Stäng
Meny
sön
17
okt
Kl 18.00

Orgelinvigning: Romantik och experiment

Konserthusets nya orgel tar fasta på de mästerliga fransmännens romantiska tradition och experimentglada modernister!

Orgelinvigning: Romantik och experiment

Konserthusets nya orgel tar fasta på de mästerliga fransmännens romantiska tradition och experimentglada modernister!

Evenemanget är inte längre aktuellt

Fransmännen var mästare på den romantiska orgeltraditionen, både byggandet och komponerandet. Det mästerskapet tar Konserthusets nya orgel fasta på vid kvällens konsert. Här blir det svallande musik av romantikern Guilmant som även inspirerade Göteborgs domkyrkoorganist Elfrida Andrée. Maurice Duruflé förde den franska traditionen vidare i senare generationer med skicklighet och bravur. Mot det ställs experimentglada modernisterna Bengt Hambraeus och ungerske György Ligeti samt uruppförandet av ett pinfärskt orgelstycke.

Orgeln kallas ”instrumentens drottning” och det av en god anledning: inget annat akustiskt instrument är så variationsrikt i klang och dynamik, från den allra svagaste, ensamma ton till massiva ackord som får det att vibrera i golv och väggar. Äntligen är det dags att få uppleva just detta i Stora salen. Håll i dig!

Orgelkuriosa kl 17.00-17.30

Hör gäster från invigningsprogrammen ge ytterligare dimensioner till konserten, orgeln och orgelmusiken i ett kostnadsfritt samtal under ledning av Erik Risberg. Varmt välkommen till Stora salen kl 17.00-17.30.

Den nya konserthusorgeln

Göteborgs Konserthus har fått en ny konserthusorgel i världsklass, tack vare samarbetet mellan Göteborgs internationella orgelakademifastighetsbolaget Higab och Göteborgs Symfoniker. I tio dagar ljuder de över 9000 orgelpiporna när den nya orgeln firas med internationella solister, uruppföranden, orgelkonsert med orkester, orgelmaraton med deltagare från Västra Götalands 49 kommuner och direktsändningar på GSOplay. Säkra din plats till de pampiga premiärkonserterna 15-24 oktober och var bland de första att få uppleva de mäktiga orgelklangerna!

Konserthusorgeln syns mellan lammellerna längst fram i konsertsalen, ovanför scenen. På scenen står en man och blickar upp mot orgeln.

Program


Guilmant Introduktion och Allegro ur Orgelsonat nr 1
12 min

ALEXANDRE GUILMANT (1837-1911) UR ORGELSONAT NR 1 D-MOLL OP 42 Introduction et Allegro Guilmants åtta orgelsonater betraktas som hans främsta bidrag till orgellitteraturen. De tillkom mellan åren 1874 och 1906. Den första och sista finns också i versioner som Symfoni nr 1 och 2 för orgel och orkester. Guilmant betraktade i huvudsak genren symfoni som orkestral, och han använde den symfoniskt tänkta Cavaillé-Coll-orgeln som en stor enmansorkester. Han uruppförde den själv i november 1874. Sonaten har underrubriken Hommage Respectueux à Sa Majesté Léopold II ("Respektfull hyllning till Leopold II") kung av Belgien. Redan i introduktionen visar Guilmant hur viktig pedalspelet är när huvudtemat presenteras i ett kraftfullt pedalsolo. Alla Guilmants orgelsonater (undantagen nr 7) inleds med en sats i klassisk sonatform. Det kontrasterande sidotemat går i parallelltonarten F-dur och kan leda tankarna till Franck när de långa tonerna sprider ett visst lugn. Den välformade genomföringsdelen bjuder på kanons och vertikala motiv som mynnar ut i en briljant coda. STIG JACOBSSON


