Stäng
Meny
tor
4
Maj
Kl 19.30

Prokofjevs cellosymfoni

Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali Dirigent, Truls Mørk Cello

Prokofjevs cellosymfoni

Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali Dirigent, Truls Mørk Cello

Evenemanget är inte längre aktuellt

Vilken kombination: en av vår tids främsta cellister i Prokofjevs gränsöverskridande och näst intill ospelbara Sinfonia concertante med en strid ström av spännande inslag och utmanande soloeskapader för Truls Mørk.

Rysk musik som unge energiknippet Santtu-Matias Rouvali älskar och den kärleken sträcker sig även till angränsande Tjeckien med Moldau av ”göteborgaren” Smetana –  han bodde och arbetade här 1856-1861 – och originalet Janácek vars musik inte låter som någonting annat. Hans skildring av den grymme kosacken Taras Bulbas äventyr och obevekliga slut är ett måste för alla spänningssökare.

Truls Mørk är Artist in Residence för Göteborgs Symfoniker säsongen 2016-2017. Santtu-Matias Rouvali tillträder som chefdirigent för orkestern med start säsongen 2017-2018.

Begränsad framkomlighet

Det är ett cykellopp i centrala stan samma dag som konserten den 5 maj, vilket innebär begränsningar för all trafik runt omkring Götaplatsen.

Introduktion till konserten

Kostnadsfri introduktion en timme innan konsertstart med musiker från Symfonikerna.

Program


Smetana Moldau
12 min

MOLDAU Bedrich Smetana ägnade stora delar av sitt liv åt att försöka komponera vad han ansåg vara typisk tjeckisk musik och blev på så sätt en förgrundsgestalt för nationalromantiken. Han fick undervisning av pianopedagogen Josef Proksch och kompositören Franz Liszt, men hans största inspiration till komponerandet kom från Richard Wagner. Smetanas första stora verk var en pianotrio som han skrev efter en av hans sex döttrars tragiska död 1855. Han sörjde och var djupt olycklig. Året därefter tog han anställning som dirigent för harmoniska sällskapet i Göteborg för att komma bort från minnet av dottern. Smetana ansåg att svenskarna var musikaliskt osofistikerade och gjorde sitt bästa för att undervisa folket i musik. Genom musikundervisningen träffade han Fröjda Benecke, en göteborgsk hemmafru som blev hans musa och älskarinna. Till hennes ära transkriberade han två sånger av Schubert och gjorde om ett av sina tidigare pianostycken till polkan Videní na plese. I Göteborg verkade han i sex år. När han återvände till Prag på 1860-talet ville han skriva en nationalistisk opera. Första försöket var Brandenburgarna i Böhmen som inte ledde till någon framgång, men hans andra opera Brudköpet togs emot med entusiasm och räknas än idag till en av hans starkaste nationalistiska kompositioner. Smetana blev sedermera kapellmästare vid den tjeckiska nationalteatern, en tjänst han var tvungen att lämna 1874 till följd av dövhet som sägs ha kommit över en natt. Trots dövheten fortsatte han att komponera och skrev bland annat Böhmiska danser, Aus der Heimat och Mitt fosterland (Má vlast). Smetana komponerade Mitt fosterland mellan 1874 och 1879. Verket framförs ofta i sin helhet, men de sex delarna komponerades som individuella symfoniska dikter. Denna kompositionsform skapades av Liszt och har till syfte att gestalta något ickemusikaliskt som till exempel ett landskap eller en tavla. De symfoniska dikterna ska inspirera och framkalla bilder hos lyssnaren. Dikterna i Mitt fosterland beskriver den böhmiska landsbygden, dess historia och dess legender. I tondikten Moldau, på tjeckiska Vltava, beskriver Smetana floden som från sina källor - en varm och en kall - rinner genom Böhmen. Smetana tar lyssnaren med längs floden, genom skogar, genom landskapet där en bonde firar bröllop, förbi palats och ruiner, i månskenet där sjöjungfrurna dansar och dit den till slut rinner ut i Elbe. Moldau är Smetanas mest kända symfoniska dikt. Selma Pettersson


