Göteborgs Konserthus Minneskonsert på Alla helgons dag

Evenemanget har ägt rum. Magnifika konserthusorgeln samlar oss till tonerna av Bach, Caccini och Bruckner, med organisten Gunnar Idenstam.

Speltid ca: 1 t Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Evenemanget har ägt rum

Med verk av Francesca Caccini, Johann Sebastian Bach och Anton Bruckner låter organisten Gunnar Idenstam oss möta Alla helgons dag stöttade av konserthusorgelns hela kraft.

Foto AnnaReet Gillblad

Francesca Caccinis vackra sånger skrevs redan på 1600-talet, här tolkade av orgelns otroliga klanger. Gunnar Idenstam spelar också Bachs Fantasia och fuga i g-moll som han har utökat och broderat ut, liksom Adagiosatsen ur Bruckners åttonde symfoni transkriberad för orgel. Det är otroligt vacker musik som stämmer till eftertanke och meditation. Konserten avslutas med hans egna improvisationer tillägnade de nära och kära som har gått bort.

Konserthusets orgels spelbord fotad på podiet med ett sken kring sig.

Provlyssna

Lär känna organisten Gunnar Idenstam.

Lär känna några av de klassiska verken.

Titta in i orgeln

Orgeln kallas ”instrumentens drottning” och det av en god anledning: inget annat akustiskt instrument är så variationsrikt i klang och dynamik, från den allra svagaste, ensamma ton till massiva ackord som får det att vibrera i golv och väggar. Det gör det garanterat i Stora salen i Göteborgs Konserthus när ljudet från de över 9000 orgelpiporna fyller rummet. Instrumentet är så stort att en del av orgelpiporna byggts in under publiken i salongen – när du sitter på parkett känner du vibrationerna från baspiporna!

Program

Francesca Caccini Lasciatemi qui solo

Francisca Caccini (1Francisca Caccini (1587-1640) Lasciatemi qui solo Ballo: Il cavalier di Spagna ur La Liberazione di Ruggiero dall'isola d'Alcina På en tavla målad av fadern till renässanskonstnären Artemisia Gentileschi sitter väninnan Francesca Caccini med sin luta, färgstark och koncentrerad. Som musiker och kompositör av såväl kammarmusik som teatermusik och opera gjorde hon avtryck i Florens i början av 1600-talet. Det verk hon blev kanske mest känd för var Ruggieros befrielse, en tidig komisk opera från 1625 beställd av hertiginnan Maria Magdalena vid Medicis hov. Det är den äldsta bevarade operan skriven av en kvinna. Diktverket som ligger till grund för librettot, Orlando Furioso, är för övrigt samma verk som gav upphov till Händels Orlando, och senare fick avspegling i Virginia Woolfs roman med samma namn. Till den här konserten har Gunnar Idenstam gjort nya arrangemang av Caccinis barockmusik. Vi får höra dansvisan Il cavalier de Spagna hämtad ur operan Ruggieros befrielse, samt en av Francesca Caccinis mest omtyckta sånger, Lasciatemi qui solo (”Lämna mig ensam här”). Francesca Caccini blev en av de mest framstående musikerna i Europa och stannade vid Medicis hov fram till 1641. JENNY SVENSSON

Cozzolino Ciacona

Johann Sebastian Bach (1685-1750) Fantasi och fuga g-moll BWV 542 Det har länge varit tradition att knyta Bachs Fantasi och fuga g-moll till dennes besök i Hamburg i november 1720 där han, egentligen inbjuden att provspela för organisttjänsten i Jacobikirche, hänförde en sakkunnig publik med en två timmar lång orgelkonsert i grannkyrkan Katharinenkirche. Samtidigt hade orglarna i Hamburg vid denna tid någon form av medeltonstemperering vilket skulle göra den våldsamt kromatiska fantasin närmast outhärdligt dissonant. Flera bevarade separata handskrifter av fugan visar också på att den är komponerad betydligt tidigare, troligen i mitten av 1710-talet då Bach var slottsorganist i Weimar. Så där finns en rad frågetecken. Fantasin är utan tvivel Bachs mest dramatiska orgelverk, ett stort, fritt utformat recitativ i det man kallar Stylus Fantasticus, och kan mycket väl vara komponerad 1720. I juli det året följde Bach för några veckor kurfursten Leopold av Anhalt-Köthen till kurorten Karlsbad. Vid hemkomsten fann han sin hustru Maria Barbara död och begraven utan att han fått besked om detta. En teori är att fantasin är skriven under påverkan av denna traumatiska händelse och ett sätt att bearbeta situationen. Redan inledningen är som ett ångestskri och satsen är fylld av dissonanta förminskade ackord med oväntade upplösningar och ytterst djärva enharmoniska omvandlingar (till exempel att tonen fiss omtyds till gess vilket ger möjlighet till helt andra harmoniföljder). Två gånger avbryts det dramatiska skedet av mer lyriska avsnitt. Men huvudmotivet här är uppbyggt av en fallande förminskad treklang vilket understryker den tragiska grundaffekten. Den energiska fugan blir så med sin smittande spelglädje en enda lång avspänning efter fantasins dramatik. I en bevarad handskrift finns en notering att den var Bachs ”allerbeste Pedal-Stück”, en bedömning som ska ha kommit från sonen Carl Philipp Emanuel. HANS FAGIUS

