exempelvis i pianokonserten "Corpo in luce" (1987) eller i "Guitar Concerto" (1996). Man bör också nämna det väldiga "Hymn to the mystic fire" (2004) som med sin oerhörda uttrycksbredd formar sig till en sorts sammanfattning av de många sidorna i Jansson konstnärskap: ömt lyriska kvaliteter – ibland i en stilla österländskt färgad inramning – svänger här också över till hudlös utlevelsefullhet i sällsynt dramatiska, närmast våldsamma orkesterklimax. Hans Peace Symphony uruppfördes med Sveriges Radios Symfoniorkester 2018.

Paus 25 min

DMITRIJ SJOSTAKOVITJ (1906-1975) SYMFONI NR 15 A-DUR OP 141 Allegretto Adagio. Largo. Adagio Allegretto Adagio. Allegretto. Adagio. Allegretto Sjostakovitjs sista symfoni är ett av hans sällsynta orkesterverk från de sista åren. Den uruppfördes av sonen Maxim Sjostakovitj i januari 1972 och är ett i många avseenden unikt verk. Det var då nästan 50 år sedan han påbörjade sin första, geniala symfoni. Men på många sätt står de båda symfonierna nära varandra: den virtuosa orkesterbehandlingen, flykten, idéernas djärvhet, de oväntade associationerna med anspelningar på egna och andras verk. Mest överraskande är väl det tydliga citatet ur Rossinis Wilhelm Tell-uvertyr som dyker upp i första satsen. Där finns för övrigt också en tolvtonsserie - ja, den återkommer i alla satserna. Den andra satsen är en sorgmarschliknande klagosång som kontrasterar mot scherzot. Den övervägande långsamma finalen bjuder på flera kända citat, bland annat dödsmotivet ur andra akten ur Wagners Valkyrian. I pukorna hör man rytmer från hans egen Leningradsymfoni. Tonsättaren har fällt följande uttalande: "Det är stor skam att komponisterna tycks förbigå Tjechov. Ett av mina verk grundar sig på motiv av Tjechov, den femtonde symfonin. Den är inte en förstudie till Den svarta munken, utan variationer på ett tema. Mycket i den femtonde har relation till Den svarta munken, även om den är ett fullständigt självständigt stycke." Den svarta munken är en novell av Tjechov som Sjostakovitj hade långt gångna planer att skriva en opera över - till slut resulterade planerna istället till denna symfoni. STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Den lettiske dirigenten Andris Poga är sedan 2021 chefdirigent för Stavangers symfoniorkester. Han har också varit chefdirigent för Lettiska Nationalorkestern sedan 2013. Han har dirigerat ledande orkestrar i Tyskland, Frankrike, Italien och Japan. Han har också återinbjudits till orkestrar som NHK-orkestern i Tokyo, Elbfilharmonin i Hamburg, radioorkestern i Köln, Münchens filharmoniker, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Dresdens filharmoniker, Gewandhausorkestern i Leipzig och Tonhalle-orkestern i Zürich. Andris Poga, född 1980, fick sitt stora genombrott när han 2010 vann Jevgenij Svetlanov-tävlingen i dirigering. 2011-2014 var han assistent till Paavo Järvi och Orchestre de Paris och 2012-2014 var han assistent hos Boston Symphony Orchestra.

Musikern Mika Takehara är en ledande slagverks- och marimbasolist från Japan, bosatt i Stockholm. Efter sin debut som solist 1998 har hon etablerat sig med soloframträdanden och konserter världen över med orkestrar som Berlins filharmoniker, Kungliga filharmonikerna, Luzerns symfoniorkester, Dresdens filharmoniska orkester, Estlands Nationalorkester, Stockholms läns blåsarsymfoniker, Helsingfors stadsorkester, Nederländernas radioorkester och Los Angels Philharmonic Orchestra. Mika Takehara spelar också opera, orkester- och kammarmusik årligen sedan 1999 med Saito Kinen Orchestra under dirigenten Seiji Ozawa. 2005-2010 spelade Mika Takehara pukor i Mito Chamber Orchestra. Hon har också varit medlem i Glorious percussion-ensemblen. Mika Takehara undervisar på Kyoto-universitetet i Japan och i Seiji Ozawas orkesterakademi och har även undervisat vid universitetet i Aberdeen samt lett mästarklasser under sina turnéer. Hon tog examen vid musikhögskolan Toho Gakuen i Tokyo efter slagverks- och pukstudier för professorerna Yoshitaka Kobayashi, Kyoichi Sano och Akikuni Takahashi samt marimbastudier för den världskända marimbasolisten Keiko Abe. 1997 erhöll Mika Takehara Research Diploma från Toho Gakuen varpå hon blev inbjuden av professor Anders Loguin för gäststudier på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Efter fyra års studier tog hon solistdiplom och erhöll jetong med diplomkonsert med Kungliga filharmonikerna i Stockholm. Mika Takehara spelar på soloalbumet Thirteen Drums (BIS), Sofia Gubaidulinas slagverkskonsert Glorious Percussion med Jonathon Nott och Luzerns symfoniorkester (BIS) samt Britta Byströms slagverkskonsert The Baron in the Trees med Hannu Koivula och Västerås Symfonietta (Phono Suecia). Hon medverkar även på album med Mito Chamber Orchestra (Sony Music Japan) och Saito Kinen Orchestra under ledning av Seiji Ozawa (Philips & Decca).

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 2 2022-2023 Hallå där, Mika Takehara

När jag lyssnade på Johannes Janssons tidigare musik påminde den mig om meningen med konst, passion för livet och tillvaron som människa på denna jord.