Göteborgs Konserthus University of Gothenburg Symphony Orchestra

Cecilia Damström (f 1988) Nixus Cecilia Damström från Helsingfors har sedan 2014 skrivit beställningsverk för olika ensembler och festivaler. Hennes kompositioner har tilldelats flera nationella och internationella kompositionspriser. Extinctions, beställt av finska Radiosymfonikerna, nominerades till Nordiska rådets musikpris 2024. Om Nixus från 2021 berättar hon: “Det latinska ordet nixus översätts med orden ansträngning, tryck och belastning. Nixus är dedikerat till alla som lider av mental ohälsa i någon form. I detta verk försöker jag illustrera hur tankar hoppar fram och tillbaka i ett rusande tempo, och ofta formar ett slags ekorrhjul, en ond spiral som är svårt att bryta sig ur. Jag försöker beskriva hur tankarna ofta leder till väldigt dystra sinnesstämningar och ångest, som kan få rent av fysiska manifestationer i kroppen bland annat genom hjärtklappning och tryck i bröstet.” Verket uruppfördes i februari 2021 av Joensuu stadsorkester under ledning av chefdirigent Eero Lehtimäki. Gehrmans Musikförlag

Aaron Copland (1900-1990) Appalachian Spring, svit Copland var årsbarn med det nya seklet, och skulle komma att förkroppsliga den nya tidens förhoppningar om den amerikanska livsstilen - inte minst genom cowboy-baletterna Rodeo och Billy the Kid. Hans karriär blev lång och rik. Han var en av Leonard Bernsteins favoritkompositörer. På 1920-talet hade han varit elev till legendariska Nadia Boulanger i Paris, och hamnade därefter snabbt under dirigenten Kussevitskijs vingar. Det var för dennes Bostonsymfoniker han tidigt komponerade några av sina mest briljanta verk. För även om Copland komponerat i de flesta genrer, har han blivit mest uppmärksammad för sin färggranna, rytmiskt vitala och praktfulla orkestermusik. Balettkonsten intresserade honom särskilt och 1943-1944 komponerade han Appalachian Spring för Martha Grahams balettgrupp. Hon uruppförde den i oktober 1944. Orkesterdiket i teatern i Library of Congress i Washington DC är mycket litet och rymmer bara en ensemble om 13 musiker, och för en sådan ensemble komponerades också baletten. Men våren 1945 arrangerade tonsättaren en förkortad version av baletten för symfoniorkester, något som kom att visa sig bli hans mest spelade verk. Det var Martha Graham som valde titeln till baletten, och hon hämtade den från en dikt av Hart Crane, vilken egentligen inte alls hade med handlingen att göra. Baletten berättar om ett nybyggarsamhälle i Pennsylvania vid förra seklets början. I den långsamma inledningen lär vi känna huvudpersonerna: nybyggarkvinnan med vana att röra sig i vildmarken, predikanten, den unge förmannen och hans fästmö, samt en grupp om fyra kvinnor i predikantens följe - alla deltar i dansen. En stillsam bön vidtar och därefter en kärleksduett. Predikanten leder en ny dans vilken avslöjar hans irländska bakgrund, och flera av personerna tar upp sina egna danser tills predikanten med en ny bön välsignar det unga paret - och här har Copland även tagit med den gamla frälsningsmelodin The Gift to be Simple. Baletten slutar med att det unga paret lämnas ensamma och stärkta i sitt nya hus. Stig Jacobsson

Felix Mendelssohn (1809-1847) Symfoni nr 5 D-dur Op 107, Reformationssymfonin Andante. Allegro con fuoco Allegro vivace Andante Andante con moto. Allegro vivace. Allegro maestoso Symfoni nr 5 skrevs 1831 och höll på att inte få någon premiär alls. Pariskonservatoriets orkester tyckte inte den var tillräckligt melodiös och vägrade att spela den. Även Mendelsson kallade den "en fullständig missanpassning". Istället hölls premiären i Berlin året därpå. Symfonin skrevs till minne av reformationen och första satsen bygger på psalmen Dresden Amen. Wagner skulle använda samma melodi i Parsifal. Den andra satsen är ett livligt scherzo, medan tredje satsen, markerad Andante och i g-moll, är huvudsakligen för stråkarna. Finalen citerar också en psalm, den välkända Vår Gud är oss en väldig borg. I slutet av den intensiva codan bjuder Mendelssohn på en sista, högljudd variant av koralen där hela orkestern stämmer in. Jenny Svensson

Orkesterns kärna utgörs av studenterna vid den tvååriga internationella masterutbildningen i symfoniskt orkesterspel vid Högskolan för Scen och Musik vid Göteborgs Universitet. Utbildningen är unik i sitt slag och bedrivs i samverkan med Göteborgs Symfoniker och GöteborgsOperan. I orkesterprojekten ingår även studenter från kandidatutbildningen i klassisk musik – ett treårigt program där studenten fokuserar på kammarmusikspel och individuell utveckling på sitt instrument. Ibland bjuds studenter från andra musikhögskolor in att delta i och komplettera orkestern. Varje läsår gör University of Gothenburg Symphony Orchestra åtta orkesterproduktioner. Till dessa engageras internationellt välkända dirigenter och solister. På senare tid har Simon Crawford-Phillips, Jurjen Hempel, Vince Mendoza och Daniela Musca gästat orkestern. Bland solisterna märks pianisten Christian Zacharias, cellisten Amalie Stalheim och violinisten Isabelle van Keulen. Varje år samarbetar orkestern också med operautbildningen vid Högskolan för Scen och Musik. UGSO är en ambassadör för Göteborgs Universitet som stöder konsert- och turnéverksamheten.

Finska Maria Itkonen har etablerat sig som en mångsidig dirigent, både inom opera och orkesterrepertoar. Bland höjdpunkterna den gångna säsongen var debuter på Teatro de la Maestranza i Sevilla och Auditorium-Orchestre National de Lyon, hos Helsingborgs Symfoniorkester och Österbottens Kammarorkester. Itkonen har dirigerat Helsingfors Filharmoniska orkester, Kungliga Filharmonin i Stockholm, Tammerfors Filharmoniska orkester, Malmö Symfoniorkester och Åbo Filharmoniska orkester. Hon debuterade på Folkoperan i Stockholm 2022 med Norma och har uruppfört ett flertal verk av finska samtida tonsättare. Maria Itkonen studerade dirigering för professor Jorma Panula i Finland och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm. Innan hon riktade in sig på dirigering hade hon en karriär som konsertmästare i ledande europeiska orkestrar.