Göteborgs Konserthus INSTÄLLT – Passacaglia

Evenemanget har ägt rum. Evenemanget har ställts in p.g.a. sjukdom.

Speltid ca: 1 t ingen paus Scen: Stora salen
370-530 kr Student 185-265 kr

Evenemanget har ägt rum

Evenemanget har tyvärr ställts in p.g.a. sjukdom. Du som köpt biljetter kommer att få information via mail och dina biljetter kommer att återbetalas inom kort.

 

Målet med Passacaglians ostinata bas är att försätta lyssnaren i trans när slutet på varje slinga leder in i dess början. På denna fängslande effekt vilar Bine Bryndorfs konsert där musik av Johann Sebastian Bach möter verk av bland andra Frank Martin.

Organisten Bine Bryndolf vid orgelns spelbord.

Orgeln kallas ”instrumentens drottning” och det av en god anledning: inget annat akustiskt instrument är så variationsrikt i klang och dynamik, från den allra svagaste, ensamma ton till massiva ackord som får det att vibrera i golv och väggar. Det gör det garanterat i Stora salen i Göteborgs Konserthus när ljudet från de över 9000 orgelpiporna fyller rummet. Instrumentet är så stort att en del av orgelpiporna byggts in under publiken i salongen – när du sitter på parkett känner du vibrationerna från baspiporna!

Konserthusets orgels spelbord fotad på podiet med ett sken kring sig.

Provlyssna

Lär känna organisten Bine Bryndorf.

Lär känna några av de klassiska verken.

Program

Storace Ciaccona 6 min

Dynnesen Kanesang - eller Minea's historie 14 min

Frank Martin (1890-1974) Passacaglia för orgelsolo Det är ingen tvekan om att Frank Martin hade Bachs Passacaglia som förebild när han komponerade sin Passacaille för orgel. Den skrevs 1944 på uppdrag av den schweiziske organisten Kurt Wolfgang Senn vilken också uruppförde verket samma år. Åtta år senare arrangerade tonsättaren verket för stråkorkester och 1962 gjordes ytterligare en bearbetning, nu för stor orkester. Originalversionen för orgel blev ganska snart ett repertoarverk trots att Martin aldrig var helt begeistrad i den. Han plågades av den skarpa klang som orgelns mixturer skapade och han föreslog att man skulle undvika höga övertonsregister. Passacagliatemat innehåller elva av skalans tolv toner och upprepas i tjugosju variationer. Redan vid den första variationen presenteras ett mottema i sopranstämman som uttrycksmässigt får nästan lika stor betydelse som själva passacagliatemat. I de sex första variationerna hör man detta tema fyra gånger. Därefter följer sex variationer där passacagliatemat behandlas friare, ett par gånger närmast omärkligt fördelat mellan olika stämmor. Efter tre takters överledning följer så tolv variationer där varje variation börjar en halvton högre, med en närmast gastkramande intensifiering av uttrycket. Verket avslutas upphöjt i den unika tonarten Diss-dur. Martins tonspråk är ytterst expressionistiskt. Påfallande är också att vid många tillfällen varje ackord har någon stämma som rör sig en halv ton nedåt i förhållande till det tidigare. Grundkaraktären blir smärtsamt dyster även om avslutningens frid skänker en smula hopp. Det är troligt att Martin skrev passacaglian påverkad av andra världskriget som 1944 hade pågått i snart fem år och där ännu ingen fred var i sikte. HANS FAGIUS