Prokofjev Sinfonia concertante för cello och orkester
40 min

SINFONIA CONCERTANTE för cello och orkester op 125 Andante Allegro giusto Andante con moto Det var världens då främste cellist, ryssen Mstislav Rostropovitj (1927-2007), som inspirerade Sergej Prokofjev att skriva om sin första cellokonsert op 58 från 1938, som varken uppskattats av åhörarna eller tonsättaren själv. Mellan 1950 och 1952 arbetade de båda nära tillsammans och Rostropovitj uruppförde Sinfonia concertante i Moskva i februari 1952 och med ytterligare ändringar två år senare i Köpenhamn. Därför kräver solostämman i dag en musiker som har en ovanlig teknisk skicklighet och musikalitet, ibland så svårutförd att Rostropovitj bad tonsättaren skriva lättare alternativ av vissa passager för mindre skickliga musiker. Dessa används dock inte av dagens stora cellister! Sergej Prokofjev var utbildad pianist, dirigent och tonsättare vid Musikkonservatoriet i S:t Petersburg enligt den nationella ryska skolan, men sneglade mer och mer på vad som hände i västerlandets musikutveckling. Redan under konservatorietiden 1904-1914 skrämde han nästan livet ur sin lärare i komposition, Rimskij-Korsakov, med sina avancerade och oväntade tonartsbyten och rytmer, sin humor och plötsliga groteska musikaliska infall. Efter revolutionen 1917, då tsarväldet försvann, flyttade Prokofjev utomlands och tillbringade 17 år i omväxlande Japan, USA, Tyskland och Frankrike, där han bland annat skrev flera av sina sceniska verk, operor och musik till baletter. Han återvände till Sovjetunionen 1934 och fortsatte sin omfattande tonsättargärning eftersom han av hälsoskäl inte kunde spela piano eller dirigera så många år till. Cellokonserten är uppdelad i tre satser på traditionellt sätt, men inleds och avslutas med kortare långsamma satser och med en lång, snabb sats i mitten, som även innehåller solistens fantastiska solokadens. Här finns marschrytmer och lyriska melodier, ryska folkmusikinslag och Prokofjevs typiska känsla för det burleska, groteska och ironiska. Sergej Prokofjev avled märkligt nog samma dag som Josef Stalin, den 5 mars 1953. Då hade han 1948 varit en av många ryska tonsättare som bannlysts av den ryske ledaren för att de inte anpassat sig tillräckligt mycket efter de musikaliska krav Sovjetstaten ställde på dem - att skriva för folket uppbygglig och harmonisk musik, inte atonal, dissonerande "kakafoni". Det var vännen Rostropovitj som räddade honom från total kollaps genom sitt engagemang och stöd i hans fortsatta komponerande. Det sägs att Prokofjev gjorde ett slags avbön och blev en ganska beskedlig komponist de sista åren av sitt liv. Men det motsägs i hög grad av den här konserten, som är en favorit hos flera av vår tids cellister. Gunilla Petersén


Paus
25 min


Janácek Taras Bulba
23 min

TARAS BULBA, rapsodi för orkester Andrejs död Ostaps död Profetian om samt Taras Bulbas död Taras Bulba från 1918 bygger på Gogols kosackepos som skildrar verkliga händelser på 1600-talet. Janácek kallade stycket sitt musikaliska testamente, kopplat till första världskriget, fast han fått idén långt tidigare. Redan i maj 1905 antecknade han i sitt exemplar: "Inte för att Taras Bulba dödade sin egen son för att han svikit folket, inte heller för andra sonens martyrdöd, utan för att inget lidande i världen kunde slå ut det ryska folkets kraft." Orden blev aktuella för Janácek då han började skriva uvertyren 1915, redan innan Ryssland mött sitt öde i kriget samma höst. Den stolta ryska "ångvälten" sopades på tre dagar ut från Ostpreussen i slaget vid Tannenberg. Ryske generalen Samsonov begick självmord. Trots sin bitterhet skrev Janácek vidare. Stycket låg efter otaliga revisioner klart långfredagen 1918, då kallat Slavisk rapsodi. Uruppförandet skedde i Brno 9 oktober 1921, men då hade bakgrunden hunnit bli en helt annan. 28 oktober 1918 hade de tjeckiska och slovakiska folken äntligen fått självständighet och frihet, för tjeckerna efter 300 år under Österrike, och för slovakerna efter 1000 år under Ungern. Janácek kände det som om ett nytt liv börjat. Men det skulle dröja innan verket nådde ut i världen. Ett fyrhändigt pianoarrangemang gavs ut 1925. I sin helhet kom stycket inte ut förrän 1927. I öppningen anfaller Taras Bulba med sina söner polska staden Dubno. Bland fienderna ser Andrej en flicka han älskat. Han tar sig in i staden till ett passionerat kärleksmöte, avbrutet av Taras Bulbas angrepp, där han måste kämpa mot sina egna. Men inför fadern sänker han sitt vapen och dödas. I nästa sats har brodern Ostap fallit i polsk fångenskap och torteras i väntan på att avrättas, allt under polackernas vilda segerdans. I sista satsen tas Taras Bulba själv till fånga och döms att brännas på bål. När lågorna flammar minns han sonen Ostaps öde, medan fienderna dansar en vild krakowiak. I hans sista medvetna stund anfaller dock kosackerna och musiken formas till en mäktig befrielsehymn. Rolf Haglund


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.


