Göteborgs Konserthus Hannigans överraskning

Evenemanget har ägt rum. Göteborgs Symfoniker, Barbara Hannigan dirigent, Tuuri Dede mezzosopran, Aphrodite Patoulidou sopran

Speltid ca: 1 t 20 min Scen: Stora salen
500 kr Student 250 kr
Datum & biljetter
Program & Medverkande

Evenemanget har ägt rum

På grund av rådande restriktioner kan vi tyvärr bara välkomna en mycket begränsad publik till konserterna i september. Det innebär att samtliga abonnemangsplatser till denna konsert återlöses och pengarna återbetalas. Vi beklagar att det här drabbar er och vi gör allt vi kan för att så snabbt som möjligt komma tillbaka till ett normalläge där ni självklart har era bokade stolar och kan se fram emot en trygg upplevelse tillsammans i Konserthuset.

Barbara Hannigan förbereder sina konsertprogram in i minsta detalj. Det som vid konserten känns så spontant och självklart följer en noggrant utarbetad plan. Claude Viviers djupt kända musik kan följas av en spänstig Haydn-symfoni och därefter en rörande vaggsång från förra sekelskiftet. Och det är just vad vi får vara med om vid denna konsert!

Konserten den 17 september sänds också live på GSOplay >>

Kanadensaren Claude Vivier var en stark och kompromisslös tonsättare som lämnade ut sig själv fullständigt i sin konst. Han är också ett tragiskt exempel på homosexuellas utsatthet: den 7 mars 1983 knivhöggs han till döds i sin egen lägenhet av en hänsynslös rånare. Claude Vivier fick en tuff start i livet vilket speglas i stycket Lonely Child för orkester och sopran.

– Det är ett självbiografiskt stycke. Claude Vivier var föräldralös och placerades på ett barnhem. Han var ett mycket ensamt litet barn och hade skapat ett eget språk så han kunde tala med sig själv innan han somnade, säger Barbara Hannigan, förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker.

Claude Vivier adopterades av en familj men det slutade olyckligt. Modern i familjen ville inte behålla honom så han lämnades tillbaka till barnhemmet.

– Man kan inte tänka sig något hemskare. Den händelsen lämnade ett outplånligt intryck på honom. I Lonely Child använder han det påhittade språk han brukade sjunga på när han skulle sova. Det är helt enkelt hjärtskärande.

Claude Vivier studerade till präst men fick inte fortsätta utbildningen. Som öppet homosexuell hade han mycket att kämpa emot. Men musiken blev en drivkraft. Med sin stora musikaliska begåvning fick Claude Vivier efter en gedigen utbildning internationella framgångar. Trots det slutade hans liv tragiskt: efter att ha träffat en tillfällig bekantskap på en bar blev han offer för ett rånmord i Paris 1983. På Viviers skrivbord låg hans sista, ofullbordade verk som skildrar hur han attraheras av en ung man på tunnelbanan. Noterna slutar abrupt vid orden: ”Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat”. Det har spekulerats i att Vivier iscensatte sin egen död.

Barbara Hannigan dirigerar ytterligare ett verk av Vivier, Wo bist du Licht?, ett samhällskritiskt kollage där publiken får höra Martin Luther Kings röst och rapporter från Kennedy-mordet och inslag om tortyr. Vid konserten bjuds publiken också på ljusare toner i en sprudlande Haydn-symfoni.

Solister i konserten i Göteborgs Konserthus är sångarkollegerna Aphrodite Patoulidou och Tuuri Dede.

Sångerskorna Aphrodite Patoulidou och Tuuri Dede.

Barbara Hannigan är förste gästdirigent hos Göteborgs Symfoniker sedan säsongen 2019-2020, sida vid sida med Christoph Eschenbach. Hör henne berätta om sitt konstnärskap och förväntningarna inför samarbetet med Symfonikerna i intervjun.

Ingen introduktion till konserten

Hösten 2021 ger vi inga introduktioner till konserterna på grund av pandemin. Verkkommentarer om aktuellt program för just den här konserten hittar du i samband med verkens namn under rubriken Program på denna sida. Ännu fler infallsvinklar och nycklar till den klassiska musiken får du i Konsertmagasinet Podiet och föreläsningsserien Klassisk kuriosa.

