Göteborgs Konserthus INSTÄLLT: VIRTUOST MED LOZAKOVITJ

Evenemanget har ägt rum. Konserten är inställd. Köpta biljetter betalas tillbaka och abonnenter kompenseras.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
340-500 kr Student 170-250 kr

Evenemanget har ägt rum

Konserten är tyvärr inställd. Vi återkommer så snart vi kan till er som är berörda med detaljinformation om vad som gäller kring till exempel kompensation. Generellt gäller att vi återköper alla biljetter till Göteborgs Symfonikers egna arrangemang, enskilda såväl som inom abonnemang.

För abonnemang gäller: Återbetalning sker automatiskt så snart vi vet hur höstsäsongen påverkas, dock senast 15 januari 2021. Mer info om hur återbetalningen går till och beslutet att ställa in/flytta evenemang finns här.

Det är högt tryck på biljettkontoret och vi hoppas att ni kan ha överseende med att det kan ta extra lång tid att få svar. Vid frågor, kontakta biljettkontoret: biljett@gso.se, 031-7265300.

Biljettsläpp

Den 7 november kl 11.00 släpps ett antal anpassade konserter till försäljning. Du som är abonnent har online-förtur till biljetterna med start den 6 november kl 11.00 via din webbprofil. Eftersom publikantalet är så starkt begränsat har vi tyvärr inte möjlighet att erbjuda de platser som sedan tidigare bokats i respektive abonnemang.

Varmt välkommen att också ta del av konsertutbudet på GSOplay, när och var du vill.

——————————–

Oj, oj, oj. När Ravel släpper loss de romska virtuospassagerna i Tzigane yr hartset mot de glödande strängarna!

Tongångar ur folklagren precis som i Bartóks första rapsodi. Oslofilharmonin tar också med sig en rapsodi av Svendsen – sällsynt norsk – och Mahlers första symfoni med sina klezmerinslag.

Program

Svendsen Norsk rapsodi nr 4 14 min

Bartók Rapsodi nr 1 för violin och orkester 10 min

Ravel Tzigane 9 min

Paus 25 min

GUSTAV MAHLER (1860-1911) SYMFONI NR 1 D-DUR "TITAN" Langsam. Schleppend. Im Anfang sehr gemächlich Kräftig bewegt, doch nicht zu schnell. Trio. Recht gemächlich Feierlich und gemessen, ohne zu schleppen Stürmisch bewegt När den 27-årige Gustav Mahler 1887 ombads fullborda Carl Maria von Webers efterlämnade komiska opera Die drei Pintos befruktade det hans eget skapande. Inspirerad började han omedelbart skissa på en egen symfoni som fullbordades i sin femsatsiga version i mars 1888. Den 20 november året därpå uruppfördes den första symfonin i Budapest med tonsättaren själv som dirigent. Musiken väckte våldsam kritik, för det här var något man inte hade väntat sig. Mahler hade gjort sig känd som en lysande operadirigent men som tonsättare var han praktiskt taget okänd, och nu kom han med en ambitiös, stilistiskt brokig och märkligt personlig symfoni. Visst handlar den om honom själv, som allt annat han skrivit. "Så länge min erfarenhet kan sammanfattas i ord, skriver jag ingen musik om den. Mitt behov av att uttrycka mig själv musikaliskt - symfoniskt - börjar där de musikaliska känslorna vacklar vid den dörr som leder till den andra världen - den värld där saker och ting inte längre skiljs åt av tid och rum." Från början var symfonin femsatsig och det fanns ett utförligt program till varje sats, men Mahler har senare förnekat allt ickemusikaliskt innehåll i symfonin, trots att den ofta fått behålla namnet "Titan", hämtat från en roman av Jean Paul som antydde en hjältestämning. Vid kommande framföranden uteslöt Mahler en av de fem satserna, Blumine. Få verk av Mahler har sedan genomgått så många revideringar - ända fram till 1898. När man på 1960-talet hittade första versionen kunde man konstatera att skillnaderna var stora. Den första satsen kallades ursprungligen "Vår utan slut" och bygger på den pastorala sången Ging heut Morgen übers Feld ur den då ännu ouppförda sångsviten Lieder eines fahrenden Gesellen (1885). Inledningen är manande: det börjar med en oförglömlig känsla av rymd och stillhet. Kanske tänkte Mahler på när han lämnats ensam i skogen av sin far med tillsägningen att inte flytta på sig förrän fadern kom tillbaka - och det dröjde många timmar. Efterhand bryter tematiska fragment fram: hornsignaler, trumpetfanfarer, fågelsång. Det blir snabbare och ljusare och musiken når en första klimax innan allt kollapsar och vi är tillbaka i inledningens stillhet. Därpå upprepas hela denna process med nya teman och förvandlingar av de gamla, och en ännu mer överväldigande höjdpunkt. Andra satsen gick först under namnet "Fulla segel" och speglar en längtan till naturen och livliga, österrikiskt inspirerade bonddanser. "Sorgmarsch à la Callot" kallade han den tredje satsen, och konstnärens åsyftade etsning visar hur den döde jägaren bärs på bår av skogens djur. Det är en parodisk bild och en i högsta grad parodisk musik, som bygger på den kända barnvisan Broder Jakob i en ironisk, grotesk och bitter mollversion. I triodelen förekommer ytterligare ett citat ur Lieder eines fahrenden Gesellen. Finalen är ett sårat hjärtas förtvivlan. Rubriken på satsen lånade han från Dante: "Från inferno till paradiset". Nog kan musiken tyckas börja i helvetet, och nog var Mahler i alla fall en bra bit på väg till paradiset. Men ända fram nådde han inte ännu, det gjorde han först i andra symfonin - och den påbörjades omedelbart efter den första. STIG JACOBSSON

