Göteborgs Konserthus Leningradsymfonin

Gripande med Göteborgs Symfoniker och Santtu-Matias Rouvali dirigent.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Sjostakovitjs obönhörliga virveltrumma ekar med sällsamt spöklik effekt i Konserthusets vibrerande akustik. Det har den gjort åtta gånger sedan göteborgspremiären av Sjostakovitjs Symfoni nr 7, ”Leningradsymfonin”, med Carl von Garaguly 1943, mitt under brinnande världskrig. Den här gången håller Symfonikernas chefdirigent Santtu-Matias Rouvali i taktpinnen i Sjostakovitjs gripande kommentar till nazisternas grymma belägring av Leningrad 1941-1944.

Sjostakovitjs verk skrevs i ett dåtida Ryssland och Sovjetunionen präglat av allt annat än åsiktsfrihet och nutida forskning pekar på att han trots allt var kritisk till sin egen samtids förtryck och att han använde sitt konstnärskap som ett uttryck för detta, även om de styrande då valde en annan tolkning. Att uppleva denna musik nu, med den vetskapen, kan ge ytterligare dimensioner till upplevelsen, utöver den rent musikaliska.

Provlyssna

Lär känna det klassiska verket.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

Dmitrij Sjostakovitj (1906–1975) Symfoni nr  7, C-dur, op 60, "Leningradsymfonin"  Allegretto Moderato (Poco allegretto) Adagio Allegro non troppo Sjostakovitj bodde mestadels i Leningrad, och han stannade där under en stor del av stadens fleråriga belägring under andra världskriget. Det var där och då han komponerade sin sjunde symfoni. Sjostakovitj tänkte orkestralt och skrev ner musiken utan skisser direkt i partitur. Han lämnade inte sitt arbetsrum ens under flygräderna. Sjostakovitj har själv beskrivit hur han kände när han komponerade musiken: ”Musiken forsade ur mig, jag kunde inte hålla den tillbaka.” En bit in i första satsen bryter krigets fasor oförsonligt in i det fredliga livet. En söndertrasad marsch brukar kallas ”invasionstemat” och skildrar nazisternas allt kraftfullare anfall. Men i sina ifrågasatta memoarer har tonsättaren förklarat att det handlar om angreppen inifrån, om Stalins allt vidrigare förföljelser, om de egna byråkraternas förstörelse av Leningrad. Den musikaliska stegring som ”invasionstemat” bygger upp går från ppp till fff. Först mot slutet av de tre sista variationerna sätter ett nästan ohörbart tema in. Det tilltar i slagkraft och vinner slutligen: ”Reprisen är en sorgmarsch, en djupt tragisk episod, en dödsmässa där folket prisar sina hjältar … Sedan kommer en ännu mer tragisk episod: den allmänna sorgen följs av en personlig sorg, en moders kanske. Det är en sorg så djup att inga tårar finns kvar. Längre fram finns ett annat lyriskt fragment som uttrycker livets apoteos, solsken – först tänkte jag fullborda symfonin i en sats. Slutet av satsen är ljus och lyrisk, människans innerliga kärlek till andra än sig själv. Nog talat om de döda … endast finaltakterna innebär ett avlägset muller: kriget är inte över. Den andra satsen är ett lyriskt intermezzo … Där finns lite humor (jag klarar mig inte utan den!). Shakespeare förstod värdet av humorn i en tragedi – man kan inte hålla publiken i spänning hela tiden.” Så här mångordig brukade Sjostakovitj inte vara om sina verk, och ändå kommer citatet från ett uttalande innan symfonin var fullbordad. Finalen blev en ”seger, ett underbart liv i framtiden”. Musiken smyger sig fram ur dimman, men saknar inte omtumlande episoder och ett triumfartat crescendo som ”ljuder från varje hörn av jorden”. Men den verkliga segern över tyskarna var ännu långt borta, staden var fortfarande ockuperad. Mot slutet av 1941 evakuerades Sjostakovitj till Kujbysjev (nuvarande Samara) där symfonin fullbordades. Där uruppfördes också musiken i mars av den likaså evakuerade orkestern från Bolsjojteatern och dess dirigent Samuil Samosud. Det mikrofilmade partituret flögs till USA av ett militärflygplan via Iran, Nordafrika, Sydamerika och den 19 juli 1942 dirigerade Arturo Toscanini NBC Symphony Orchestra i en radioutsändning. Säsongen 1942–43 framfördes symfonin 62 gånger i USA, av de största dirigenterna. Den 9 augusti 1942 kunde så slutligen Leningradborna höra sin symfoni framföras av utmärglade musiker hemma i den ockuperade staden. STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland. Under säsongen 2022-2023 fortsätter Santtu-Matias Rouvali sina samarbeten med orkestrar på toppnivå över hela Europa, inklusive Berliner Philharmoniker, Wiener Symphoniker, Royal Concertgebouw Orchestra och Münchner Philharmoniker, och samarbetar med solister som Víkingur Ólafsson, Nemanja Radulovic, Yuja Wang, Nicola Benedetti, Behzod Abduraimov, Patricia Kopatchinskaja, Alice Sara Ott, Sheku Kanneh-Mason, Vadim Gluzman, Randall Goosby och Vilde Frang.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret