Vara Konserthus Symfonikerna spelar i Vara Konserthus

JEAN SIBELIUS (1865-1957) SYMFONI NR 1 E-MOLL OP 39 Andante ma non troppo. Allegro energico Andante (ma non troppo lento) Scherzo: Allegro. Lento (ma non troppo). Tempo 1 Finale (Quasi una fantasia): Andante. Allegro molto Det kan verka märkligt hur ryskt Jean Sibelius första symfoni från 1899 låter. Han hade redan varit ute på sina resor i Finland då han sökte efter karelska visor och runosånger - resultaten hade kunnat höras i verk som Kullervosymfonin och Lemminkäinensviten. På många vis var han utpekad som den nationella befrielsekraften i musiken, även om det är först med andra symfonin som detta slog igenom fullt ut. Men kanske är det snarast ur ett svenskt perspektiv ryskheten hörs märklig. 1809 fick Sverige avträda Finland till Ryssland efter förlust i finska kriget. Det kan vara värt att minnas att förhållandena i Finland inte var sämre under ryskt styre än under svenskt. Vissa finska historiker säger att det till och med var bättre. Däremot blev det mycket svåra tider när generalguvernören Nikolaj Bobrikov tillträdde 1898. Finland skulle nu inlemmas i det ryska väldet och motsättningarna eskalerade därför mycket snabbt. Då hade Finland hunnit präglas av det ryska, samtidigt som det rått en relativt stor politisk frihet. Så därför är det alls inte konstigt att inledningens klarinettsolo, som ligger så nära något Tjajkovskij kunnat skriva, pekar klart österut - men ingen annan än Sibelius hade vid den här tiden låtit endast en pukvirvel ligga under. Välkänt är Sibelius uttalande att det var mycket i Tjajkovskij som han kände igen i sig själv, och det hörs påtagligt både i den högspända fortsättningen på satsen - i den atmosfär som växer fram i andantet - och i den febriga finalen. Däremot pekar scherzot mot linjen från Beethoven till Bruckner. Men ändå är det Sibelius. Själva sammanförandet av det omaka paret Bruckner-Tjajkovskij skapar originalitet. Likaså modet att hålla fast vid en rörelse trots dess begränsning - lyssna i inledningssatsens genomföring på de märkliga kromatiska slingorna i träblåset som sedan kombineras med tematisk sång i stråket. Om det i scherzot finns harmoniska paralleller till Bruckner är själva rörelsemönstret ett annat. Och även om Sibelius själv vittnat om hur viktig Tjajkovskijs "Pathétique"-symfoni var är det inte ryssens kapitala resignation som utgör grundstämningen i symfonin, utan något kärvare, bittrare. Ja, tonen finns här. Sibeliustonen. ERIK WALLRUP, musikkritiker SvD

Göteborgs Symfoniker har kallats "En av världens mest formidabla orkestrar" av The Guardian och har turnerat i USA, Europa, Japan och Fjärran östern samt gästspelat i de viktigaste konserthusen och på de stora festivalerna runt om i världen. Sedan 2013 är den respekterade och efterfrågade amerikanen Kent Nagano förste gästdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han ledde Symfonikerna på framgångsrika turnéer till Kina och Tyskland 2015. Göteborgs Symfoniker driver också en omfattande verksamhet för barn, inklusive det årliga musiklägret Side by Side by El Sistema, samt erbjuder digitala livekonserter på gsoplay.se. Dessa konserter kan också ses på mobiler och surfplattor via egna appar. Hösten 2017 inträder finske Santtu-Matias Rouvali som orkesterns chefdirigent. Göteborgs Symfoniker är en del av Västra Götalandsregionen och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus som är berömt för sin fina akustik. Orkestern bildades 1905 och består idag av 109 musiker. Wilhelm Stenhammar, landets store tonsättare under 1900-talets början, var orkesterns chefdirigent 1907-1922. Han gav tidigt orkestern en stark nordisk profil och bjöd in kollegerna Carl Nielsen och Jean Sibelius till Göteborgs Symfoniker. Efter Stenhammar kom viktiga chefdirigenter som Tor Mann, Sergiu Comissiona, Sixten Ehrling och Charles Dutoit. Under dirigenten Neeme Järvis ledning 1982-2004 gjorde Symfonikerna en rad internationella turnéer samt ett 100-tal skivinspelningar och etablerade sig bland Europas främsta orkestrar. Detta ledde till att Göteborgs Symfoniker 1997 utsågs till Sveriges Nationalorkester. Under fem år som orkesterns chefdirigent 2007-2012 framträdde Gustavo Dudamel med Göteborgs Symfoniker bland annat vid BBC Proms och i Musikverein i Wien. Långvariga samarbeten med skivbolagen Deutsche Grammophon och svenska BIS har resulterat i fler än hundra skivor. Under senare tid har Göteborgs Symfoniker gjort ett flertal inspelningar för Chandos, senast en cykel med Kurt Atterbergs samlade symfonier med Neeme Järvi som dirigent.

Från och med i höst är finske Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker. Han är också chefdirigent för Tammerfors stadsorkester och förste gästdirigent för Själlands symfoniorkester. Santtu-Matias Rouvali har etablerat en internationell karriär som innefattar regelbundna framträdanden med orkestrar som Philharmonia Orchestra, Franska Radions filharmoniker, Kungliga filharmonikerna och Finska Radions symfoniorkester. Senaste säsongen debuterade han med Bambergs symfoniker vid deras firande av Sibelius 150-årsdag samt med radioorkestern i Baden-Baden och Freiburg. Säsongen 2016-2017 turnerar han i Europa med Lausannes kammarorkester samt återvänder till BBC Symphony Orchestra, Deutsches Symphonie-Orchester Berlin och Bergens filharmoniker. I USA framträder han med Los Angeles Philharmonic, Cincinnati Symphony Orchestra och Minnesota Orchestra. Ett gästspel i Japan med Tammerfors stadsorkester väntar också. Bland hans inspelningar finns gitarrkonserter av Hakola och Hosokawa med Timo Korhonen och Uleåborgs symfoniorkester samt Sibelius och Nielsens violinkonserter med Baiba Skride och Tammerfors stadsorkester. I recensionen av den senare skrev The Guardian att Rouvali "är den senaste märkvärdiga begåvningen som framkommit i den finska dirigenttraditionen". Santtu-Matias Rouvali har ett nära samarbete med nordiska solister som violinisterna Vilde Frang och Pekka Kuusisto, cellisten Truls Mørk, trumpetaren Håkan Hardenberger och klarinettisten Kari Kriikku. Han har också samarbetat med pianisterna Katia och Marielle Labèque, cellisten Alisa Weilerstein, pianisten Benjamin Grosvenor, trumpetaren Alison Balsom och slagverkaren Martin Grubinger. Som operadirigent har Santtu-Matias Rouvali dirigerat uppsättningar av Bizets Carmen och Mozarts Trollflöjten vid operafestivalen i finska Karleby och han kommer också att leda Verdis Ödets makt med Tammerforsoperan.