Göteborgs Konserthus Höstserenader med Symfonikerna

Wolfgang Amadeus Mozart (1756-1791) Serenad nr 13 G-dur K 525, Eine kleine Nachtmusik Allegro Romanze: Andante Menuetto e Trio Rondo: Allegro Man kan undra om det finns en mer välskapt och välpolerad pärla än Eine kleine Nachtmusik - så tilltalande, så perfekt. Nachtmusik är tyska för "serenad", och vid dess tillkomst hade Mozart redan komponerat tolv serenader. Jämfört med de tidigare serenaderna gör den verkligen skäl för namnet - en liten serenad. Det blir en miniatyr, en enkel, klassiskt ren och lätttillgänglig bagatell, vad omfånget beträffar. De tidigare serenaderna kunde vara 45 minuter långa. En serenad borde också vara avsedd att spelas utomhus, men något sådant fungerar inte alls med Eine kleine Nachtmusik med dess älskvärda och intima stråkmusik. Mozart införde Eine kleine Nachtmusik i sin egen kompositionskatalog i Wien den 10 augusti 1787 och angav den då som femsatsig. På andra plats fanns ytterligare en menuett - men denna sats försvann tidigt i verkets historia och har aldrig återfunnits. Varför Mozart skrev denna älskvärda underhållningsmusik har man inte heller lyckats ta reda på. Det tycks i alla fall inte ha varit en beställning, utan att han skrev musik av eget intresse. Man har förvånats över att den mogne mästaren i det kosmopolitiska Wien avbröt det krävande arbetet med att orkestrera de spännande nattstämningarna i operan Don Giovanni till förmån för denna läckerhet. Var det själva kontrasten han behövde? Var det inspirationen som trängde på? STIG JACOBSSON

Lille Bror Söderlundh (1912-1957) Concertino för oboe och stråkorkester - Allegro - Andante sostenuto - Allegro Lille Bror Söderlundh var tonsättare och vissångare, kapellmästare vid olika teatrar i Stockholm 1936-41 och kördirigent i Leksand och Borlänge. Han blev känd för sina visor till texter av Nils Ferlin, utgivna i samlingar som När skönheten kom till byn, Prästkrage och Sorgmantel. Han komponerade också barnoperor, kammarmusik, kör- och instrumentalmusik och var starkt influerad av folkmusiken. Concertinon för oboe och stråkorkester skrevs 1944 och tillägnades oboisten Rolf Lännerholm. Den uruppfördes på en konsert som Söderlundh hade arrangerat själv i Grünewaldsalen med sina visor och nyare tonsättningar. Tyvärr blev mottagande minst sagt skeptiskt. Först på 1950-talet fick Söderlundh sitt genombrott som tonsättare, främst med sin violinkonsert från 1954. Källa: Levande Musikarv, Göran Persson (2016)

Robert Schumann (1810-1856) Abendlied, arr. Johan Svendsen Abendlied, ‘aftonsång’, var ursprungligen ett pianostycke. Robert Schumann komponerade det 1849 till sin samling av 12 klaverstycken “för små och stora barn” (Op 85). 1872 skrev norske tonsättaren Johan Svendsen detta arrangemang för stråkorkester, ett i raden av många som han gjorde av Schumanns rika pianomusik. Det mest omfattande Schumann-arrangemanget är från sommaren 1866, då Svendsen orkestrerade Faschingsschwank aus Wien, Op 26, för stor orkester. Norsk Musikkarv

