Vara Konserthus Göteborgs Symfoniker gästar Vara Konserthus

Johann Sebastian Bach (1685-1750) O Mensch, bewein dein Sünde groß (Bearbetning av Max Reger) Matteuspassionen av Johann Sebastian Bach, framförd i sin första version i Thomaskyrkan i Leipzig 1727, ses av många som ett av de viktigaste verken i musikhistorien. Som text till den dramatiska berättelsen om Jesu lidande använde Bach i första hand dikter av poeten Picander. Därtill lades tyska psalmer, där kören beaktar och vädjar till Guds godhet. I den slutliga versionen av verket består finalen i del 1 av en sådan koral, O Mensch, bewein dein Sünde groß (O människa, begråt din stora synd). Själva melodin hämtade Bach från en psalm skriven runt 1524 av Matthias Greiter, munk i Strassburg. Bach hade tidigare använt den i ett orgelpreludium. Nu tillförde han också texten av psalmförfattaren Sebald Heyden. Den första strofen riktar sig till lyssnaren och ber henne att minnas och beklaga sin stora synd. Nästa rad säger att Jesus Kristus kom till jorden och ville bli en medlare (Mittler). Den andra halvan av strofen nämner att han tog bort all sjukdom, innan han offrade sig, bärandes våra synders tunga börda (unsrer Sünden schwere Bürd). I såväl orkester som i kör blottar Bach människan och hennes brister. Där vi överträtt våra befogenheter har vi visat inte styrka, utan svaghet. Där vi sårar vår nästa, sårar vi också oss själva. I en koral längre fram väntar förlåtelsen: “Jag förnekar inte min synd, men din nåd och barmhärtighet är mycket större”. Tonsättaren Max Reger var liksom Bach baserad i Leipzig, där han var professor vid konservatoriet vid 1900-talets början. Här har han tagit Bachs hymn och förvandlat den till långsamma stråkar, lika ödmjuka som mänskliga röster. JENNY SVENSSON

Arnold Schönberg (1874–1951) Violinkonsert op 36 Poco allegro Andante grazioso Allegro Schönberg såg sig själv som en naturlig fortsättning på den framgångsrika österrikiska musiktraditionen från Mozart-Beethoven-Brahms. Det var aldrig hans avsikt att revolutionera eller nyskapa, men samtidigt kände han ett starkt behov av att reformera. Tonarterna började spela ut sin roll när bland andra Wagner kromatiskt började använda skalans alla tolv toner i samma verk. Schönberg gillade inte den laglösheten och försökte skapa nya regler. Men när han vid seklets början lanserade sin tolvtonsteknik blev det ramaskrin. Med tiden har denna metod att på ett demokratiskt sätt låta den kromatiska skalans alla tolv toner få lika stort värde blivit vedertagen och tonsättarna har strävat efter att låta den bli ett verktyg som lyssnaren inte ska lägga märke till, lika lite som sonatformen. 1936 fullbordade Schönberg sin enda violinkonsert och han dedicerade den till sin hängivne elev Anton Webern. Men musiken befanns vara så svårspelad att den låg ospelad i fyra år innan Louis Krasner (som också uruppförde Alban Bergs violinkonsert) och dirigenten Leopold Stokowski vågade ta steget. Även därefter har konserten varit en sällsynt gäst på estraderna. Man har ibland sagt att den kräver sex fingrar. Inte heller orkestern kommer lätt undan i detta kompromisslösa, delikata och mycket exakt noterade verk, där varje ton är en noga vägd detalj av helheten. Lika sällsynt som den är på konsertprogrammen, lika noggrant är den studerad av musikteoretiker, vilka här fått ett praktexempel på fullt utarbetad tolvtonsmusik. Jag tror inte en nutida lyssnare har lika svårt att ta till sig musiken, som man hade när den var ny. STIG JACOBSSON