Herchenröder Northern Lights
12 min

MARTIN HERCHENRÖDER (f 1961) NORTHEN LIGHTS Göteborgs Internationella Orgelfestivals beställningsverk Northern Lights: kraftfulla solpartiklar, solenergins osynliga budbärare, invaderar jordens atmosfär och stråk av förtrollat ljus blommar ut framför den mörka natthimlen. Ljus slungas ut från det kompakta mörkret, sprids, och färggranna former framträder. Kosmisk energi - spröd och massiv, osynlig och synlig, frånvarande och påtaglig: allt tillsammans. Northern Lights: oordnade ljudmassor och lysande, färggranna harmonier tränger in i varandra, lägger sig ovanpå och döljer varandra, och stundtals bryter värdefulla melodier fram ur denna blandning, ljusa budbärare av evig skönhet, som ett ögonblick senare försvinner i malströmmen av allt mäktigare energieruptioner. Northern Lights utforskar en stor konserthusorgels möjligheter. Stycket har sina rötter i det musikaliska avantgardet och följer dess konsekvenser i skenet av den aldrig tidigare upplevda orkestrala förmågan, färgrikedomen och det fullständigt nya, aldrig tidigare hörda dynamiska spektrumet hos den nya konserthusorgeln i Göteborgs Konserthus. Stycket komponerades våren 2021 på beställning av Göteborgs orgelakademi till invigningen av den nya orgeln. Det tillägnas Hans Davidsson. MARTIN HERCHENRÖDER Tyske Martin Herchenröder är organist, kompositör och musikvetare. Han har föreläst samt hållit workshops och mästarklasser i New York (Juilliard), Chicago och Peking samt vid ett flertal andra internationella institutioner. Han har varit gästprofessor i Vancouver och Köpenhamn och utsågs 2008 till gästprofessor i orgel och komposition vid Eastman School of Music i Rochester. Som konsertorganist framträder han regelbundet i Europa, Kanada och USA.


Hambraeus Introitus ur Missa pro organo in memoriam Olivier Messiaen
8 min

BENGT HAMBRAEUS (1928-2000) INTROITUS UR MISSA PRO ORGANO, IN MEMORIAM OLIVIER MESSIAEN 1992 Bengt Hambraeus fick sin skolning som organist av Alf Linder men hans stora fascination för klanger lockade honom att i allt högre grad göra sig ett namn som tonsättare. Han blev en av de första svenskar som besökte elektronmusikstudion i Köln, redan 1955, och han komponerade en rad elektroakustiska verk. Men han skrev också genom hela sin karriär en rad orgelverk där han utvecklade instrumentets möjligheter. "Orgeln är inte en, utan många". I själva verket dominerar orgelmusik hans digra verklista. Till hans mest omfattande orgelverk hör den femsatsiga Missa pro organo (1992), beställd av Malmö musikhögskola och skriven som ett rekviem till den just bortgångne Olivier Messiaen vars undervisning han följt bland annat i Darmstadt 1952. Tillsammans med malmöorganisten Hans Hellstrand tänkte han mycket på de orgelmässor som skrivits genom tiderna från Couperin och Frescobaldi fram till just Messiaen. Det blev totalt fem satser som hör ihop med den liturgiska mässans fem delar. För att kunna bli oftare spelad också på mindre orglar komponerade Hambraeus verket i två versioner, en längre med större dimensioner, och en kortare och enklare. STIG JACOBSSON


Andrée Cantilena
4 min

ELFRIDA ANDRÉE (1841-1929) CANTILENA Elfrida Andrée föddes i Visby och fick sina grundläggande musikkunskaper förmedlade av fadern. Hon avlade organistexamen som privatist vid musikkonservatoriet i Stockholm 1857. 1865 blev hon vår första kvinnliga telegrafist, och därmed öppnades en yrkeskarriär som åtskilliga kvinnor kom att nappa på. Dessutom blev hon efter en lagändring vår första kvinnliga domkyrkoorganist 1867. Hon anställdes i Göteborg och kom att stanna där till sin död. Hennes musikaliska insatser i denna stad är överväldigande. Hon verkade nämligen även som dirigent och ledde från 1897 inte mindre än 800 så kallade folkkonserter. Genom systern Fredrikas giftermål med Wilhelm Stenhammar kom hon in i musiklivets innersta kretsar. Vid sidan av denna imponerande gärning var hon också sin tids ledande kvinnliga tonsättare med studier för Niels W Gade och Ludvig Norman. Med kammarmusik, orkestersviter, orgelverk och en opera på sin verkförteckning är hennes produktion imponerande. Hon komponerade gärna i en sympatiskt lättflytande och charmerande stil, naturlig och inspirerad musik. Bland hennes verk finns en del orgelmusik. Det blev flersatsiga verk som två symfonier för orgel (den andra med bleckblåsorkester), men mestadels korta stämningsbilder, inte sällan hastigt nedskrivna och i olika bearbetningar. Hennes Cantilena är också känd som Andante och larghetto, ett mycket stillsamt och vackert verk som skrevs i januari 1893. STIG JACOBSSON


