Göteborgs Konserthus Nina Stemme sjunger Wagner

Brännande längtan med Göteborgs Symfoniker, Ryan Bancroft dirigent och Nina Stemme sopran.

Speltid ca: 2 t inkl paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Nina Stemme är en av Sveriges internationellt mest hyllade dramatiska sopraner och Wagner är något av hennes specialitet. Vi får uppleva henne i Wesendonck-sångerna som Wagner komponerade samtidigt som Tristan och Isolde. Musik med brännande längtan, himmelsk skönhet och lidelsefullt begär. Att Alexander von Zemlinsky tog starka intryck av Wagners musik hör vi i sagomusiken Sjöjungfrun.

Zemlinsky fascinerades av H C Andersens berättelser. Vi hör hans fantasifulla gestaltning av sagan om sjöjungfrun som räddar livet på en prins när hans skepp förliser. I musiken kan vi förnimma både de stormiga känslorna och det skummande havets väldiga vågor.

Konserten inleds med musik av den uppmärksammade brittiska men i New York verksamma tonsättaren Hannah Kendall. Orkestern leds av Ryan Bancroft som från säsongen 2023-2024 är ny chefdirigent för Kungliga Filharmonikerna.

Dirigenten Ryan Bancroft lutar sig över ett notblad med pennan i hand, det går ljusstrålar från notbladet.

Provlyssna

Lär känna de klassiska verken.

Introduktion till konserten

Landa i Stora salen en timme innan konserten börjar och lär dig mer om musiken du strax ska uppleva! En musiker från Göteborgs Symfoniker ger dig berättelserna bakom musiken, kunskap om kompositörerna och egna reflektioner om hur det är att spela de klassiska verken. Introduktionen pågår i ca 30 minuter, det är kostnadsfritt och fri placering i salen. Varmt välkommen!

Program

Kendall The Spark Catchers 10 min

RICHARD WAGNER (1813-1883) WESENDONCKSÅNGER Der Engel Stehe still! Im Treibhaus Schmerzen Träume 20 min Sedan 1849 bodde Richard Wagner och hans hustru Minna i Zürich, Schweiz. Wagner hade tvingats i landsflykt på grund av sin medverkan i Dresdenrevolutionen. Han hade börjat skriva texten till sin operatetralogi Nibelungens ring, men gjorde avbrott, när han bokstavligen drabbades av Gottfried von Strassburgs dikt om Tristan och Isolde från början av 1200-talet, som i sin tur byggde på tidigare franska förlagor och en försvunnen keltisk text. Wagners äktenskap var inte lyckligt. Minna befann sig ständigt på kurort av hälsoskäl. "Då jag aldrig fått njuta av riktig kärlek i mitt liv, tänker jag nu uppresa ett monument till den härligaste av alla drömmar, ett verk där kärleken verkligen ska få sin fullbordan från början till slut: I mitt huvud har jag frambringat en Tristan och Isolde" skrev han 1854 till vännen Franz Liszt och beklagade sig över hur mycket han fått uppoffra för sin hustrus skull. Samtidigt umgicks han alltmera med paret Otto och Mathilde Wesendonck, som han träffat 1852 i samband med sina dirigentuppdrag för Zürichs Musiksällskap. Minna och Richard fick till och med bosätta sig i ett hus som Wesendonck hyrde för deras räkning nära sitt eget. Wagner kallade det "Asylen". Mathilde blev oerhört påverkad av den store tonsättaren och bad att få bli hans elev. Och han njöt av hennes dyrkan och intresse för både hans konst och teorier, som nu alltmera tog intryck av Arthur Schopenhauers filosofi. I deras korrespondens och dagböcker framkommer att deras känslor för varandra blev allt starkare. Hon blev hans själsfrände och musa. I ett skaparrus skrev Wagner 1857-1858 både prosautkastet och en del av partituret till operan Tristan och Isolde samt tonsatte fem dikter av Mathilde Wesendonck för en kvinnoröst. Det är ett av få tillfällen Wagner skrev musik till andra texter än sina egna. Mathildes dikter är inga storverk, men ärliga uttryck för hennes omtumlande känsloliv och hennes insikt i de filosofiska spörsmål hon diskuterat med Wagner. Till dennes musik blev de storartade romanser, med flera förebud om operan Tristan och Isoldes nyskapande intrikata kromatik och emotionella intensitet i pianosatsen och med en sångstämma som flyter ovanpå likt en av Wagners "oändliga melodier". Sångerna Im Treibhaus och Träume fick också underrubrikerna "en studie till Tristan och Isolde". I Der Engel kan man höra Lohengrinmelodik och i Stehe still! finns en aning av Ringenmotiv. Schopenhauers tes att man måste försaka och lida för att nå befrielse, lade ytterligare en dimension till Wagners och fru Wesendoncks livssituation, till dikterna och musiken. Wagner skrev Wesendoncksångerna för en kvinnoröst och piano. Senare arrangerade han den sista, Träume, för soloviolin och kammarorkester. Hans elev Felix Mottl arrangerade de fyra övriga för sång och orkester. GUNILLA PETERSÉN

