Göteborgs Konserthus Tjajkovskijs violinkonsert med María Dueñas

Rytmisk energi med Göteborgs Symfoniker, Jukka-Pekka Saraste dirigent och Maria Dueñas violin.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Med sina romantiskt passionerade teman och manande rytmiska energi lämnar Tjajkovskijs violinkonsert ingen oberörd. Det gör inte heller Nielsens femte symfoni som också står på programmet denna konsert. Den jämfördes med ljuden från en kreatursmarknad vid det skandalartade uruppförandet, idag är det en symfonisk klassiker.

Även Tjajkovskijs berömda violinkonsert mötte till en början motstånd. Ospelbar tyckte en av samtidens violinister, vulgär och brutal ansåg en berömd kritiker. Lyckligtvis har musikkritiken utvecklats. Med sina innerligt intensiva teman, rytmiska energi och fängslande orkestersats är Tjajkovskijs violinkonsert i själva verket helt omistlig i den västerländska konstmusikens kanon. Han komponerade sina verk i en tid då hans rätt att leva ärligt och älska den han ville var så ifrågasatt att han försökte ta sitt liv. Musiken, och det här verket i synnerhet, var Tjajkovskijs sätt att hantera en inre kamp, och en verklighet som begränsade hans frihet. Solist är det unga stjärnskottet María Dueñas.

Kvällen bjuder också på Drift av finske kompositören Sebastian Fagerlund. Musik med en rikedom av klangvalörer, snabba flöden och hög intensitet.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! Du får berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen.
Varmt välkommen!

