Konst i Konserthuset
Skulpturen ovan föreställer Wilhelm Stenhammar som var chefdirigent för Göteborgs Symfoniker 1907-1922. Ursprungligen fanns en dirigentpinne i figurens högra hand. Verket är donerat till Konserthuset under 1980-talet och konstnären är troligen Victor Lindborg (1868-1956) från Vadstena.
Melodier vid torget
1936, gobeläng, 6,40 x 9,20 m (ca). Vävd av Barbro Nilsson (1899-1983) och sex väverskor efter en målad förlaga av Sven X-et Erixson. Arbetet med denna 60 m2 stora väv tog två år och den är en av Sveriges största vävnader. En särskilt anpassad vävstol fick användas för att väva i denna storlek.
Instrument och musiker från Spanien och Afrika syns i motivet som beskriver en öppen torgplats med såväl frukter och grönt till salu, som en spansk flamencodansös i vacker klänning. Mannen med blicken riktad mot dansösen sägs vara konstnären själv och den ljushårige pojken strax bakom, hans son. I Stenhammarsalens foajé hänger skissen till detta verk.
Sven X-et Erixson (1899-1970)
Målare och skulptör. X-ets bilder har sina rötter i en naivistisk och berättande tradition. I sina färgstarka skildringar av staden och arbetet gjorde han sig känd under 1930-talet. Många av hans litografier kom att få stor spridning genom Konstfrämjandets utgivning under 1940-talet och framåt.
Utbildning: Tekniska skolan i Stockholm, Konsthögskolan i Stockholm. Professor vid Konsthögskolan 1943-53. Offentliga arbeten: Heliga Korsets kapell, Skogskyrkogården Stockholm, Uppsala stadsteater, Huddinge kommunalhus, m.fl. Representerad: Nationalmuseum, Moderna Museet, Waldemarsudde, Göteborgs konstmuseum, Statens Museum för Konst i Köpenhamn, Nasjonalgalleriet Oslo, med flera.
Musikanter
Oljemålning på pannå, 230 x 330 cm, 1938. Gåva 1997 från Sten A Olsson och familjen Wedel. En kubistiskt inspirerad komposition, föreställande ett antal musiker och deras instrument. Placerad i entrén utanför Stenhammarsalen.
Nils Wedel (1897-1967)
Målare, grafiker, konsthantverkare. Utbildning: Slöjdföreningens skola Göteborg, Academie Moderne Paris. Verksam som lärare vid Slöjdföreningens skola 1939-58. Wedels bilder var influerade av såväl kubismen som surrealismen. Wedel har utfört ett flertal offentliga arbeten,bland annat trapphus Representerad: Nationalmuseum, Göteborgs konstmuseum, museerna i Norrköping, Karlstad med flera.
© Nils Wedel /BUS 2009
Jean Sibelius
Byst i vit marmor, 1939, 48 x 32 x 27 cm (hxdxb). Jean Sibelius (1865-1957) räknas som en av Finlands främsta tonsättare. Sibelius komponerade sju symfonier och flera orkesterverk. Bland hans kändaste verk kan nämnas Finlandia, Karelia-sviten och Valse triste. Sibelius gästade Göteborgs Symfoniker som dirigent under den tid hans vän Wilhelm Stenhammar var chefdirigent för orkestern.
Wäinö Aaltonen (1894-1966)
Skulptör och målare. En av Finlands mera framstående konstnärer under självständighetens första år. Aaltonen gjorde flera stora beställningsverk, bl.a bronsfigurer till Riksdagshuset i Helsingfors under 1930-talet. I Åbo, Finland ligger Wäinö Aaltonen-museet som är Åbo stads museum, vars stomme utgörs av den donation konstnären donerade. I Åbo finns 11 utomhusskulpturer av Aaltonen.
I Göteborg, vänstad till Åbo, kan man utöver detta porträtt även se ”När vänskapförbindelser knyts”, ett stort monumentalverk, placerat vid Näckrosdammen, som föreställer en ung man och en ung kvinna på häst. En kopia av detta verk avtäcktes samma år (1955) i Åbo. Verket skänktes till vänstaden som tack för hjälpen med återuppbyggnaden av Åbo efter kriget.
© Wäinö Aaltonen /BUS 2009.
Folkvisan
Freskmålning (al fresco), 1937, 6,4 x 9,5 m (ca). Bilden beskriver i några scener det nordiska landskapet och dess människor. Den mollstämda musiken från spelmannens fiol verkar spegla människornas sinnesstämning. En ung man sitter och betraktar (och lyssnar till) det forsande vattnet i ett vattendrag. Ett kärlekspar står tätt tillsammans under ett vitblommande träd. Bilden blir som en motpol till den mer uppsluppna bilden (av Sven X:et Erixson) på väggen mitt emot.
Al fresco-tekniken har använts ända sedan senmedeltiden och man målar med färgpigment upplöst i vatten på fuktig kalkputs, vilket gör att pigmenten förenar sig med putsen och gör bilden mycket ljushärdig och hållbar.
Otte Sköld (1894-1958)
Målare, tecknare, grafiker. Sköld målade till en början i en kubistisk stil, men gick sedan över till en mer detaljerad stil i sina stilleben och porträtt. Hans bilder av varité- och cafémijöer är kanske de som mest kommit att förknippas med honom. Tillsammans med Åke Pernby skapade han Otte Skölds målarskola 1929. Mellan 1938-42 var Sköld professor vid Konstakademien i Stockholm, där han senare även verkade som direktör fram till 1950. Under åren 1950-59 var Sköld chef för Nationalmuseum och under denna tid blev han också den förste chefen för Moderna Museet 1958-60. Sköld är rikligt representerad på de flesta större museer i Sverige och Norden, men även i olika museers samlingar i Europa.
© Otte Sköld /BUS 2009.
Djur
Tre glasreliefer (gravyrer), 1935, 20 x 26,5 cm. En mycket välarbetad och fantasifull bild av en mängd olika djur som alla rusar mot ljudet av musik från en lyraspelande man, där djuren sedan finner ro.
Edward Hald (1883-1980)
Målare, glaskonstnär och grafiker. Hald läste till en början till arkitekt, men ville bli konstnär och studerade hos Henri Matisse i Paris. I Sverige arbetade han på Rörstrands porslinsfabrik där han formgav flera serviser och bidrog på så sätt till Rörstrands framgångar. 1917 började han på Orrefors glasbruk, där han tillsammans med Simon Gate skapade det så kallade graalglaset. Han verkade både som VD och konstnärlig ledare på Orrefors.
© Edward Hald /BUS 2009
