Göteborgs Konserthus VÄGUS Peer Gynt

Edvard Grieg (1843-1907) Peer Gynt Op 23 "Du tror väl inte att det är ett frivilligt val från min sida! " Så skrev Grieg till vännen sin vän 1874 om uppdraget att förse Ibsens drama Peer Gynt med scenmusik. Ibsen blev eld och lågor över musiken och erbjöd sig att dela sitt honorar på 400 speciedaler med Grieg. I första akten är vi i bröllopstagen, folk kommer gående, stämningen präglas av såväl oro som munterhet, och så hör vi Solveigs toner: milda, trofasta och väntande. Pjäsens båda motsatta tonlägen är därmed antydda: den vilde Peer och den ömma Solveig. Åtta takter från slutet går ridån upp. Som en del av bröllopsmusiken lade Grieg också in en orkestrering av pianostycket Bröllopståget drar förbi, och en folklig Springdans för soloviolin - som enligt scenanvisningen ska upprepas så länge folket dansar. Alla är klädda i nationaldräkt. Men Peer står inte ut, utan springer till skogs med Ingrid över axeln, och andra akten inleds med Brudrovet och Ingrids klagan. Längre fram fattar Peer kärlek till Dovregubbens dotter, och de rider iväg på en stor gris, musikaliskt skildrat i Slutet på scenen med den grönklädda. Andra aktens scen 6 inleds med den välkända I Bergakungens sal. Musiken föds ur ett tema i basar och celli. Det arbetar sig upp i högre register, upprepas i växande styrka, stigande tempo och med större klangmassor. Sådana är nu en gång för alla trollen: groteska, komiska och vederstyggliga. Så följer Dovregubbens dotters dans där "trollen bör deltaga i dansen och bilda grupper omkring dovregubbens dotter." Dansen är tänkt att vara så parodisk och oskön som möjligt. Men trollungarna jagar hjälten ut ur salen, till musik som är fylld av skrik och vildhet. När det ser som värst ut hör Peer klockklang och en trollunge skriker: "Bjällror i fjället" och trollen flyr undan huller om buller samtidigt som hallen störtar samman. Tredje akten utspelas i vildmarken och ett av de få musikavsnitten i denna akt kallas Djupt inne i skogen. I fjärde scenen hittar vi ett av teater- och musik-historiens mest gripande ögonblick, Åses död. Det är en melodram, alltså ett avsnitt där Peer, full av fantasi och kärlek, och med musikens hjälp tillsammans med stoet Åsedin galopperar sin mor Åse in i himmelriket. Den älskade Morgonstämning är inledningen till fjärde akten. Man skulle kunna tro att vi befinner oss på en nordisk sommaräng, men denna akt utspelas faktiskt på Afrikas nordkust. Det har gått 25 år och svindlaren Peer gör upp illvilliga affärer med internationella skojare. Beduinhövdingens dotter dansar till stråkackompanjemang: Anitras dans. I femte akten kommer så Peer äntligen hem till Norges kust igen efter en stormig seglats. Han hör Solveigs sång i stugan. Här borde han ha stannat. Hans känslor tar överhanden, musiken blir alltmer introvert och han flyr därifrån, rakt in i en Nattscen. Innan Knappstöparen får tag i Peer för gott, räddar Solveig honom. Han sjunker ner i hennes knä och somnar till Solveigs vaggsång: Sov dyraste gossen min. Stig Jacobsson

Andreas Hanson tillträdde som ledare för Västra Götalands Ungdomssymfoniker 2025. Han studerade dirigering vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, i London och i Milano. Han gästar de större svenska orkestrarna och framträder som gästdirigent i Europa. Han har spelat in närmare 20 skivor för BIS, Serpent och Chandos. Med stark passion för samtida musik har han uruppfört över hundra samtida verk. Efter decennier som chefdirigent för nationella blåsensembler har Andreas Hanson även byggt upp en omfattande repertoarkunskap om nordiska musikskatter och symfonisk blåsmusik. Han har ett stort engagemang i nästa generations musiker och dirigenter och i framtidens musikskapande. Han är lektor i dirigering vid Kungliga Musikhögskolan och arbetar med Dirigentløftet i Norge.

Mattias Nordkvist har länge hört till Göteborgs Stadsteaters fasta ensemble och är utbildad vid Teaterhögskolan i Malmö. Han har tidigare medverkat i Amadeus och Regeln och undantaget på Teater Sörmland, Mary Wollstonecraft och En hunds hjärta på Uppsala stadsteater, Vildanden på Teater 23 och Gruffet i Chiozza på Teaterhögskolan i Malmö. Han har även regisserat, bland annat Om det dom gjorde på Teater Terrier, samt Främlingen och Stenen på Göteborgs Stadsteater. På tv och film har Mattias bland annat medverkat i Mariella, Molanders, Happy End, Hallonbåtsflyktingen och Vi i villa och han är välbekant som Gustaf Löwander i SVT:s dramaserie Vår tid är nu. Han har även spelat i Netflixserien Genombrottet, i Solsidan och i Tordyveln flyger i skymningen. Våren 2024 gjorde han rollen som Jussi Björling i Jussi på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm.

Sandra Bendrik är sedan 2024 engagerad vid Den Norske Opera & Ballett. Där har hon sjungit Andra nymfen i Rusalka, följt av Första damen i Barrie Koskys hyllade uppsättning av Trollflöjten. Under våren medverkar hon som Tebaldo i Don Carlos och i damkören i Lucretia, och avslutar säsongen med att framföra ett nyskrivet verk komponerat för henne av Rolf Gupta under ledning av Edward Gardner. Sanda Bendrik är utbildad vid Operahögskolan i Stockholm och debuterade 2023 på Kungliga Operan som En slav i Strauss Salome. Hon har även gästat Drottningholms Slottsteater i Purcells A Midsummer Night’s Dream och sjungit Micaela i Opera Vivas uppsättning av Carmen.

Mirja Burlin är regissör, skådespelare och musikalartist. Hon regisserade bland annat Frihetens namn med specialkomponerad musik av Andrea Tarrodi på Stockholms Musikteater hösten 2021. Hon har också regisserat Tonje i Glimmerdalen, Sveriges Radios julkalender 2018. Hon har skrivit och medverkat i en rad föreställningar på Göteborgs Konserthus och på Göteborgs Stadsteater. På GöteborgsOperan har hon medverkat i bland annat Cabaret. År 2022 syntes hon i filmen Lasse Maja och skorpionens gåta. Hon har medverkat i Tankar för dagen i P1 och har även skrivit för Sveriges Radio Drama.