Vara Konserthus i skymning Vara Konserthus i skymning

Vara Konserthus Göteborgs Symfoniker i Vara Konserthus

Ett romantiskt mästerverk följt av stormig kärlek med Göteborgs Symfoniker, John Wilson dirigent och Leonard Elschenbroich cello.

Speltid ca: 2 t inkl paus

Denna kväll gästspelar Göteborgs Symfoniker i Vara Konserthus.

Edvard Elgars cellokonsert är ett romantiskt mästerverk. Uttrycksfull musik laddad med lyrisk melodirikedom, elegans och längtansfull passion. En stark kontrast är landsmannen William Waltons emotionella vulkanutbrott i första symfonin.

Medan Elgar lockar fram cellons unika förmåga att gestalta både melankolisk besinning och innerligt begär är Waltons symfoni en musikalisk lavaström av lidelse. Musiken är en klingande version av Waltons stormiga kärleksrelation med baronessan Imma von Doernberg som i början av 30-talet lämnade honom för den ungerska läkaren, musikern och konstfilosofen Tibor Csató. Orkestern leds av brittiske John Wilson och solist är den hyllade tyske cellisten Leonard Elschenbroich.

Program

Elgar Cellokonsert 30 min

Paus 25 min

WILLIAM WALTON (1902-1983) SYMFONI NR 1 B-MOLL Allegro assai Scherzo: Presto con malizia Andante con malinconia Maestoso. Allegro brioso ed ardentemente. Vivacissimo. Maestoso Första symfonin är ett av Waltons mästerverk - jämte Façade, kantaten Belshazzar's Feast och altfiolkonserten. 30-åringen, som satte sig att skriva den 1932, var inte buskablyg: "Jag känner att jag kan radera ut Arnold Bax från kartan." Han gjorde det. Liksom med flertalet engelska symfoniker. Däremot hade han underskattat svårigheterna. När de tre första satserna uruppförts 1934, efter påtryckningar av en alltmer desperat dirigent - Hamilton Harty - dröjde det ännu ett år innan hela det fyrsatsiga verket låg klart. Walton hade då tidigt fört in en fläkt av kontinenten, med vissa drag av jazz och Les six och Stravinsky i Frankrike. Men nu beslöt han skriva "absolut musik" i större skala, bort från sena 1800-talsromantiken, delvis åter till Beethoven men än mer framåt, med Sibelius som riktmärke. Walton-generationen kom ju att bedriva en sorts kult av den finske giganten, däribland Bax, Moeran och Rubbra, vars andra symfoni rentav recenserades som "äntligen Sibelius åttonde". Vaughan Williams dominans var bruten, och Waltons symfoni blev riktningsgivande för ung engelsk musik det närmaste kvartsseklet. Talet om absolut musik var dock förhastat. Traumatiska händelser i Waltons liv kom att sätta spår i den nästan vulkaniskt eruptiva musiken. De tre upprörda, rätt bittra, första satserna bär spår av hans samliv med Imma von Doernberg, den förmögna änkan efter en tysk baron. Hon tillägnades verket, innan hon lämnade honom för gott 1934. Då träffade Walton den 22 år äldre adelskvinnan Alice Wimborne, som kom att dela hans liv ända till sin död i cancer 1948. Mötet kan förklara finalens glädjeutbrott och rentav hans förmåga att avsluta verket. Senare skulle han erkänna att allt tal om krigshotet som förklaring till musikens känsloläge var nonsens; allt berodde på hans egna emotionella erfarenheter vid denna tid. Redan i öppningens hornsignal kan vi ana ett arv från Sibelius femte symfoni, liksom i de olycksbådande pukvirvlarna och det hotfulla brasset. Efter all denna högspänning följer det maliciösa (illvilliga) scherzot med eko av Stravinskys Våroffer och den melankoliska långsamma satsen med dess tragiska klimax. Finalen är speciell. Walton talade själv om ett "stycke för mobben", samtidigt som han nog ändå tyckte den var symfonins bästa sats. Stycket gjorde snabbt världssuccé. ROLF HAGLUND

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

John Wilson dirigent

Leonard Elschenbroich cello

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Den oemotståndliga cellon
14 sep 19.30

Ett romantiskt mästerverk följt av stormig kärlek med Göteborgs Symfoniker, John Wilson dirigent och Leonard Elschenbroich cello.

Läs mer