Göteborgs Konserthus Orgel, orkester och uruppförande!

B T OMMY ANDERSSON (f 1964) POSEIDON, ORGELKONSERT NR 2 Enligt grekisk mytologi var Poseidon havets, flodernas och källornas, men även hästarnas, stormarnas och jordbävningarnas gud. När han stötte sin treudd i marken kunde han framkalla källor men också naturkatastrofer vilket gjorde att antikens sjöfarare var måna om att blidka honom för att slippa oväder. Orgelkonserten Poseidon är inte programmusik, det vill säga inget försök att gestalta den grekiske guden i musik. Det är snarare Carl Milles staty på Götaplatsen och hans estetik som är inspirationen. Hans muskulöse Poseidon har ett gåtfullt ansiktsuttryck, man kan inte avgöra om han ska brista ut i skratt eller få ett vredesutbrott. Posen med den upplyfta snäckan och fisken har något rituellt över sig. Kanske har Milles fångat guden när han besvärjer naturelementen för att framkalla eller avsluta en storm? Skulptören Carl Milles (1875-1955) har gestaltat den olympiske guden utan det vanligaste attributet, treudden. Han betonar istället det maritima genom att låta Poseidon hålla i en vattensprutande fisk och en snäcka. Huvudet pryds av en stiliserad mussla. Milles verk är präglat av antikens konstideal och har drag av de konstverk man hittat vid utgrävningarna av den romerska staden Pompeii söder om Neapel. Konstnären har med stor framgång lyckats kombinera det antika med sin tids moderna formspråk. Detta var inte unikt i Sverige under 1920- och 30-talen, där konstens ideal i hög grad var neoklassiska, en stil som internationellt ofta kallas Swedish Grace, ett slags motsvarighet till Art Deco. Carl Milles var nog ändå den främste svenske skulptören under denna tid. Hans smäckra men samtidigt kraftfulla bronsstatyer tycks ofta trotsa tyngdlagen. Det sätt på vilket han förenar gammalt och nytt har alltid fascinerat och inspirerat mig. Även jag försöker i min musik förena gamla och nya stilideal. Vad är egentligen nytt? Vad är modernt? Vår tid är eklektisk och varför skulle då inte också konsten spegla detta? Är inte det att vara modern? Det viktiga för mig är att, likt Milles, försöka skapa en estetisk helhet som för mig känns trovärdig, fylld av kontraster och dramatik, men också av skönhet. De sista åren av sitt liv bodde Milles i Rom, vilket även jag gör stora delar av året. Efter ett tag blir det helt naturligt att röra sig bland det antika vid sidan av det moderna. Även instrumentet orgel förenar det gamla med det nya. Det är ett av de äldsta instrumenten, som i sin ursprungliga form fanns redan under antiken. Grundprincipen, att blåsa luft genom pipor, har inte förändrats, trots alla tekniska förbättringar genom åren. När Göteborgs Konserthus invigdes 1936, hade Poseidonstatyn funnits på Götaplatsen sedan 1931. När nu den nya konserthusorgeln invigs 90 år senare, känns det naturligt att låta havets gud slå an tonen. B TOMMY ANDERSSON