Franz Schubert (1797-1828) Symfoni nr 5 B-dur D. 485 - Allegro - Andante con moto - Menuetto, allegro molto - Allegro vivace Ingen av de stora tonsättarna rönte under sin livstid så liten uppmärksamhet internationellt som Schubert. När han dog, endast 31 år gammal, var han praktiskt taget okänd utanför Wiens gränser och i Wien var han mest känd för sina sånger. Schuberts vokala sångstil återfinns även i hans instrumentala kompositioner. Franz Schuberts femte symfoni, utan trumpeter och pukor, är ett ungdomligt mästerverk – skrivet när han var 19 år. Verket bär på en lätthet, elegans och lyskraft. Mozart hade varit död i 25 år och hans musik var mer populär än någonsin. För en ung kompositör var Mozart förebilden att efterlikna. Symfoni nr 5 är en kammarsymfonisk pärla där varje instrument får andas. Delar av melodin ekar i de lägre instrumenten som ackompanjemang, en teknik som kan höras genom hela symfonins fyra satser. Allegrosatsen som inleder bubblar av energi och finalen efter menuetten sprakar av lekfull briljans. Den långsamma andra satsen är kanske den mest originella. De sångbara melodierna (cantilenorna) bär ett opera-liknande lugn. Duetten mellan fioler och träblås har en drömsk skärpa. Ett par månader innan verket färdigställdes (1816) skrev Schubert i sin dagbok :"O Mozart, odödlige Mozart! Vilka otaliga intryck, av ett ljusare och bättre liv, du stämplat på våra själar." Jörgen Wade

Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Orkesterns bas är Göteborgs Konserthus, funkispärlan vid Götaplatsen som samlat musikälskare sedan 1935. Sedan säsongen 2019-2020 är Barbara Hannigan förste gästdirigent. Vi är också en stolt partner till Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium med fokus på unga sångare i början av deras karriär. Titeln som förste gästdirigent delas med Pekka Kuusisto från och med säsongen 2025-2026. Wilhelm Stenhammar var orkesterns chefdirigent 1907- 1922. Han gav Symfonikerna en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till orkestern. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett hundratal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. 1996 utsåg riksdagen Göteborgs Symfoniker till Sveriges Nationalorkester. De senaste decennierna har orkestern haft framstående chefdirigenter som Santtu-Matias Rouvali, Mario Venzago och Gustavo Dudamel, och därefter Kent Nagano som förste gästdirigent. Anna-Karin Larsson är vd och konstnärlig chef, Gustavo Dudamel hedersdirigent och Neeme Järvi chefdirigent emeritus. Orkesterns huvudman är Västra Götalandsregionen. Göteborgs Symfoniker samarbetar regelbundet med dirigenter som Herbert Blomstedt, Joana Carneiro, Jukka-Pekka Saraste, Christian Zacharias och Anja Bihlmaier.

Sara Trobäck är förste konsertmästare i Göteborgs Symfoniker sedan 2002. Hon studerade för Tibor Fülep på Musikhögskolan i Göteborg och för György Pauk vid Royal Academy of Music i London. I samband med sin examenskonsert 2001 erhöll hon akademins prestigefyllda Professional Diploma och Dove-priset. Sara Trobäck har även deltagit i mästarkurser för Lord Yehudi Menuhin, Ruggiero Ricci och Joshua Bell. Som solist har hon bland annat framträtt med Göteborgs Symfoniker, Svenska Kammarorkestern, Stockholm Sinfonietta och Helsingborgs Symfoniorkester. 2010 uruppförde hon en violinkonsert av Johannes Jansson som tillägnats henne och Göteborgs Symfoniker. Londondebuten skedde sommaren 1999 då hon framförde Tjajkovskijs violinkonsert med London Soloists i St Martin-in-the-Fields. Sara Trobäck har även konserterat i Skottland, Tyskland, Frankrike, Spanien, Portugal och Kina. 2002 bildade hon Trio Poseidon tillsammans med solocellisten Claes Gunnarsson och pianisten Per Lundberg. Trion har bland annat spelat in Beethovens trippelkonsert. Sara Trobäck spelar på en Giovanni Battista Guadagnini som lånas ut av Järnåkerfonden.

Mårten Larsson är född i Örebro och utbildad vid Kungliga Musikhögskolan för Alf Nilsson. Han har i många år varit en ledande oboist i Sverige och är solooboist i Göteborgs Symfoniker. Han har också varit medlem i Stockholms Sinfonietta. Mårten Larsson undervisar på Högskolan för Scen och Musik i Göteborg och har bland annat gett ut skivor med musik av Johan Helmich Roman, JS Bach och Keith Jarrett.