Medverkande

Oslo filharmoniska orkester

Finske dirigenten Klaus Mäkelä har genom sin fina musikaliska kommunikation med orkestrar runt om i världen blivit internationellt omtalad och hyllad. Han är blivande chefdirigent och konstnärlig rådgivare för Oslo filharmoniker, med start nästa säsong, samt förste gästdirigent för Sveriges Radios symfoniorkester, Artist in Association hos Tapiola sinfonietta och konstnärlig chef för Åbofestivalen. Denna säsong innefattar debutkonserter med bland annat Elbfilharmonin i Hamburg, Münchens filharmoniker, Bambergs symfoniker, Nederländska radiofilharmonin, Franska Radions Nationalorkester, Spanska Nationalorkestern och London Philharmonic Orchestra. Han återvänder till Oslo filharmoniker, radioorkestern i Leipzig, Frankfurts radiosymfoniker, Minnesota Orchestra och Tokyos stadsorkester. Klaus Mäkelä fortsätter sina samarbeten med Sveriges Radios symfoniorkester och Tapiola sinfonietta där han har påbörjat en cykel med Beethovens samtliga symfonier. Denna säsong kommer han i sina konsertprogram att dirigera mästerverk av Bruckner, Rachmaninov, Sjostakovitj, Debussy, Ravel och Berlioz. Klaus Mäkelä har besökt Göteborgs Symfoniker två gånger, senast i januari 2018 då han med stor framgång dirigerade Sjostakovitjs Symfoni nr 10 och Tjajkovskijs violinkonsert med unge Daniel Lozakovitj som solist.

Violinisten Daniel Lozakovitj framträder ofta med orkestrar som Franska Nationalorkestern, Kungliga filharmonikerna, Moskvas filharmoniker, Ryska Nationalorkestern och Royal Liverpool Philharmonic Orchestra. Han har snabbt blivit en efterfrågad solist på den internationella arenan och samarbetar med framstående dirigenter som Adam Fischer, Vasily Petrenko, Leonard Slatkin, Vladimir Spivakov och Robin Ticciati. Han har ett nära samarbete med Valery Gergiev sedan deras första konsert 2015. Detta följdes av flera framträdanden på Mariinskijteatern och även invigningen av Münchens filharmonikers MPHIL 360-festival. Denna säsong sker hans emotsedda debut med Boston Symphony Orchestra och dirigenten Andris Nelsons i Tanglewood liksom en turnée i Japan och andra delar av Asien med Valery Gergiev samt en turné med Hessiska radions orkester och Andrés Orozco-Estrada. Daniel Lozakovitj framträder regelbundet på de internationella festivalerna i Lugano, Gstaad, Aix-en-Provence och Verbier. 2016 skrev Daniel Lozakovitj kontrakt med Deutsche Grammophon. Han har spelat in Bartóks violinduetter med Daniel Hope och fler inspelningar är planerade. Daniel Lozakovitj har vunnit flera violinisttävlingar, bland dem Vladimir Spivakov-tävlingen och Europeiska ungdomstävlingen i Makedonien. Nyligen erhöll han Excelentia-priset som utdelades av Spaniens drottning Sofia, samt utsågs till årets unga artist 2017 vid Festival of the Nations.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret