Stäng
Meny
ons
10
Nov
Kl 19.30

Adès nya violinkonsert med Kuusisto

Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali dirigent, Pekka Kuusisto violin

Adès nya violinkonsert med Kuusisto

Göteborgs Symfoniker, Santtu-Matias Rouvali dirigent, Pekka Kuusisto violin

Evenemanget är inte längre aktuellt

Som den förste finländske violinisten någonsin tog fenomenale Pekka Kuusisto 1995 hem förstapris i den prestigefyllda Sibeliustävlingen. Det blev också starten på hans internationella solistkarriär. Här möter vi honom som solist tillsammans med Santtu-Matias Rouvali och Göteborgs Symfoniker i två verk: Thomas Adès färska Märchentänze (”Sagodanser”) för violin och orkester och Vaughan Williams både vemodiga och glädjefulla The Lark Ascending. Sibelius gåtfulla fjärde symfoni kröner konserten.

Pekka Kuusistos konstnärskap är inspirerande och nyskapande. Kanske upplevde ni honom i Göteborgs Symfonikers månlandningskonsert hösten 2019, där han lekte såväl med musiken som med projiceringar av sig själv på månens yta. Här ett exempel på hur personligt och innerligt han förhåller sig till såväl musiken som sina medmusiker.

Vaughan Williams svävande idyll The Lark Ascending, som inleder konserten, har sina rötter i den engelska folkmusiken, naturlyrik och eterisk skönhet sida vid sida med lantliga dansrytmer. Det senare spåret tar också engelsmannen Thomas Adès upp i sina Märchentänze (”Sagodanser”) vars fyra satser hämtat stoff från engelsk folkton. Satsen En sånglärka är ett kollage av pigg fågelsång där orkesterinstrumentens imitationer klingar fritt tillsammans med solisten och framkallar bilden av en hänförd flock sånglärkor på kullarna och fälten i England under våren.

Konserten får sin värdiga avrundning med Sibelius fjärde symfoni, och här beträder vi historisk mark.  Symfonin har stått på Symfonikernas repertoar i över 100 år och orkestern har fått insikter av dess högsta auktoritet: tonsättaren själv. 1915 dirigerade han Göteborgs Symfoniker vid ett framförande i Konserthuset på Heden: ”Glädjen att få spela under den geniale tondiktarens personliga ledning och tolka hans innehållsrika och intresseväckande tonskapelser meddelade en väldig lust åt föredraget och en animerad iver att till det yttersta spänna förmågan, som också åstadkommo synnerligen vackra resultat.”

Denna tradition hålls levande med orkesterns chefdirigent Santtu-Matias Rouvali som med den gåtfulla och gripande fjärde symfonin fortsätter sin resa genom tonsättarens symfonier. Inspelning sker för franska Alpha Classics vars tidigare Sibelius-utgåvor hyllats av internationell press.

Ingen introduktion till konserten

Hösten 2021 ger vi inga introduktioner till konserterna på grund av pandemin. Verkkommentarer om aktuellt program för just den här konserten hittar du i samband med verkens namn under rubriken Program på denna sida. Ännu fler infallsvinklar och nycklar till den klassiska musiken får du i Konsertmagasinet Podiet och föreläsningsserien Klassisk kuriosa.

Program


Vaughan Williams The Lark Ascending
13 min

RALPH VAUGHAN WILLIAMS (1872-1958) THE LARK ASCENDING Ralph Vaughan Williams är för evigt förknippad med den folkmusik han samlade in på den engelska landsbygden i sin ungdom, sånger och låtar som ofta utgick från en modal grund (äldre skalor) med stämningar och texter som satte känslorna i brand. Men han vässade till sitt tonspråk efter att ha tagit lektioner för Ravel i Paris och kom att bli sitt lands ledande symfoniker. Hans andra symfoni, "Londonsymfonin", är en remarkabel skildring av livet och rörelsen i det urbana London som lämnat den viktorianska eran bakom sig och blickade fram mot ett nytt, omtumlande sekel. Ni läsare som är över 60, liksom jag, minns också 1970-talets tv-serie Familjen Ashton som utspelar sig i andra världskrigets England. Signatur-melodin var ett smäktande parti ur Vaughan Williams sjätte symfoni. Åter till The Lark Ascending. Den började sitt liv som en duett för violin och piano, inspirerad av en naturlyrisk dikt av George Meredith. Vaughan Williams citerade några strofer i notgåvan, läs gärna dem! Något år senare gjorde han en orkesterversion som första gången framfördes 1921. Musiken är lyrisk och förvånansvärt fritt gestaltad samtidigt som den har något exotiskt, utomjordiskt över sig. Tills lantliga dansrytmer knackar på i mittdelen och färgar av sig i klangflödet. En vemodig idyll med lärkans gåtfulla drillar; en solostämma som med sin sång stiger till eteriska höjder och försvinner ur vårt blickfång. Varthän? STEFAN NÄVERMYR Ur The Lark Ascending (George Meredith) He rises and begins to round, He drops the silver chain of sound, Of many links without a break, In chirrup, whistle, slur and shake. For singing till his heaven fills, 'Tis love of earth that he instils, And ever winging up and up, Our valley is his golden cup And he the wine which overflows to lift us with him as he goes. Till lost on his aerial rings In light, and then the fancy sings.


Adès Märchentänze
15 min

THOMAS ADÈS (f 1971) MÄRCHENTÄNZE för violin och orkester Thomas Adès komponerade dessa fyra Märchentänze ("Sagodanser") år 2020, ursprungligen för violin och piano, och gjorde året därpå en orkesterversion. Var och en av danserna har sitt ursprung i den engelska folkmusiken. Den första är lätt och spänstig. En dröjande sats följer där violinen sjunger en hymnlik sång som presenteras i återkommande form. Den tredje satsen, En sånglärka, skrevs ursprungligen för soloviolin men blir här ett kollage av pigg fågelsång där orkesterinstrumentens imitationer klingar fritt tillsammans med solisten och framkallar känslan av en hänförd flock sånglärkor som kan höras på kullarna och fälten i England under våren. Musiken rör sig i vågor genom orkestern innan violinisten tystas av harpans slutpunkt. Den sista dansen börjar med en energisk, mumlande återgivning av ett lekfullt tema i snabba trioler. Det bubblar av återhållen energi och växer under styckets gång varefter det får följe av ett andratema i rak takt varpå dansen ideligen störs av explosioner av energi när de två temana brottas och förenas mot ett avgörande slut. FABER MUSIC


Sibelius Symfoni nr 4
38 min

JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 4 A-MOLL OP 63 Tempo molto moderato, quasi adagio Allegro molto vivace Il tempo largo Allegro Jean Sibelius fjärde symfoni skrevs mellan 1910 och 1911 och är en hudlös redogörelse för inåtvändhetens många facetter. Den kom till under en period i tonsättarens liv som får betecknas som svår. Efter att ha överlevt en cancertumör plågades han av en ihållande skräck för återfall. Europa befann sig därtill i en övergångsfas, den så optimistiska starten på seklet hade börjat fördunklas av krigsskrammel och militärisk oro. Så inleds också konserten i a-moll med en avskalad och avig melodislinga - en ensam fagott mot mullrande trögt, basstråk. Tempot är långsamt, quasi adagio som angivet i partituret. Sibelius har lämnat de pampiga, flödande fraserna bakom sig. Modernist är han inte, men heller inte den glödande wagnerian han en gång varit. I stället leker han med det på en gång gäckande och frånstötande tritonus-språnget som han redan utforskat i tredje symfonin, (också kallat för djävulsintervallet). Det är en snårig, långsam första sats som inte ger sig till lyssnaren riktigt, men som slår an en djupt personlig ton. Inte minst i de avskalade, nästan solistiska partierna - ett grepp som i princip bara Mahler ägnar sig åt vid den här tiden. Efter den första satsens olycksbådande tillkännagivande, piggnar verket till i den korta andra satsen. Allegrots inledande flöjtlek öppnar förhoppningsfullt men snart börjar orkestern, även här, att kvalfullt vrida sig inåt. Satsen avslutar sig själv tvärt i en nedtonad stråksorti, som kom den på andra tankar. Det är effektivt, och liknar till formen ett inre väderomslag. En känslomässig kollaps, närmast. Den tredje satsen (largot i ciss-moll) är kanske symfonins mest signifikanta. Tonspråket arbetar bokstavligen i en bipolär anda, slänger sig mellan stram återhållenhet och smäktande partier à la Parsifal. Det är musik som öppnar och sluter sig. Fångar in och stöter bort. Som på allvar försöker gestalta det som rör sig på insidan. Och inte i meningen ledsen-glad-arg-upplivad, utan i en mer subtil riktning. Jean Sibelius egen bror var en av de första utbildade psykoterapeuterna i Finland och tonsättaren var djupt inspirerad av denna nya vetenskap. Verket knyts ihop i en sista elegant uppvisning, den fjärde satsen (allegrot i A-dur) där symfonins alla särdrag - tritonusleken, den moderna orkestreringen, de nyckfulla tempoväxlingarna - ges fullt spelutrymme. Inledningen spritter av klassicistisk energi och ges färg av klockspelet. Men också här är osäkerheten ständigt inskriven i partituret. Slutligen som för att ge den olycksbådande starten av verket rätt, klingar satsen och verket ut i ett emblematiskt förslutande a-moll-ackord. EDITH SÖDERSTRÖM


Medverkande


Göteborgs Symfoniker

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.


Santtu-Matias Rouvali Dirigent

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han har också en framgångsrik internationell dirigentkarriär och har av The Guardian hyllats som "den finska dirigenttraditionens senaste storartade begåvning man bara måste lyssna på". Santtu-Matias Rouvali är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och Philharmonia Orchestra i London. Han har turnerat med Göteborgs Symfoniker och pianisten Hélène Grimaud i nordiska huvudstäder samt med pianisten Alice Sara Ott och slagverkaren Martin Grubinger i Tyskland.


Pekka Kuusisto violin

Finske Pekka Kuusisto har beskrivits som "unik i sitt slag" (Toronto Globe and Mail) och är känd för sin nyfikna och utforskande syn på repertoaren. Han har en särskild känsla för att dirigera ensembler från sin violin och samarbetar nära med Saint Paul Chamber Orchestra där han är Artistic Partner och med stråkensemblen ACO Collective som han är konstnärlig ledare för. Sedan 2017 är han Artistic Best Friend hos Tyska kammarfilharmonin i Bremen och sedan 2018 Artistic Partner hos Mahler Chamber Orchestra. Från fiolen leder han också orkestrar som Tapiola Sinfonietta samt Svenska respektive Skotska kammarorkestrarna. Nyligen har Pekka Kuusisto gjort sina första konserter med Royal Philharmonic Orchestra och Aurora Orchestra, inklusive en turné i Storbritannien och Singapore med Adés violinkonsert på programmet. Han har också framträtt med Deutsches Symphonie-Orchester Berlin, Philharmonia Orchestra i London och Radioorkestern i Köln samt turnerat i Europa med Helsingfors stadsorkester. Han var 2018-2019 Artist in Residence i Wigmore Hall, London.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!