Paus 25 min

ALEXANDER VON ZEMLINSKY (1871-1942) SJÖJUNGFRUN Alexander von Zemlinsky är en av dessa begåvade tonsättare med judiskt påbrå från förra sekelskiftet vars musik fördömdes som "entartete Musik" av nazismen. Han verkade både som lärare i komposition och orkestrering (Arnold Schönberg var en av hans elever) och dirigent, huvudsakligen i Wien. I Sjöjungfrun, Die Seejungfrau, använder han all sin kunskap för att måla vatten och längtan. Det är breda penseldrag där en melodi börjar i cellon, vidare upp i violinerna och slutar i ett soloinstrument. Andra gånger är hela orkestern ett upprört hav. Det här är en historia där symfoniorkestern är lika oöverträffad som stämningsskapare som i en rymdfilm. Sjöjungfrun längtar upp till ytan, sjöhäxan lurar i djupet, kärleken till prinsen är så stark att sjöjungfun först offrar hela sin vattenvärld plus sin fiskstjärt, och till slut även sitt eget liv för kärleken. Olycklig kärlek kan också ha varit en av drivkrafterna för både H C Andersen och Zemlinsky i den här sagans tillkomst. Den danske sagoförfattaren var förälskad i den svenska operasångerskan Jenny Lind, en kärlek hon aldrig besvarade. Hade hon gjort det hade han förmodligen blivit livrädd. H C Andersen hade, vad man vet, aldrig någon kärleksaffär med en kvinna. Zemlinsky, däremot, lär ha varit ganska framgångsrik i kärlek, trots sina utstående ögon, sin stora näsa, sin flyende haka och sina 157 centimeter. Men kort innan han skrev Die Seejungfrau hade han haft en mindre lyckad affär med en av sina kompositionselever. Det var Alma Schindler, hon som senare gifte sig med Gustav Mahler. Alma var en lång, fantastiskt vacker kvinna och deras relation varade i nio månader. Men Zemlinsky var varken rik på pengar eller framgång, och Almas vänner och familj avrådde henne från förbindelsen. Hon var absolut inte den föraktfulla, kalla kvinna som musiklexikonet Grove påstår när de nämner henne i en halv mening som en judisk kvinna som ratade honom för hans fulhets skull. Hur som helst blev Zemlinsky naturligtvis besviken och det finns även de som menar att Sjöjungfrun kan ses som Zemlinskys porträtt av honom själv och Alma Schindler. I så fall är det han som är sjöjungfrun, havsvidundret, och hon som är prinsen, den fulländade, mänskliga skönheten. Beskrivningen av sjöjungfruns längtan, dödsvision, kärlek, ensamhet och lidande är vad musiken handlar om, mycket mer än att återge själva sagans förlopp. För Zemlinsky själv gick livet vidare efter uppbrottet från Alma Schindler. Två äktenskap hann han med och undkom nazisterna genom att emigrera till USA. Tyvärr uteblev framgången där när han drabbades av en hjärnblödning innan han hunnit etablera sig i sitt nya hemland. Tre år senare dog han och musiken vi hör ikväll uruppfördes i sin helhet först 1984. KATARINA A KARLSSON

Medverkande

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Ryan Bancroft växte upp Los Angeles och uppmärksammades första gången internationellt när han vann både förstapris och publikens pris vid Malko-tävlingen i dirigering 2018. Sedan har karriären gått spikrakt uppåt: han utsågs 2019 till ny chefdirigent för BBC National Orchestra of Wales och efter sitt första besök hos Tapiola Sinfonietta erbjöds han att bli orkesterns Artist in Association. Han har också haft framgångsrika samarbeten med Toronto Symphony Orchestra, Rotterdams filharmoniker, Atlanta Symphony Orchestra och Kungliga filharmonikerna samt ett flertal andra orkestrar.

Sopranen Nina Stemme sjunger sedan länge huvudroller i operor av Wagner, Strauss, Puccini och Verdi i de största operahusen, som Wiener Staatsoper, Covent Garden, La Scala, Metropolitan och Bayreuth. På hennes repertoar står bland annat Isolde i Tristan och Isolde (Glyndebourne, Stockholm, Bayreuth, Zürich och London), Senta i Den flygande holländaren (Metropolitanoperan i New York och Wiener Staatsoper), Marskalkinnan i Rosenkavaljeren (Zürich), Sieglinde i Valkyrian, Margareta i Faust (Frankfurt) samt Jenufa och Salome (Barcelona). Uppsättningen av Tristan och Isolde i London, i regi av Christoph Loy, renderade två Lawrence Olivier-statyetter, både för bästa produktion och för bästa rollprestation. Till senare tids framgångar hör Brünnhilde i Valkyrian på La Scala, Fidelio med Claudio Abbado på Luzernfestivalen (mot Jonas Kaufmann i en högt prisad skivinspelning), Leonora i Fidelio på Covent Garden, Elisabeth i Tannhäuser i Paris och inte minst Brünnhilde i San Francisco. På skiva kan hon höras i Wagners Tristan och Isolde (mot Placido Domingo, EMI), Wesendonck-sånger (BIS) och Den flygande holländaren (Chandos) samt Beethovens Fidelio (Decca) och Richard Strauss Vier letzte Lieder (EMI). På DVD: Rosenkavaljeren, Aida, Jenufa och Tristan och Isolde. Nina Stemme, som utnämnts till "årets bästa sångerska" i tyska Opernwelt, är hovsångerska sedan 2006 och fick Litteris et Artibus 2008. Nina Stemme har gästat Göteborg sex gånger tidigare, inklusive gästspel med Svenska kammarorkestern och Kungliga filharmonikerna.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 2 2020-2021 Nina Stemme

Säsongens Artist in Residence är en av vår tids ledande internationella sångare med många krävande rolltolkningar på Operahus över hela världen på sitt CV. I vinter gästar hon Göteborgs Symfoniker med tre olika program.

Nr 4 2016-2017 Tonsättarporträtt Wagner

Han började spela piano och fiol som 12-åring, blev Beethoven-fantast som 15-åring och fick sin första symfoni spelad spelad som 19-åring och skrev också då sin första opera. Från 20 kunde han kallas yrkesmusiker.