ROBERT SCHUMANN (1810-56) SYMFONI NR 1 B-DUR OP 38 "VÅRSYMFONIN" Andante un poco maestoso. Allegro molto vivace Larghetto Scherzo: Molto vivace. Trio I: Molto più vivace. Trio II Allegro animato e grazioso Schumanns Symfoni nr 1 uruppfördes av 50 man starka Gewandhausorkestern i Leipzig ledd av Felix Mendelssohn den 31 mars 1841. Året innan hade Schumann gift sig med Clara Wieck som rått honom börja skriva för orkester och inte bara för röst eller piano. Med "Vårsymfonin" tänkte Schumann också på sin egen "kärleksvår" med henne. Stycket döptes efter dels Adolf Böttgers Vårdikt, dels Friedrich Rückerts Liebesfrühling. Dagböckerna talade dock om en "symfonisk eld", inspirerad av Schuberts C-dursymfoni, nr 9. Halva utbudet av hans symfoniska verk tillkom detta år, 1841. Skissen till Symfonin skrevs på fyra dar i januari, låt vara även nattetid, varpå han den följande månaden nagelfor varje not, innan han vågade visa resultatet för den drygt året äldre Mendelssohn. Uruppförandet blev en sensation. Publiken längst bak stod upp för att upptäcka hur klangen skapats. Själv bad dock Schumann förlaget ordna en ny uppspelning, då med dirigenten Ferdinand David som berättade för Mendelssohn om tonsättarens egenhet: "I går var han hos mig och när han moltigit i en timme förstod jag att han ville höra symfonin om igen inför publik." Det skedde den 13 augusti 1841. Som i Beethovens "Pastoralsymfoni" antydde Schumann då ett program, "Vårens ankomst - Afton; idyll - Glada lekar - Full vår", men beslöt därpå att lämna all tolkning till lyssnarna själva. I brev till tonsättarkollegan Louis Spohr kommenterade han dock året därpå sin avsikt: han hade alls inte velat skildra sin egen vårupplevelse. Full vinter rådde ännu då musiken skrevs, i stället fanns hela hoppet om en ny vår för varje människa och även för Schumann. Den känslan ville han förmedla i inledningens fanfar för horn och trumpeter innan våren själv kom på plats i ett fjärilsfladdrande flöjtsolo. ROLF HAGLUND

Sedan 2017 är Santtu-Matias Rouvali chefdirigent för Göteborgs Symfoniker - Sveriges Nationalorkester. Han är en av vår tids mest efterfrågade dirigenter och har lett orkestern på framgångsrika turnéer till fyra nordiska huvudstäder samt till Tyskland och Österrike. Orkestern har tidigare gjort hyllade framträdanden på världens mest prestigefyllda scener, bland dem BBC Proms i London och Musikverein i Wien, och ger varje år 100-talet konserter i Göteborgs Konserthus. På gsoplay.se samt via appar erbjuds allt från orkesterkonserter med världsledande dirigenter och solister till kammarkonserter och fantasifulla filmproduktioner. Göteborgs Symfoniker bildades 1905 och består i dag av 109 musiker. Bland viktiga chefdirigenter under senare år finns Gustavo Dudamel och Neeme Järvi. Göteborgs Symfoniker har gjort 100-tals inspelningar som resulterat i ett flertal internationella priser. Senast Sibelius symfonier med Santtu-Matias Rouvali på Alpha Classics som hyllats i branschtidskrifter som Gramophone och Diapason.

Jukka-Pekka Saraste är en av vår tids mest framstående dirigenter med djupa insikter både i romantikens orkesterverk och samtida musik av tonsättare som Dutilleux, Lindberg och Saariaho. Han har varit chefdirigent för WDR-orkestern i Köln (2010-2019), Oslofilharmonin (2006-2013), Toronto Symphony Orchestra (1994-2001) och Finska Radions symfoniorkester (1987-2001). Bland hans många hyllade skivinspelningar finns Sibelius och Nielsens samtliga symfonier med Finska Radions symfoniorkester samt Mahlers femte och nionde symfonier med WDR-orkestern. Med den senare har han också spelat in Brahms och Beethoven alla symfonier.

Mattias Wager är domkyrkoorganist i Storkyrkan i Stockholm och verksam som konsertorganist och pedagog. Han studerade kyrkomusik vid Kungl. Musikhögskolan där han tog solistdiplom i orgelspel och improvisation. Sedan följde tre förstapriser i internationella orgeltävlingar, bland annat för interpretation i St. Albans i England och för improvisation i Paris. Detta ledde till internationell verksamhet med konserter och mästarkurser. Mattias Wager har också gjort musik till ett antal teaterproduktioner. Som Storkyrkans organist spelade han vid bröllopet mellan kronprinsessan Victoria och Daniel Westling 2010. Detta är första gången Mattias Wager framträder som solist med Göteborgs Symfoniker.