Anton Bruckner (1824-1896) Adagio ur symfoni nr 8 c-moll WAB108, orgeltranskription Gunnar Idenstam. Anton Bruckner är för eftervärlden i första hand känd som kompositör av gigantiska symfonier som utgör höjdpunkter i den högromantiska orkesterrepertoaren. Men för sin samtid var han lika välkänd som en strålande organist vilken hänförde lyssnare över stora delar av Europa med sina fantastiska improvisationer. Redan som 21-åring blev han organist vid den stora orgeln i kyrkan i Sankt Florian, och tio år senare blev han domorganist i Linz. När han sedan flyttade till Wien för att verka som professor i generalbas, kontrapunkt och orgel vid stadens musikkonservatorium kom han också efter några år att bli en av organisterna vid Hofburgkapelle. Under många år ska han ha övat vid orgeln fem till tio timmar om dagen! Men den repertoar han spelade utgjorde bara några få verk av Bach och några sonater av Mendelssohn. Han tyckte att det var meningslöst att lägga ner tid på att öva in komponerad musik då det ändå skulle ge så lite ekonomiskt. I stället lade han all kraft på att utveckla sin improvisationsförmåga som enligt många uttalanden måste ha varit magnifik. I den katolska liturgin fanns heller ingen plats för större komponerade orgelverk. Av den anledningen finns det, med några få obetydliga undantag, heller ingen orgelmusik bevarad av Bruckners hand. Att Bruckner i grunden var organist märks dock tydligt i hans orkestersymfonier vars faktur ofta känns orgelmässig. Av den anledningen har det varit populärt att göra bearbetningar för orgel av hela eller delar av symfonierna, ofta med lyckade resultat. Här har Gunnar Idenstam gjort en transkription av den långsamma satsen ur den åttonde symfonin, Bruckners största verk i genren fullbordad i sin första version i september 1887 och i en omarbetad version 1890. Adagiot, verkets tredje sats, är en av symfonilitteraturens längsta långsamma satser. Musiken, fullständigt magisk i sin grundkaraktär, böljar fram understödd av raffinerade harmonier och med för Bruckner typiska långsamt uppbyggda brobyggen mot kulminationer som blir mer och mer kraftfulla. Det är musik för evigheten där känslan för tid upphör att gälla. HANS FAGIUS

Idenstam Improvisationer för Alla Helgons dag

Medverkande

Gunnar Idenstam är konsertorganist, kompositör och folkmusiker, känd världen över för sitt virtuosa spelsätt, sina halsbrytande improvisationer och sin nyskapande attityd till orgelkonst. Han bygger broar mellan den franska katedralmusiktraditionen, symfonisk rock och folkmusik. Han arrangerar också stora orkesterverk för orgel, som Ravels La Valse och Debussys La Mer, där han lyckas överföra orkesterns klangpalett till orgelns. Som folkmusiker är han unik i sitt sätt att överföra den traditionella svenska folkmusikens idiom till orgel. Tillsammans med violinisten Lisa Rydberg har han gett ut skivorna Bach på svenska (2007) och Bach på svenska: Tyska klockorna (2014). Med Johan Hedin, nyckelharpa, har han gjort skivorna LÅTAR och LÅTAR II med svensk folkmusik. Han samarbetar också med musikerna Christian Lindberg (trombon), Anders Paulsson (sopransaxofon) och Benny Andersson samt dansaren och koreografen Virpi Pahkinen. För att hitta fram till den genrebreddande musik han skapar och framför idag studerade han vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Därefter utbildades han i den franska virtuosa traditionen av bland andra den legendariska Marie-Claire Alain i Paris. Han erhöll högsta möjliga utmärkelser i båda länder. 1984 var han den förste nordeuropé att vinna den prestigefyllda internationella tävlingen Grand Prix de Chartres i orgelimprovisation. Sedan 1986 är han verksam som internationell konsertorganist och har framträtt i Auditorio Nacional i Madrid, Katedralen i Monaco, St Eustache i Paris, Kölner Philharmonie Konsertsaal, Concert Hall Ivan Cankar i Ljubljana och Spivey Hall i Atlanta, USA. 2012 tilldelades han Kungliga Musikaliska Akademiens stora Interpretpris. I juni samma år tilldelades han den kungliga medaljen Litteris et Artibus för sin framstående orgelkonst. Idenstam är medlem av Kungliga Musikaliska Akademien sedan maj 2013.

Relaterade klipp
Introduktion: The queen of pipes

Vår orgelexpert avslöjar vad som ger den nya orgeln sin unika klang!

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 2 2022-2023 Musiken i mitt liv: Gunnar Idenstam

På en hardcore barockorgel spelar jag på barockmanér. På en stor symfonisk orgel spelar jag fortfarande med danskänslan kvar, men använder alla de symfoniska resurserna på orgeln.

Passacaglia
18 mar 12.30

Fängslande orgeleffekter när musik av Bach möter verk av bland andra Frank Martin, med organisten Bine Bryndorf på den oemotståndliga konserthusorgeln.

Köp biljetter
Mot himlen med Hannigan
31 mar 18.00

Ren skönhet med Göteborgs Symfoniker, Barbara Hannigan dirigent och Göteborgs Symfoniska Kör.

Köp biljetter
Vårorgel
20 maj 12.30

Storslagna, glansigt klara och underbara toner i ett unikt möte mellan organisten Karin Nelson och sångerskan och spelmannen Lena Willemark.

Köp biljetter