Santtu-Matias Rouvali Dirigent

Från och med i höst är finske Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Själlands symfoniorkester. Santtu-Matias Rouvali har etablerat en internationell karriär som innefattar regelbundna framträdanden med orkestrar som Philharmonia Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Kungliga filharmonikerna och Finska Radions symfoniorkester. Senaste säsongen debuterade han med Bambergs symfoniker vid deras firande av Sibelius 150-årsdag samt med radioorkestern i Baden-Baden och Freiburg. Säsongen 2016-2017 turnerar han i Europa med Lausannes kammarorkester samt återvänder till BBC Symphony Orchestra, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin och Bergens filharmoniker. I USA framträder han med Los Angeles Philharmonic, Cincinnati Symphony Orchestra och Minnesota Orchestra. Ett gästspel i Japan med Tammerfors stadsorkester väntar också. Bland hans inspelningar finns gitarrkonserter av Hakola och Hosokawa med Timo Korhonen och Uleåborgs symfoniorkester samt Sibelius och Nielsens violinkonserter med Baiba Skride och Tammerfors stadsorkester. I recensionen av den senare skrev The Guardian att Rouvali "är den senaste märkvärdiga begåvningen som framkommit i den finska dirigenttraditionen". Santtu-Matias Rouvali har ett nära samarbete med nordiska solister som violinisterna Vilde Frang och Pekka Kuusisto, cellisten Truls Mørk, trumpetaren Håkan Hardenberger och klarinettisten Kari Kriikku. Han har också samarbetat med pianisterna Katia och Marielle Labèque, cellisten Alisa Weilerstein, pianisten Benjamin Grosvenor, trumpetaren Alison Balsom och slagverkaren Martin Grubinger. Som operadirigent har Santtu-Matias Rouvali dirigerat uppsättningar av Bizets Carmen och Mozarts Trollflöjten vid operafestivalen i finska Karleby och han kommer också att leda Verdis Ödets makt med Tammerforsoperan.


Truls Mørk Cello

Norske Truls Mørks fängslande framträdanden, där eldig intensitet förenas med integritet och känslighet, har etablerat honom som en av vår tids främsta cellister. Han är en hyllad artist som framträtt med ledande orkestrar som Orchestre de Paris, Berlins filharmoniker, Wiens filharmoniker, Concertgebouworkestern, Münchens filharmoniker, Philharmonia Orchestra, London Philharmonic Orchestra och Gewandhausorkestern i Leipzig. I Nordamerika har han bland annat samarbetat med New York Philharmonic, orkestrarna i Philadelphia och Cleveland, Los Angeles Philharmonic Orchestra och Boston Symphony Orchestra. Han samarbetar med vår tids främsta dirigenter, bland dem Myung-Whun Chung, Mariss Jansons, Esa-Pekka Salonen, Manfred Honeck, Gustavo Dudamel, Kent Nagano, Sir Simon Rattle, Yannick Nézet-Séguin och Christoph Eschenbach. Säsongen 2016-2017 är Truls Mørk Artist in Residence hos Göteborgs Symfoniker och han kommer också att turnera med Bergens filharmoniska orkester och Oslofilharmonin. Samtidigt fortsätter han att framträda på viktiga scener och festivaler i olika delar av världen. Han deltog i den internationella Piatigorsky-festivalen i Los Angeles samt vid BBC Proms och återvänder till Verbier-festivalen 2017. Truls Mørk har ett stort intresse för samtida musik och han har gjort fler än 30 uruppföranden, bland dem Rautavaaras Towards the Horizon med BBC Symphony Orchestra och John Storgårds, Pavel Haas cellokonsert med Wiens filharmoniker och Jonathan Nott, Pendereckis Konsert för tre celli och orkester med NHK-orkestern i Tokyo och Charles Dutoit samt Haflidi Hallgrímssons cellokonsert, en sambeställning av Oslofilharmonin, Islands symfoniorkester och Skotska kammarorkestern. Bland hans många skivinspelningar för Virgin Classics, EMI, Deutsche Grammophon och andra bolag finns de flesta stora cellokonserterna. Flera av inspelningarna har erhållit utmärkelser som Grammy, Gramophone Award, ECHO Klassik och Midem-priset. Bland hans senaste inspelningar finns Sjostakovitjs cellokonserter med Oslofilharmonin och Vassilij Petrenko (Ondine) samt musik för cello och orkester av Massenet med Orchestre de la Suisse Romande och Neeme Järvi (Chandos).


Nyhetsbrev

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbreven så får du information och erbjudanden från Göteborgs Konserthus direkt i din mailbox en till två gånger per månad.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Jag vill prenumerera på nyhetsbrev