SERGEJ PROKOFJEV (1891-1953) UR BALETTEN ROMEO OCH JULIA 1 Montague och Capulet 2 Folkdans 3 Scen 4 Madrigal 5 Menuett 6 Maskspel 7 Romeo och Juliet 8 Tybalts död 9 Romeo vid Julias grav I 400 år har Shakespeares verk utgjort en outsinlig inspirationskälla för tonsättare. Jagos svartsjuka, Lady Macbeths ondska, Falstaffs frosseri, den trolska skogsromantiken i En midsommarnattsdröm, Ariels och Calibans eviga strid i Stormen, alla är de teman som gett upphov till oräkneliga musikaliska utläggningar. Men frågan är väl om inte den odödliga kärleken mellan Romeo och Julia, släktkonflikten på liv och död och den slutliga tragedin för de unga älskande, är det drama som satt djupast musikaliska spår. Varför har just Shakespeare kommit att bli en sådan evig inspirationskälla? En av förklaringarna är säkert att Shakespeare tidigt blev en symbol för den mångfaldskänsla och den balans mellan högt och lågt som visade en radikal ung generation vägen in i romantiken. Vi minns Beethovens ord när någon frågade vad han egentligen menade med finalen till pianosonaten i d-moll opus 31: "Läs Shakespeares Stormen!" Vi minns Schumanns kategoriska yttrande: "När man känner till och allvarligt studerat Bibeln, Shakespeare och Goethe, så räcker det!" I våra dagar är det inte minst musikalkompositörerna som ständigt återvänder till Shakespeare, och Leonard Bernsteins West Side Story är visst inte det enda guldägget. Redan 1938 gjorde Richard Rogers och Lorenz Hart Boys from Syracuse byggd på den rätt okända komedin Förvillelser. Cole Porters "Kiss me Kate", byggd på Så tuktas en argbigga, blev en Broadwaysuccé med över 1000 föreställningar. Men naturligtvis var det när trion Bernstein-Laurents-Sondheim omplanterade Romeo och Julia-motivet i raskonflikterna mellan två ungdomsligor på Manhattan som Shakespeare på nytt blev en realitet för en hel värld. Frågan är väl om det finns så många fler rester av klassisk bildning som är kända av dagens ungdom. Men nästan alla har hört talas om Romeo och Julia. Sergej Prokofjev fick 1944 en beställning från Kirovteatern i Leningrad på en balett om Romeo och Julia. Musiken komponerades 1935-1936 men eftersom de flesta balettexperter menade att musiken var helt omöjlig för dansbruk drog uppsättningen ut på tiden. Man försökte också påverka tonsättaren att lägga in ett "happy end". Först efter starka protester från litterär expertis gick det att bevara originalet. Redan i oktober 1936 hade Prokofjev dock spelat upp några pianotranskriptioner av balettmusiken vid en konsert i Moskva och fått beröm av Izvestias kritiker for sitt nya "realistiska språk". I otålighet över allt krångel med Kirovteatern fortsatte han med att arrangera ett par orkestersviter ur balettmusiken. Svit nr 1 framfördes i Moskva i november 1936, och i april 1937 dirigerade tonsättaren själv den andra sviten i Leningrad. Senare samma år framförde han en pianosvit omfattande tio utdrag ur baletten. Några år senare sammanställde han också en tredje orkestersvit. Premiären på Prokofjevs balett kom att gå Kirovteatern förbi. Den ägde i stället rum på en provinsteater i Brno i Tjeckoslovakien i december 1938. Problemet var musikens "kammarkvaliteter", alla harmoniska rytmer och finesser samt den genomskinliga orkestreringen, som gjorde dansarna förskräckta. Prokofjev rasade inför protesterna: "Jag vet vad det är ni vill. Ni vill ha trummor, inte musik." Så småningom kom Romeo och Julia att betecknas som inledningen på en ny era inom rysk balett. ROLF HAGLUND

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Den finske violinisten Pekka Kuusisto har beskrivits som "unik i sitt slag" (Toronto Globe and Mail) och är känd för sin nyfikna och utforskande syn på repertoaren. Han har en särskild känsla för att dirigera ensembler från sin violin. Pekka Kuusisto är konstnärlig ledare för Norska kammarorkestern. Från och med säsongen 2023/24 blir han huvudgästdirigent och konstnärlig medledare för Helsingfors filharmoniska orkester. Han är konstnärlig partner hos Mahler Chamber Orchestra och hos San Francisco Symphony samt Artistic Best Friend hos Deutsche Kammerphilharmonie i Bremen. Han är en förespråkare för samtida musik och framförde 2021 världspremiären av Bryce Dessners violinkonsert med HR Sinfonieorchester. Han har också nyligen uruppfört verk av Sauli Zinovjev, Daníel Bjarnason, Anders Hillborg, Philip Venables och Andrea Tarrodi. Säsongen 2022/23 debuterar Kuusisto som solist hos Berliner Philharmoniker och kommer att framträda med Tokyo Metropolitan Symphony Orchestra. Han återvänder till orkestrar som The Cleveland, Cincinnati Symphony, San Francisco Symphony och Philharmonia. Efter att flera gånger har gästat Göteborgs Symfoniker som solist får vi nu även se Pekka Kuusisto dirigera orkestern.

Violinisten Ava Bahari är född 1996 i Göteborg. Efter att under sju år ha studerat hos Professor Terje Moe Hansen vid Musikhögskolan i Oslo fortsatte hon sina violinstudier för fd konsertmästaren hos Göteborgs Symfoniker, Per Enoksson. Hon har även tagit lektioner för ledande musikpedagoger som Gidon Kremer, Christian Tetzlaff och Ana Chumachenko och studerat vid Hochschule für Musik Hanns Eisler i Berlin. Ava Baharis karriär började redan i elvaårsåldern då hon vann sina första tävlingar. 2010 kvalificerade hon sig till den prestigefyllda Yehudi Menuhin-tävlingen som den enda representanten från Sverige i klassen för ungdomar upp till 20 år. Framgångarna fortsatte när hon 2012 vann Polstjärnepriset. 2015 var Ava Bahari ungdomsstipendiat hos Stenastiftelsen och kunde starta sina studier vid Hochschule für Musik Hanns Eisler i Berlin. 2021 vann hon 3:e pris i den prestigefulla internationella Paganini-tävlingen. Ava Bahari har även tävlat i den prestigefyllda Carl Nielsen International Competition där hon 2022 tog sig till sista omgången. Hon känns också igen från SVT-serien Molanders där hon spelade rollen som Julyia. Ava har också mottagit musik- och kulturstipendier, bland annat från Sten A Olssons Stiftelse för forskning och kultur, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhetsamhället i Göteborg och Willinska Stiftelsen.