Muffat Chaconne 6 min

Johann Sebastian Bach Passacaglia och fuga i c-moll BWV 582 Passacaglia kommer av spanskans passacalle (kan översättas gatuvisa) och är ursprungligen en dansform i lugn trefjärdedelstakt. Under 1600-talet utvecklades den till en form för instrumentalmusik uppbyggd över en basgång. Den är nära besläktad med chaconne eller ciacona. Passacaglian blev en vanlig form inom orgelmusiken då den ostinata basstämman med fördel kunde tilldelas orgelns pedalstämma. Det är troligt att Johann Sebastian Bach hade Buxtehudes högklassiga ostinatoverk som förbild när han komponerade sin stora Passacaglia i c-moll. Hos Buxtehude var bastemat fyra takter långt, något som Bach som den förste utvidgar till åtta takter. Bach är också den förste som inledningsvis presenterar bastemat helt solo. Det har spekulerats i att Passacaglian kan vara skriven som en hommage till Buxtehude, vilken ju var Bachs läromästare under dennes besök i Lübeck under tre månader vintern 1705-1706. Verket är med säkerhet skrivet någon gång under perioden 1708-1713. Efter temapresentationen hör vi det tjugo gånger, för det mesta i pedalen, men vid några tillfällen placerat i sopranstämman eller i alten. I tre variationer tar pedalen paus och satsen delas upp i brutna ackordrörelser. Passacagliatemat beledsagas av en rad så kallade retoriska figurer vilket ger något av en provkarta på motiv man gärna byggde upp musikverk av vid den här tiden. Bach gör det med mästarhand och man märker en ökad intensitet ju längre verket framskrider. När själva Passacaglian nått sitt slut följer direkt en stor fuga, en innovation som aldrig tidigare förkommit i en passacaglia. Bachs Passacaglia är ett enastående mästerverk i orgelrepertoaren med en för sin tid unik uttryckskraft. HANS FAGIUS

Lördag 18 mars 2023: Evenemanget slutar ca kl 13.30

Medverkande

Bine Bryndorf är organist i Roskilde domkyrka och professor i orgel vid Royal Academy of Music i London. Hon undervisar också vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i Köpenhamn. Bine Bryndorf studerade vid Universitetet för Musik och Konst i Wien där hon tog en magisterexamen i orgel, cembalo och kyrkomusik. Hon erhöll också ett konstnärsdiplom vid musikhögskolan i Saarbrücken. Efter sina år i Wien flyttade hon tillbaka till Danmark och tjänstgjorde i 23 år som professor, och senare avdelningschef, vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium. 2017 valde hon att minska sitt undervisningsschema i Köpenhamn och ägna mer av sin tid åt konsertframträdanden, och tog sig an positionen som slottsorganist på den världsberömda 1610 Esaias Compenius-orgeln på Frederiksborgs slott. Bine Bryndorf har en framstående internationell karriär som solist och är mycket efterfrågad som lärare och som jurymedlem vid internationella orgeltävlingar. Kommande engagemang inkluderar framträdanden i Frankrike, Spanien, Schweiz, Italien, Tyskland och Kina. Som både organist och cembalist har kammarmusik alltid varit en viktig del av hennes karriär. Hon uppträder regelbundet i små ensembler samt med körer och kammarorkestrar. Även om barocktidens musik är hennes kärnrepertoar, framför Bryndorf hela spektrat av musik för orgel. Hon har spelat in flera album med orgelverk av Buxtehude, Scheidemann, Bruhns, Bach, Carl Nielsen och Niels la Cour (född 1944). Hennes inspelning av Buxtehudes kompletta verk fick Danmarks Radios årliga pris P2-priset 2007.

Frågor? Hör av dig till biljettkontoret
Läs mer i konsertmagasinet

Nr 3 2022-2023 I mästarnas fotspår

Danska organisten Bine Bryndorf spelar på orgelvärldens klenoder

Nr 2 2022-2023 Morgonjympa på schemat

Vem har inte önskat sig en personlig tränare? Den nya konserthusorgeln har fyra stycken.

Nr 1 2021-2022 En orgelbyggare med anor

Historien om Rieger Orgelbau i Österrike

Nr 1 2021-2022 Med orgeln i Göteborg

Mångsidiga Karin Nelson ser fram emot orgelinvigningen

Nr 1 2021-2022 Göteborgs Konserthus får en orgel i världsklass!

En exposé av orgelprofessorn, forskaren och projektledaren Hans Davidsson som under fem år ansvarat för projektet med den nya konserthusorgeln

Percussionist vid pukor med stockar i handen, omgiven av röd sammet.

Upplev konsertmagin

Varje ton som sprids har kraft att sätta i gång en rörelse, med kraft att bära genom generationer. Upptäck säsongens konserter och låt oss skapa hållbara avtryck tillsammans.

Upptäck säsongens konserter