Program

FERRUCCIO BUSONI (1866-1924) BERCEUSE ÉLÉGIAQUE OP 42 Ferruccio Busoni var son till en italiensk klarinettist och en tysk pianist och föddes i Empoli mellan Pisa och Florens. Det visade sig tidigt att han ärvt en makalös musikbegåvning vilket uppenbarades när han tog efter moderns pianospel. Han debuterade inför offentligheten som sjuåring, och två år senare spelade han redan i Wien. När han vid 14 års ålder började studera komposition hade han redan skrivit 79 pianoverk varav de flesta hade blivit publicerade. Och pianot förblev hans viktigaste instrument även om han också skrev orkesterverk (däribland en lång pianokonsert med manskör) och avslutade sin karriär med operan Faust. Han umgicks med flera av sin samtids mest namnkunniga tonsättare, däribland Brahms, Grieg och Mahler. Som pianolärare i Helsingfors blev han god vän med Sibelius. 1909 komponerade han ett av sina mest spelade orkesterverk, Berceuse élégiaque, en klagosång över sin mor Annas död. Som en underrubrik skrev han "En mans vaggsång vid hans moders bår". Det blev samtidigt en sorts självbiografisk skiss över hans känslor från inledningens trygga vaggande, via den andra episodens tydliga sorgmarsch, följd av diffusa orkestrala klanger och ett perpetuum mobile, liksom en klagan utan hopp. Man hittar gärna orkestrala finesser som överraskade och trollband, som gong-slagen som läggs över harpo- och celestaspelet mot slutet. Allt går i pianissimo. Det är en ovanligt utlämnande musik som förblev ospelad fram till 1911 då Gustav Mahler dirigerade det i New York, hans allra sista konsert för övrigt. STIG JACOBSSON
CLAUDE VIVIER (1948-1983) WO BIST DU LICHT? Claude Vivier reste mycket, gärna till Asien med besök i Japan, Iran och framförallt Bali där han starkt inspirerades av gamelanmusikens slagverk. Ett liknande instrumentuppbåd hittar vi också i kompositionen Wo bist du Licht? (1981) som avslutar denna konsert. Balinesiska och kinesiska gongar, tam-tam och rörklockor blandar sig med stråkar, ett i förväg inspelat ljudband och en solistisk mezzosopran. Titeln är hämtad från Friedrich Hölderlins dikt Der blinde Sänger ("Den blinda sångaren") och verket beställdes av Société Radio-Canada. Även detta blev en meditation över mänsklig sorg och består av en enda lång obruten melodi med dokumentära inslag: Martin Luther Kings sista tal, rapport om mordet på John F Kennedy och en beskrivning av tortyr. Denna meditation över mänskligt lidande uruppfördes 1984 vid McGill-universitetet i Montréal. STIG JACOBSSON
JOSEPH HAYDN (1732-1809) SYMFONI NR 26 D-MOLL "LAMENTATIONE" Allegro assai con spirito Adagio Menuet & Trio Det finns åtskilligt att upptäcka bland Haydns tidiga symfonier! Mest känd har han ju blivit för de sena "Londonsymfonierna" nr 93-104, men han visade stor skicklighet - och glimten i ögonvrån - redan i symfonierna från 1760-talet då han började sin bana som kapellmästare hos den obegripligt förmögne fursten Esterhazy i dennes landsortsslott. Där kom Haydn att verka i fyrtio år och han överraskade ständigt sin arbetsgivare med nya mästerverk. Symfoni nr 26 brukar ibland förses med underrubriken "Lamentatione" vilket beror på att Haydn har använt sig av ett par gregorianska koraler i de två första satserna, koraler som hör till kyrkoårets högtidshållande av Kristi lidande. Musiken, förmodligen från 1768, hör till Haydns dittills mest passionerade och dramatiska. Den långsamma satsen bygger på Jeremias klagovisor som då och då kommer till tals över orkesterns rika vävnad. Den tredje satsen är en tämligen okomplicerad menuett som avslutar denna ovanliga symfoni. För ovanlighets skull skrev han ingen fjärde sats. STIG JACOBSSON
CLAUDE VIVIER (1948-1983) LONELY CHILD Den föräldralöse Claude Vivier växte upp i ett nunnekloster i Montreal. Han skrevs in i ett prästseminarium från vilket han kastades ut när hans homosexuella läggning blev känd. Det faktum att han helt saknade rötter förföljde honom hela livet och gjorde att han skapade sin egen föreställningsvärld, som inte alltid hade sympatiska drag. Han levde ett hårt liv, fyllt av törst efter nya experiment i såväl livet som i konsten. Han visade sig vara ovanligt originell och begåvad och fick 1972 ett statligt stipendium som möjliggjorde utlandsstudier vid Institutet för Sonologi i Utrecht och för Karlheinz Stockhausen i Köln. Men Stockhausen var inte så förtjust i den märklige studentens osympatiska uppträdande och hans vana att aldrig ta av sig en uråldrig fårskinnsjacka. Vivier fascinerades av utomeuropeiska kulturer och studerade rituell musik från Orienten, vilket speglas i flera av hans relativt få verk, däribland Siddharta (1976). Den 8 mars 1983 befann han sig i Paris och arbetade på ett verk han kallade Tror du på själens odödlighet? Inte bara titeln tyder på ett starkt inflytande från den franska kollegan Olivier Messiaen. I en dialog beskriver Vivier här en tunnelbaneresa under vilken han attraherades av en ung man, men musiken avbryts abrupt vid orden: "Sedan tog han fram en dolk från jackan och högg mig i hjärtat". Man har spekulerat om Vivier arrangerat sin egen död, för en vecka senare hittades han med en dolk i hjärtat i sin lägenhet, mördad av en manlig prostituerad. Han efterlämnade ett 40-tal kompositioner, däribland operan Kopernikus till eget libretto. Ofta handlade hans verk om döden, om barndomen, om kärlek, om ensamhet. Oftast skrev han själv orden, inte sällan med självuppfunna ord. Lonely Child för sopran och kammarorkester skrevs 1980 och uruppfördes året därpå. Det är, enligt tonsättaren, "en lång sång om ensamhet. För att få den totala makten över uttrycket och musikens utveckling, komponerade jag utan att använda ackord, harmoni eller kontrapunkt. Jag ville jobba upp mig till en mycket homofon musik som förvandlas till en enda melodi. Musikaliskt sett var det bara en enda sak jag behövde kontrollera, vilket på något sätt automatiskt skapade resten - väldiga strålar av färg." STIG JACOBSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.
Kanadensiska Barbara Hannigan är sedan 2019 förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Hon gjorde sin första konsert med Göteborgs Symfoniker 2013 - redan det en succé - och var säsongen 2015-2016 orkesterns Artist in Residence. Som sångerska och dirigent samarbetar hon med ledande orkestrar som London Symphony Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Toronto Symphony Orchestra, Münchens filharmoniker och Sveriges Radios symfoniorkester. Barbara Hannigans debutalbum som sångare och dirigent, Crazy Girl Crazy, släpptes 2017 och erhöll både en Grammy och en Juno för bästa vokalalbum.
Estniska mezzosopranen Tuuri Dede är verksam som konsert- och operasångerska och har bland annat framträtt i Händels Messias, Bachs Magnificat, Mozarts Così fan tutte, Beethovens Symfoni nr 9 och Ravels Barnet och spökerierna. 2019 var hon solist i Mozarts Requiem med Münchens filharmoniker och Danska Radions symfoniorkester under ledning av Barbara Hannigan. Bland andra orkestrar hon samarbetat med finns Estlands Nationalorkester, Tallinns kammarorkester och Corelli Baroque Orchestra.
Grekiska sopranen Aphrodite Patoulidou har snabbt etablerat sig på operascener som Staatsoper Berlin, La Monnaie i Bryssel, Teatro Real Madrid samt i prestigefyllda konserthus som Berlinfilharmonin och The Snape Maltings i England. "En hänförande solist" skrev New York Times efter ett av hennes framträdanden. Hon är medlem i Barbara Hannigans mentorsprogram Equilibrium Young Artists och har bland annat sjungit Anne Trulove i Stravinskys opera Rucklarens väg - med Hannigan som dirigent - och Belinda i Purcells Dido och Aeneas. Hennes sånginsats i Claude Viviers gripande Lonely Child har hyllats av den internationella pressen.
Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
031-726 53 00
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 1 2021-2022 Hannigans nya liv

Exklusiv intervju med Göteborgs Symfonikers förste gästdirigent
Röda sammetsstolar i konsertsalong.

Allt du behöver veta inför ditt besök

Här hittar du all nödvändig information som du behöver känna till inför ditt magiska besök i Konserthuset.

Ditt besök

Sätt guldkant på din konsertupplevelse

Bjud dig själv eller någon du tycker om på en upplevelse för alla sinnen. Välkommen att besöka Konserthusets restaurang eller någon av våra foajébarer.

Mat & dryck