Isaksson Span
10 min

MADELEINE ISAKSSON (f 1956) SPAN Orgelsolot Span (engelskans ord för brovalv, båge,tidsspann) rör sig mellan det skyhöga och underjordiskt djupa. Musiken hänger och spänner däröver likt ett segel som sökande fångas upp av motstridiga rörelser. Den faller, landar ibland i stiltje, samlas till ivrig aktivitet, förs ibland till vilande våglängder, expanderar mot full vidd… alltjämt i sin obevekliga strävan uppåt, från och till det ogripbara - fästet. Span är tillägnat organisten Karin Nelson. MADELEINE ISAKSSON Madeleine Isaksson studerade piano och komposition vid Musikhögskolan i Stockholm med lärare som Gunnar Hallhagen och Mats Persson i piano, Eva Nordenfeldt i cembalo, Gunnar Bucht och Sven-David Sandström i komposition, Pär Lindgren i elektroakustik, Arne Mellnäs i instrumentation och Bo Wallner i teori/analys. Efter diplom som pianolärare och i komposition reste hon till Amsterdam för ett års studier med tonsättaren Louis Andriessen och vidare till Paris där hon alltsedan dess bor och verkar som tonsättare. Hennes musik är högkoncentrerad, kännetecknad av stor detaljrikedom och variation i utformandet av fraser och klanger, välintegrerade processer som hålls ihop av en nästan fysisk rörelse i föränderlig metrik. Utgångsramarna kan beskrivas som rum: intervall-, register- och tidsrum där materialet bearbetas genom olika tidslager och kontrasterande termer som ljust/mörkt, lätt/tungt. Återkommande melodiceller förminskas och förstoras vilka tillsammans bildar ett slagsmönstervävdärständigtnyaaspekterhållerspänningen uppe i nästan viktlösa tillstånd. Musiken är ofta relaterad till en förnimbar, ibland dold, töjbar puls. Denna realiseras genom en föränderlig metrik mellan (överlappande) till- och avtagande pulslängder. Bland hennes senaste kompositioner finns kammarmusikstycket Capsuled Time och orkesterverket Tornio (Flows), båda 2021.


Ligeti Volumina
15 min

GYÖRGY LIGETI (1923-2006) VOLUMINA Ungraren György Ligeti flydde från hemlandet i samband med Sovjetunionens invasion 1956. Han hade tills dess bara kunnat komponera i en folklig och traditionell anda, förutom de radikala försök han direkt stoppade i byrålådan i väntan på bättre tider. När han väl slagit sig ner i väst dröjde det inte länge förrän han kom att bli den mest avantgardistiska av alla. Han fick sitt genombrott i Köln 1960 och redan året därpå engagerades han som gästprofessor vid Musikhögskolan i Stockholm. Han kom att bli en känd gestalt i det svenska musiklivet och valdes in som ledamot av musikaliska akademin. Stockholmsoperan uruppförde hans enda opera, Den stora makabern. När han medverkade vid dagarna för ny musik i Darmstadt 1960 träffade han den svenske organisten och tonsättaren Karl-Erik Welin och de sågs på nytt i Stockholm, där Welin gav honom ingående kunskap om orglar, något som kom att resultera i kompositionen Volumina (1961-2, reviderad 1966) som inte liknar något tidigare orgelverk. Titeln kan tolkas som "ihåligheter", så som Ligeti kände sig vid tiden för flykten. Men han fyllde dessa håligheter med rikt innehåll. Det blev ett verk som också kräver en extra registrant, en som under organistens intensiva spel på manualerna och pedalen samtidigt kan dra i registerandragen. På så sätt kan man göra snabba växlingar i klangfärg och styrkegrad. Verket börjar med ett cluster där alla tangenter är nedtryckta och alla register utdragna. För att på detta sätt utnyttja hela orgeln måste man använda hela underarmarna. När Welin övade på den elektriska orgeln i Göteborgs domkyrka började en doft av bränt gummi kännas och man kunde konstatera att alla mekaniska detaljer av bly och tenn hade smält. Det blev överspänning. Någon hade tidigare ersatt en säkring med en böjd synål, och försäkringsbolaget vägrade därför stå för kostnaderna. Händelsen fick viss uppmärksamhet och resulterade i att några kyrkor vägrade att ställa sin orgel till förfogande för detta verk. Men det lugnade ner sig och Welin fick spela verket 100-tals gånger över hela världen, och lade därmed grunden för ett helt nytt sätt att se på orgelns möjligheter. STIG JACOBSSON


