Göteborgs Symfoniker
Tillgänglig till 14 maj 2023

Debussy: Havet

”Havet”  består av tre symfoniska skisser, där den första delen skildrar havet från gryning till middag. Hela verket är en impressionistisk skildring av naturens, vindarnas och vågornas samspel.

Den franske tonsättaren Claude Debussy (1862-1918) anses som banbrytande inom den modernistiska klassiska musiken. De två verken ”Förspel till en fauns eftermiddag” (1894) och ”Havet” (1905) är viktiga milstolpar i utvecklingen mot ett mer impressionistiskt musikspråk och har också blivit Debussys kanske mest populära och älskade verk.

Få nyhetsbrev från GSOplay

Håll dig uppdaterad om nya konserter på GSOplay.

Program

CLAUDE DEBUSSY (1862-1918) Havet Med succépremiären av operan Pelléas et Mélisande 1902 etablerade sig Claude Debussy på allvar som tonsättare, och efter genombrottet arbetade han snabbare och med ökat självförtroende. Havet (La Mer) komponerades mellan 1903 och 1905, och tillhör hans mest publikfriande orkesterverk. Trots underrubriken Tre symfoniska skisser liknar den mera en symfoni i sin struktur, men är samtidigt en aning för oortodox för att betecknas så, då den avviker från konventionen i detaljerna. Debussys nämnda förkärlek för asiatiska femtonsskalor, snarare än de konventionella västerländska skalorna, ger också ett extra lager av "skimmer" till ljudvärlden. I första satsen, Från gryning till middagstid på havet, låter Debussy huvudtemat utveckla sig mot en kraftfull final, efter att först ha fötts ur otydlig tonalitet. Med en komplicerad orkestrering i botten, där stråkarna ibland är uppdelade i upp till femton stämmor, skapar han tillsammans med hornen, harpan och träblåset en effektfull klangvärld som flödar av rika harmonier. Den tredje satsen, Dialog mellan vind och hav, är en symbolisk och kraftfull musikalisk dialog mellan vaga och distinkta stämningar. Däremellan har vi ett scherzo, Vågornas lek, där Debussy visar oss ett mästarprov på fri form. Temamaterialet och instrumenteringen växlar lekfullt, och påminner till viss del om Förspel till en fauns eftermiddag. Alla tre satserna har havets föränderlighet som metafor för musik i ständig rörelse, något som Debussy återvänder till i senare kompositioner.

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Norske Eivind Gullberg Jensen är från och med denna säsong chefdirigent för Noord Nederlands Orkest. Han är också konstnärlig chef för Bergens nationalopera sedan 2021. En erfaren dirigent med ett omfattande repertoarutbud, känd för sina kunniga och insiktsfulla tolkningar. Jensen har tidigare dirigerat Berliner Philharmoniker, Münchner Philharmoniker, Hamburger Symphoniker och WDR Sinfonieorchester i Tyskland, Amsterdams Royal Concertgebouw Orchestra, Vancouvers, North Carolinas och Oregons symfoniorkestrar, och vidare i Europa Kungliga Filharmonin i Stockholm och Netherlands Radio Pilharmonic orchestra, Orchester de Paris och Tonhalle-Orchester Zürich. Under de senaste säsongerna har han arbetat med internationellt kända solister som Leif Ove Andsnes, Truls Mørk, Alice Sara Ott, Javier Perianes, Hélène Grimaud, Gautier Capuçon, Sol Gabetta, Alban Gerhardt, Hilary Hahn, Gabriela Montero, Emmanuel Pahud, Yefim Bronfman, Alexander Toradze, Vadim Repin, Viktoria Mullova, Renaud Capuçon, Frank Peter Zimmermann, Mari Eriksmoen, Charlotte Hellekant, Albert Dohmen och Guy Braunstein. Tidigare operahöjdpunkter inkluderar Festival d'Aix-en-Provence med Simon McBurney-uppsättningen av Rucklarens väg, Wiener Staatsoper med Tosca och Rusalka, Opéra de Lille med Trollflöjten och Den Flygande Holländaren, Teatro dell'Opera di Roma med Rusalka, English National Opera med Janáceks Jenufa, samt Rusalka, Eugene Onegin och La Bohème (i Stefan Herheims produktion) på Den Norske Opera. Eivind Gullberg Jensen studerade dirigering i Stockholm hos Jorma Panula och i Wien hos Leopold Hager. Tidigare har han studerat fiol och musikteori i Trondheim.