Program

Fagerlund Drifts 11 min

Tjajkovskij Violinkonsert 34 min

Paus 25 min

CARL NIELSEN (1865-1931) SYMFONI NR 5 OP 50 Tempo giusto. Adagio non troppo Allegro. Andante un poco tranquillo 1921-1922 skrev Carl Nielsen samtidigt på de två verk som kommit att stå som motpolerna i hans skapande. Det gäller den soligt folkliga pastoralen Fynsk foraar och det storslagna dramat Symfoni nr 5. Symfonin har två stora satser som inte har något tematiskt släktskap, men som ändå hänger samman idémässigt. Musiken börjar med att altfiolerna gungar fram på den av Nielsen så ofta använda lilla tersen C-A och tar så småningom form i ett tema. Musiken klättrar uppåt och ett nytt tema växer ut mot ljuset. När musiken nått ytterligare högre har vi kommit fram till den destruktiva lilla trumman, som i partituret ges order om att improviserat göra allt den kan för att stoppa musikens fortsatta framfart, medan klarinetten klagar över att segern kostat så mycket lidande. Det är svårt att föreställa sig att inte första världskrigets fasor bidragit med tankeinnehåll. Musiken har enligt tonsättarens utsago velat skildra "de vilande krafterna i motsättning till de aktiva". På denna våldsamma sats med många gripande episoder följer ett härligt allegro. Det som överlevt katastrofen reser sig nu ur askan. Men återbyggnaden går inte smärtfritt. Ny energi laddas upp, bland annat i form av två fugor av vilka den sista leder symfonin fram till en högst vital avslutning. Vissa kritiker, konstnärer och musikvetare menar att Nielsens femma är den viktigaste symfoni som skrivits under 1900-talet. Uruppförandet ägde rum den 24 januari 1922 och noterna hade slutdaterats nio dagar dessförinnan. Publiken var rörd och kritikerna konstaterade att den 56-årige Nielsen gick i spetsen för de unga. Men okonventionell ärlighet uppskattas inte alltid. När symfonin några år senare presenterades i Stockholm troppade publiken av i stora skaror och den blev ordentligt utskälld av flera kritiker, vilka fann musiken dårhusmässig. "Man vet ej om det skall skildra marknadsvimmel eller en hönsgård i helvetet, men en hiskelig olåt lyckas tonsättaren avlocka den med dödsförakt arbetande orkestern", skrev en kritiker. En annan skrev: "I symfonins första avdelning föres åhöraren till en kreatursmarknad med en avdelning för nyttan och köpenskapen, där kor och oxar råma, och en avdelning för nöjet, där karuseller går, taskespelare utföra sina konster och små retsamma satyrer med bockfot och svans kika mellan benen på publiken… en tonmålning av något renlärigt lutherskt helvete med stora djävlar, som dunka trumma, och smådjävlar som vissla och spela triangel." Men det fanns också de som såg storheten: "I motsats till de föregående programnumren står denna femte symfoni i brännpunkten av vad som sker, jäser och rör sig i våra dagars musik. Carl Nielsen visar här en förmåga att hänsynslöst och konsekvent utforma en stil vars räckvidd och betydelse tränga långt utöver nationella gränser, denna konstart blir en insats i europeisk musikutveckling… Carl Nielsen framstår som en musiker av överlägsna och djärva mått, en som kräver odelad respekt, även av dem vilka icke vilja eller kunna följa honom. Den som förstå värdet av denna nya stil och inser den historiska nödvändigheten i dess framkomst, tvekar inte att räkna Nielsens femte symfoni till vår tids intressantaste och mest fängslande alster inom området." Symfonin blev också det första nordiska verk som framfördes under den årliga Internationella festivalen för samtida musik, nämligen i Frankfurt am Main 1927. Då ansåg somliga att den redan klingade gammaldags, men den drog i alla fall ner applådåskor. Egentligen tystnade inte kritiken förrän en verklig auktoritet förklarat musiken sin kärlek. Det var Leonard Bernstein, som när han gjorde en banbrytande skivinspelning av symfonin, drog paralleller mellan Nielsens femma och Shakespeares drama om den danske prinsen Hamlet. Ja, där har vi Danmarks båda mest betydande bidrag till den kulturella världsmarknaden. I alla händelser är detta musik som inte lämnar många oberörda. STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Jukka-Pekka Saraste är en av vår tids mest framstående dirigenter med djupa insikter både i romantikens orkesterverk och samtida musik av tonsättare som Dutilleux, Lindberg och Saariaho. Våren 2022 utsågs Jukka-Pekka till chefsdirigent och konstnärlig ledare för Helsingfors filharmoniska orkester. Han börjar sin tjänst sommaren 2023. Saraste har varit chefsdirigent för WDR-orkestern i Köln (2010-2019), Oslofilharmonin (2006-2013), Toronto Symphony Orchestra (1994-2001) och Finska Radions symfoniorkester (1987-2001). Bland hans många hyllade skivinspelningar finns Sibelius och Nielsens samtliga symfonier med Finska Radions symfoniorkester samt Mahlers femte och nionde symfonier med WDR-orkestern. Med den senare har han också spelat in Brahms och Beethovens alla symfonier. Jukka-Pekka Saraste har under de senaste åren utvecklat en stark profil inom opera. Efter konsertföreställningar av Stravinskys Oedipus Rex, Schönbergs Erwartung och Bartóks Riddar Blåskäggs borg har han haft stora framgångar på Theater an der Wien med en ny scenisk uppsättning av Mendelssohns Elijah, regisserad av Calixto Bieito, och Korngolds Die tote Stadt på Finlands Nationalopera. Säsongen 2020-2021 dirigerade han en ny iscensättning av Reimanns Lear på Bayerns statsopera i München som kommer att återupptas i januari 2023. Saraste har gjort en rad framträdanden med Göteborgs Symfoniker genom åren. Vid senaste besöket i oktober 2021 dirigerade han B Tommy Anderssons nyskrivna orgelkonsert Poseidon.

Maria Duenas violin

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Nielsen och andra danskar
22 nov 18.00

Lär dig mer om klassisk musik i föreläsningsserien Klassisk kuriosa. Följ med till Danmark och lär känna kompositören Carl Nielsen, men även Langgaard, Vagn Holmboe och Per Nörgård. Föreläsare: Johannes Gustavsson.

Köp biljetter