Duruflé Sicilienne och Toccata från Svit för orgel op 5
15 min


Medverkande


Magnus Kjellson orgel

Magnus Kjellson är utbildad med diplomexamen vid Högskolan för scen och musik i Göteborg och vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam efter studier för Rune Wåhlberg, Hans Davidsson och Hans van Nieuwkoop. Han är organist i Christinae kyrka i Göteborg. 1995-2007 undervisade Magnus Kjellson i orgelinterpretation och liturgisk orgel vid Högskolan för Scen och Musik i Göteborg. Han engageras också som gästlärare vid internationella akademier och festivaler. Magnus Kjellson är initiativtagare till Göteborg Baroque och har sedan starten 2004 varit ensemblens konstnärlige och musikaliske ledare.


Karin Nelson orgel

Karin Nelson är professor i orgelspel och kyrkomusik vid Norges musikhögskola och i orgel vid Högskolan för scen och musik vid Göteborgs Universitet där hon tog sitt solistdiplom. På 1990-talet var hon anställd som organist i Göteborgs Konserthus. Hon har studerat vid Sweelinckkonservatoriet i Amsterdam och tog sin doktorstitel i musikvetenskap med avhandlingen Improvisation and Pedagogy through Heinrich Scheidemann's Magnificat Settings som fokuserar på notationen i Nordtyskland på 1600-talet då organisterna var kända för sin improvisationskonst. Karin Nelson improviserar gärna själv vilket hon dokumenterat på flera cd-utgåvor i samarbete med musiker i olika genrer.


Hans Davidsson orgel

Hans Davidsson är internationellt verksam organist, kyrkomusiker, forskare, författare, konsult, konstnärlig ledare för Göteborgs internationella orgelakademi, lärare vid Ljungskile folkhögskola och sedan 2017 tillbaka i Göteborg som organist i Älvsborgs kyrka. Han verkade som professor i orgel och kyrkomusik vid Musikhögskolan vid Göteborgs universitet 1987-200, Eastman School of Music 2000-2012, Hochschule för Künste i Bremen 2006-2013 samt det Konglige Dansk Musikkonservatorium i Köpenhamn 2011-2018. Bland Hans Davidsson många inspelningar finns samtliga orgelverk av Matthias Weckman, Georg Böhm, Dietrich Buxtehude samt Felix Mendelssohns Sex sonater (Loft).


Hans-Ola Ericsson orgel

Hans-Ola Ericsson är en firad organist, internationellt verksam pedagog och samtida tonsättare. Han har varit professor i Piteå och var under flera år organist samt chef för kyrkomusiken vid McGill University i Montreal, Kanada. Han är känd för en repertoar som spänner från Messiaen, Cages och Ligeti till den ofrånkomlige Johann Sebastian Bach samt ett flertal andra tonsättare. Bland juvelerna i hans verksamhet finns Messiaens samlade verk och en serie Bachframföranden för orgel och kammarensemble.


Nyhetsbrev från GSOplay

Anmäl dig som prenumerant på nyhetsbrevet så får du information från GSOplay.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Prenumerera på skolutskick

Fyll i formuläret så håller vi dig uppdaterad om vilka skolkonserter vi spelar i Göteborgs Konserthus.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev!