Göteborgs Konserthus Kalas med Santtu-Matias Rouvali

JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 5 ESS-DUR OP 82 Tempo molto moderato. Allegro moderato Andante mosso, quasi allegretto Allegro molto Jämförd med den fjärde symfonin är Sibelius femte symfoni färgrik och levande, heroisk och tillgänglig. Men likafullt krävde den mer arbete än den grubblande och inåtvända fyran. Inget annat verk vållade honom så mycket bekymmer. Första gången han nämnde den nya symfonin i sin dagbok var 1912, och 1915 uruppfördes den första versionen. Men när man sent omsider fått ta del av denna version på nytt, visade sig skillnaderna vara himmelsvida. I första versionen hade den fyra satser, och var inte alls lika tät och laddad. Sibelius lyckades inte förmedla sitt budskap, och drog därför in musiken för revidering. Året därpå framfördes en andra version men tonsättaren var fortfarande inte nöjd. Han bearbetade den ännu en gång, och först 1919 fullbordade han det definitiva partituret. "Promenerade i kall vårsol. Haft en våldsam impression av symfoni nr 5. Den nya!" "Såg idag (21 april 1915) tio före elva 16 svanor. Ett av de största intrycken i mitt liv! … Lätet av samma träblåsartyp som tranornas, men utan tremolo. Svanornas närmar sig mer trumpeten ehuru sarrusofonklangen är tydlig. Naturmystik och livsve! Femte symfonins finaltema." Första satsen består av två delar. Den första av dessa börjar med en sann herdeidyll, med signalartade hornmotiv och svarande träblåsare. I hela denna del är naturupplevelsen stark, men i satsens andra del får musiken en mer scherzoartad karaktär. I den långsamma satsen återkommer det idylliska, den här gången med en graciös, nästan rokokoartad elegans. "I bakgrunden vandrar klarinetternas, fagotternas och hornens ständigt växlande molnformationer." Finalens huvudtema lyser fram över ett impressionistiskt stråkskimmer, som kontrasterar mot trumpeternas svantema. Och så de ödesmättade, strängt isolerade ackorden som avslutar detta arkitektoniska mästarbygge. STIG JACOBSSON

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.

Från och med i höst är finske Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Själlands symfoniorkester. Santtu-Matias Rouvali har etablerat en internationell karriär som innefattar regelbundna framträdanden med orkestrar som Philharmonia Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Kungliga filharmonikerna och Finska Radions symfoniorkester. Senaste säsongen debuterade han med Bambergs symfoniker vid deras firande av Sibelius 150-årsdag samt med radioorkestern i Baden-Baden och Freiburg. Säsongen 2016-2017 turnerar han i Europa med Lausannes kammarorkester samt återvänder till BBC Symphony Orchestra, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin och Bergens filharmoniker. I USA framträder han med Los Angeles Philharmonic, Cincinnati Symphony Orchestra och Minnesota Orchestra. Ett gästspel i Japan med Tammerfors stadsorkester väntar också. Bland hans inspelningar finns gitarrkonserter av Hakola och Hosokawa med Timo Korhonen och Uleåborgs symfoniorkester samt Sibelius och Nielsens violinkonserter med Baiba Skride och Tammerfors stadsorkester. I recensionen av den senare skrev The Guardian att Rouvali "är den senaste märkvärdiga begåvningen som framkommit i den finska dirigenttraditionen". Santtu-Matias Rouvali har ett nära samarbete med nordiska solister som violinisterna Vilde Frang och Pekka Kuusisto, cellisten Truls Mørk, trumpetaren Håkan Hardenberger och klarinettisten Kari Kriikku. Han har också samarbetat med pianisterna Katia och Marielle Labèque, cellisten Alisa Weilerstein, pianisten Benjamin Grosvenor, trumpetaren Alison Balsom och slagverkaren Martin Grubinger. Som operadirigent har Santtu-Matias Rouvali dirigerat uppsättningar av Bizets Carmen och Mozarts Trollflöjten vid operafestivalen i finska Karleby och han kommer också att leda Verdis Ödets makt med Tammerforsoperan.